Lokaliseringsutredning för skolprojektet överlämnad
Den lokaliseringsutredning som beställdes i juli har lämnats över till Mora kommun. Nu ska resultaten i utredningen analyseras.
Utifrån resultatet i den rådgivande folkomröstningen den 9 juni beslutade kommunstyrelsen att det behövde göras en djupare prövning av alternativa platser för en ny 7-9-skola, idrottshallar, lokaler för ungdomsgård och kulturskola samt en skolgård.
Teknikkonsultföretaget Tyréns AB tilldelades uppdraget efter att en direktupphandling genomförts tidigt i somras, där tre företag lämnade anbud. Tyréns AB lämnade det bästa anbudet och fick därför uppdraget. Utredningsarbetet påbörjades i juli och resultatet överlämnades till Mora kommun den 20 september.
Nu kommer tjänstepersoner i kommunen att analysera vad utredningen visar och senare i år lämna ett förslag till kommunstyrelsen om hur projektet med att bygga en ny skola, idrottshallar och lokaler för kulturskola och ungdomsgård, ska fortsätta.
Vill du läsa mer om utredningen?
Utgångspunkten har varit att förutsättningslöst utreda om det finns andra platser inom Mora tätort som skulle kunna uppfylla verksamheternas – det vill säga skolans, kulturskolans och ungdomsgårdens – behov.
Först gjordes en genomlysning av områden som ansågs vara relevanta som underlag för ett första urval. Sedan tittade teknikkonsultföretaget närmare på de platserna utifrån hur tillgängliga de är utifrån fyra kriterier: tillräcklig yta, närhet till kollektivtrafik, närhet till centrala idrottsfunktioner och markåtkomst.
- Tillräcklig yta för verksamheternas behov
För att kunna uppfylla verksamheternas behov krävs det en yta som är mellan 1,1-1,4 hektar exklusive parkering. - Närhet till kollektivtrafik
Enligt Mora kommuns översiktsplan, som är beslutad av kommunfullmäktige, bör skolor lokaliseras så att elever självständigt ska kunna ta sig mellan hem och skola. Sveriges kommuner och regioner, SKR, menar att man bör eftersträva att ha högst 400 meters gångavstånd till en hållplats för att ha en god standard. I vissa fall kan upp till 600 meter vara acceptabelt. Mer än 600 meters avstånd till en hållplats bör endast godtas om det finns särskilda skäl. - Närhet till centrala idrottsfunktioner
De centrala idrottsfunktioner som eleverna behöver ha tillgång till är Prästholmens idrottsplats, simhallen och ishallen. Om avståndet till dessa blir för långt kommer det att krävas särskilda logistikupplägg, som exempelvis busstransport. - Markåtkomst
Här har man tittat på om de berörda fastigheterna – alltså platserna – ägs av kommunen eller om de ägs av någon annan och att det i så fall skulle vara teoretiskt möjligt för kommunen att köpa dem. Att köpa en fastighet, hjälpa nuvarande ägare med omlokalisering eller lösa in mark riskerar att ta lång tid. Det kan också bli kostsamt för kommunen.
När platserna studerats enligt dessa kriterier, ledde det till att vissa områden inte längre var aktuella att studera vidare eftersom de varit bristande i ett eller flera avseenden.
Av de platser som sedan fanns kvar gjordes ett urval i samråd med Mora kommun. Utredningen fördjupade sig sedan på sex områden:
- Tingsnäsområdet
- Saxnäsområdet
- Sandängarna
- Området söder om Prästholmen
- Hemus
- Strandenområdet
Att Strandenområdet också ingår i utredningen är för att göra det lättare att jämföra de nya platserna mot den tidigare tilltänkta.
För de sex utvalda platserna har teknikkonsultföretaget sedan gjort en bedömning av de så kallade ”planrelaterade riskerna”. Det betyder att de har utrett om förutsättningarna på respektive plats skulle kunna påverka möjligheterna att skapa detaljplaner för att kunna bygga en ny skola, idrottshallar, lokaler för ungdomsgård och kulturskola samt en skolgård.
För att göra bedömningen har data samlats in från Mora kommun, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Statens geologiska undersökningar, Statens lantbruksuniversitet, Trafikverket och Boverket. Det här arbetet har utgått från Boverkets föreskrifter och allmänna råd om planbeskrivning.
Nästa steg har varit att bedöma risken för varje plats utifrån ett detaljplaneperspektiv. I det här fallet ska risk tolkas som utmaningar att hantera under en detaljplaneprocess.
En hög risk kan innebära att det finns en ny detaljplan inte skulle kunna antas. En hög risk kan också innebära att det skulle gå att använda platsen men att processen skulle ta lång tid. Det skulle också kunna att byggrätten skulle påverkas i den utsträckning att det skulle bli mycket kostsamt att göra de åtgärder som krävs för att använda marken på det sätt det är tänkt.
I tabellen nedan presenteras bedömningen för respektive plats, för respektive risk. Bedömningen har gjorts utifrån konsekvens och sannolikhet. Konsekvensen bedöms på en skala mellan 1-5, där 1 är en försumbar betydelse och 5 representerar mycket stor betydelse. Sannolikheten bedöms även den på en skala 1-5, där 1 betyder att det är mycket osannolikt och 5 att det är mycket sannolikt. De två talen sammanvägs genom att talen multipliceras med varandra.
Sammanvägningen ger ett bedömt riskvärde per förekommande aspekt som visar om aspekten bedöms utgöra en planrelaterad risknivå som är hög (riskvärde 15-25), medel (riskvärde 5-14) eller låg (riskvärde 1-4).
Vill du veta mer?
Ta del av hela utredningen här , 2 MB..