Fördjupning - ledning och stimulans i förskolan

Ledning och stimulans är två viktiga områden av pedagogens arbete och hjälper barnen att lära sig på bästa sätt i förskolan. En god balans mellan ledning och stimulans kan leda till en bra och effektiv lärmiljö och barnen blir mer engagerade i sitt lärande i förskolan.

Bemötande och förhållningssätt

Ett respektfullt bemötande och ett positivt förhållningssätt i förskolan skapar en trygg och inkluderande miljö för alla. Detta är viktigt för att alla barn ska trivas och utvecklas. När pedagoger visar förståelse och empati, stärks barnens självkänsla och deras vilja att lära ökar.

Ett gott bemötande:

• skapar bra relationer mellan barn och pedagoger
• är viktigt för att kommunicera och ta in kunskaper.

Vårdnadshavare känner sig trygga när:

• deras barn är i en trygg miljö
• barns inlärning och personliga utveckling främjas.

Förhållningssätt

Förhållningssätt i förskolan handlar om hur alla tänker och agerar i lärmiljön. Ett positivt och stödjande förhållningssätt kan förbättra prestationer, välmående och motivation samt hjälpa till att förebygga och hantera konflikter.

Att tänka på:

• Se varje barn som unikt med egna styrkor och behov.
• Ha realistiska förväntningar på alla barns förmåga att lära sig och utvecklas.
• Respektfull kommunikation och ta hänsyn till barns tankar, åsikter och känslor.
• Värdesätt och inkludera barns olika bakgrunder och erfarenheter i undervisning.
• Uppmuntra barn att se utmaningar som möjligheter att lära sig och utvecklas.
• Främja samarbete mellan barn, vårdnadshavare och pedagoger.
• Pedagogen behöver regelbundet reflektera över sitt förhållningssätt och undervisning.
• Stöd och uppmuntra barnen i deras lärande och bekräfta deras framsteg.

Delaktighet och samverkan

Samverkan mellan förskola och vårdnadshavare bidrar till att förskolan kan skapa en givande och stimulerande miljö för varje barn. En öppen och respektfull kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare är central för att förstå barnets behov och hur vi bäst kan stödja dess utveckling. Att uppmuntra vårdnadshavare till ett aktivt deltagande i dagliga utbyten, föräldramöten och gemensamma aktiviteter bygger broar mellan barnets liv i förskolan och hemmet.

Barns delaktighet

För att främja barns delaktighet i förskolan behöver pedagoger involvera barnen i beslut och dagliga aktiviteter för att främja deras känsla av tillhörighet och självbestämmande. När barnen känner sig delaktiga stärks deras sociala kompetens och självkänsla. Genom att prioritera delaktighet och samverkan skapar vi en förskolemiljö där barnet står i centrum.

Främjas av:

• Tydliga regler och rutiner ger barnen en känsla av trygghet.
• Uppmuntran och positiv förstärkning hjälper barnen att känna sig uppskattade.
• Motivation och vilja att utforska.
• Inkludering oavsett bakgrund eller förmågor.
• Involvering i beslut och dagliga aktiviteter.

Trygga relationer i förskolan

Samspel och byggandet av trygga relationer är en naturlig del av arbetet i förskolan. För små barn är trygga relationer en förutsättning för lärande. Anknytning i förskolan bygger på anknytningsteorin som handlar om hur vi utvecklar relationer och samspelar med andra. De flesta barn i förskolan har utvecklat en trygg anknytning till en nära anhörig vilket vanligtvis är barnets vårdnadshavare. Pedagoger är vikarierande anknytningsperson som kan trösta barnen när behov uppstår.

Introduktion i förskolan

I Mora kommuns förskolor praktiseras föräldraaktiv introduktion. Föräldraaktiv introduktion innebär att barnet vänjer sig vid förskolans miljö tillsammans med vårdnadshavare. När vårdnadshavare deltar aktivt i förskolans rutiner och aktiviteter bidrar det till en delaktighet i barnets vardag och de får en bild av hur en dag på förskolan kan se ut.

I Mora kommun används den gemensamma skolplattformen Meitner. Här kan pedagog och vårdnadshavare samverka och följa barnets utveckling i förskolan.

I Meitner finns:

• senaste informationen från förskolan,
• närvaro och frånvarohantering,
• pedagogiska planeringar,
• kommunikation via meddelanden.

Förskolans rutiner

Rutiner är en förutsättning för trygghet och lärande för barn i förskolan. Tydliga rutiner gör att barnen får en förutsägbarhet och vet vad som kommer att hända under dagen. Nedan presenteras de rutiner som barn kommer i kontakt med under en dag på förskolan.

Lämning och hämtning

När barnet kommer med sina vårdnadshavare till förskolan lämnas de till en pedagog som tar emot barnet i hallen. I hallen har varje barn en egen plats där de hänger sina kläder samt en korg på hyllan där de kan förvara extrakläder. Här sker oftast kontakten mellan vårdnadshavare och pedagog när barnet ska lämnas och hämtas. Information till vårdnadshavare och dokumentation av verksamheten kan finnas uppsatt på väggarna i hallen.

Matsituation

En positiv stämning vid måltider skapar ett trevligt samtalsklimat och stimulerar till matlust vid bordet. Det är viktigt att barnen får i sig mat för att få energi och ork för hela förskoledagen. Om barnen har en bestämd sittplats skapar det en trygghet när de vet var de ska sitta. Barnens självständighet utvecklas om de får duka och ta sin mat och dryck själva.

Samling

Samlingen är ett tillfälle för en större eller mindre grupp att mötas för sång, ramsor eller lekar. Bildschema kan förtydliga hur dagens innehåll i samlingen ser ut. Bestämda platser skapar trygghet för barnen. Det är viktigt att anpassa längden på samlingen efter ålder och barngrupp. Det skapar en trygghet och förutsägbarhet hos barnen om samlingen har en tydlig början och slut.

Undervisning

Undervisning är en del av den planerade verksamheten i förskolan. Pedagoger planerar en aktivitet med en grupp barn. Aktiviteten kan utgå från ett tema eller läroplansmål som avdelningar arbetar med. Undervisningen ska väcka nyfikenhet och lust och leda till ett ökat lärande hos barnen.

Hygien/Toalett

Att lära sig att sköta sin hygien och gå på toaletten själv är en del i barnens självständighetsprocess. För att minska smittspridning är det viktigt att barnen lär sig att tvätta händer mellan inne och utomhusaktiviteter. De barn som använder blöja får stöd i blöjbyte och när det är dags för blöjavvänjning samarbetar förskolan med vårdnadshavarna. Personalen ska se över möjligheten för barn att få vara ifred på toaletten.

Utelek

På förskolan finns en gård där barnen kan utmanas motoriskt i lekar och med leksaker. Barnen ges möjlighet att leka i klätterställning, gungor och rutschkana. Inomhusmaterial kan med fördel användas ute, såsom byggmaterial, måla och rita. Personalen kan läsa böcker och ta med filtar för att skapa miljöer där barnen kan sitta och titta i böcker utomhus.

Utflykt

Pedagoger kan ta med barnen på utflykt, till skogen eller en lekplats i närheten av förskolan. Pedagoger behöver informera både vårdnadshavare och barn inför aktiviteten för att barnen ska känna sig trygga.

Fri lek

I den fria leken behöver barnen få möjlighet att leka under en längre tid för att utveckla det sociala samspelet med andra barn, träna turtagning och ges utrymme för fantasi. Ibland kan pedagogerna finnas med som stöd för igångsättning, hjälpa till material eller vara deltagare i leken som barnen har bestämt.

Vila och återhämtning

Enligt läroplanen för förskolan ska varje barn erbjudas en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila. Detta innebär att efter lunch har barnen vila, en del sover på madrass och andra har en sittvila där en pedagog läser en saga eller lyssnar på en saga digitalt.

Interkulturellt förhållningssätt

I förskolan möts människor med olika bakgrund, erfarenheter och kulturer. Genom ett interkulturellt förhållningssätt tas barns tidigare erfarenheter, intressen och språkbakgrund till vara. Att inkludera barn och vårdnadshavare genom att anpassa kommunikation med bilder och tecken och lära oss några fraser på andra språk gör att alla känner sig inkluderade.

Inkludering

Att engagera vårdnadshavare i att dela sina kulturer och traditioner med förskolan kan stärka gemenskapen och barnens förståelse för olika sätt att leva. Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att mötas med jämlikhet, tolerans och ömsesidig respekt och syftar till att överbrygga kulturella barriärer.

Flerspråkighet

Många barn i förskolan är flerspråkiga. Detta är en tillgång för både det enskilda barnet och för gruppen. Förskolan ska ge förutsättningar för varje barn att utveckla både det svenska språket och sitt förstaspråk. Vårdnadshavare och pedagoger behöver samverka kring barnets språkutveckling.

Transspråkande betyder att barnen använder alla sina språk i förskolan. Detta stärker deras självförtroende och lärande. Transspråkande innebär att alla språk har lika stort värde och är lika viktiga för barnets språkutveckling. För att hjälpa flerspråkiga barn kan pedagoger till exempel använda digitala verktyg, lexikon och översättningshjälpmedel. Vårdnadshavare känner en ökad delaktighet när barnens alla språk uppmärksammas på förskolan.

Kartläggning

Kartläggning i förskolan

Syftet med kartläggning i förskolan är att uppmärksamma behov som kan finnas på organisation, grupp och individnivå. Pedagoger kartlägger verksamheten för barngruppen och gör anpassningar för att verksamheten ska bli tydlig och förutsägbar för alla barn. Om en förskola eller avdelning uppmärksammar ett behov av stöd, kan rektor ta kontakt med specialpedagog och tillsammans anpassa verksamheten efter barngruppens behov och förutsättningar.

Individuell kartläggning

Vid behov kartlägger pedagoger situationer som upplevs utmanande för ett enskilt barn. Rutinsituationer, samspel och lek, språk och kommunikation och grov och finmotorik är områden som observeras och analyseras för att få mer information om barnets utveckling och eventuellt behov av stöd. Resultatet dokumenteras i en handlingsplan.

Lekens betydelse för lärande

Leken är en central del av barnens vardag i förskolan och spelar en avgörande roll för deras utveckling och lärande. Genom lek får barnen möjligheter att utforska, lära och utvecklas på många olika sätt.

Barn lär genom leken

Barnen utvecklar sociala färdigheter såsom att samarbeta, dela med sig, förhandla och lösa konflikter i leken. Detta är viktiga sociala färdigheter som de har nytta av hela livet. Lek stimulerar barnens fantasi och kreativitet som främjar deras kognitiva utveckling. Genom att leka utvecklar de sitt språk, sin matematiska förståelse och sin problemlösningsförmåga. I leken uttrycker och bearbetar barn sina känslor, vilket hjälper dem att förstå och hantera sina egna och andras känslor. Detta bidrar till att bygga upp deras emotionella intelligens och välmående. Leken utvecklar barnens motorik som att springa, hoppa och klättra och stärker deras muskler, koordination och balans.

Olika typer av lekar

• Bredvidlek - leker barn i början av sin lekutveckling. Barn lär sig av att titta på andra och göra lika.
• Regellek - kan vara ett första steg att förstå "lek", sociala regler/koder, turtagning och samspel finns en naturlig struktur med givna regler. Pedagoger vägleder och fördelar roller, många upprepningar/repetitioner gynnar barnets lärande.
• Rollek - barnen övar på att kunna gå in i en andra roller och utveckla sin fantasi och sin förmåga att samspela, är ett sätt att bearbeta händelser och gör att barn förstår verkligheten.
• Konstruktionslek - barnen tränas i att tro på egna eller andras förmågor. Undersökande sker kring balans och jämvikt. I konstruktionen tränas problemlösning och kreativitet.

Barns lek - vuxnas ansvar

Alla barn behöver få vara delaktiga i lek och gemenskap. För vissa barn är det svårt att leka. Pedagogens roll blir då att vara medlekare. Vilket innebär att pedagogen är en förebild, bjuder in barnen och visar hur leken går till. Pedagogen kan regissera och gör i ordning för lek, "duka fram" och gör det lustfyllt. Förskolan väcker nyfikenhet hos barnen genom att erbjuda roliga lekar och lekmiljöer. Pedagogen kan även bygga på barnens intressen, komma med idéer och fördela roller i leken.

Språklig tillgänglighet

Språklig tillgänglighet innebär att ge alla barn möjlighet att förstå och uttrycka sig på olika sätt samt vara socialt delaktiga i förskolan.

I förskolan arbetar pedagoger med språklig tillgänglighet genom tydliggörande pedagogik och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation.

För att främja språklig tillgänglighet kan man:

• Använda bilder, tecken, filmer och konkreta föremål.
• Använda ett enklare språk, arbeta med förförståelse.
• Tala långsammare och använda rösten på olika sätt.
• Fokusera på att förbättra ordförråd och språkförståelse.

På förskolan är språk och kommunikation en av de viktigaste grundstenarna. Barnens språkutveckling utvecklas från de första ljuden som spädbarn till att barnen pratar med hela meningar när de är fem år. I förskolan strävar pedagoger att barnen ska utveckla sin kommunikativa förmåga med andra barn och vuxna.

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK)

Syftet med att använda tecken som stöd är att förstärka det talade språket för att förtydliga kommunikationen med barnen. TAKK kan användas till alla barn men det är en fördel för barn som är i början av sin språkutveckling och barn med ett annat förstaspråk än svenska. I TAKK tecknar man nyckelorden i en mening för att förstärka det talade språket. Tecken stannar kvar längre tid än det talade språket. Det är oftast lättare att minnas det man ser än det man hör. När man tecknar blir talet tydligare och långsammare.

Före Bornholmsmodellen

• Ett välkänt och beprövat språkmaterial som är framtagit av Görel Sterner och Ingvar Lundberg. Före Bornholmsmodellen ger gott stöd i ett systematiskt språkutvecklingsarbete.
• Syftet med detta material är att stärka barnens språkliga medvetenhet. Forskning visar att systematiskt arbete med språklekar underlättar barnens läsinlärning och förebygger lässvårigheter.
• Materialet innehåller 25 språksamlingar för barn i åldrarna 2,5–6 år. Varje samling inriktar sig på en språklek, en ramsa och en aktivitet som utgår från en högläsningsbok.
• Materialet utgör en grund för att arbeta med språkutveckling på ett lustfyllt sätt och som en förberedelse inför förskoleklassens språkarbete.

Polyglutt

Polyglutt är en digital inläsningstjänst för barnböcker på svenska och andra språk. Bilder från boken projiceras på en vägg och det finns även möjlighet att få boken uppläst. Bildspelet kan pausas när pedagogen och barnen vill prata mer om en bild.

Bilden visar hur förhållandet mellan träning och att kompensera för elever, kan förändras över tid.

Stödstrukturer och hjälpmedel

Stödstrukturer och hjälpmedel i förskolan är till för att hjälpa barn att lära sig på bästa sätt. Det kan vara allt från tydliga instruktioner och planering till användning av olika hjälpmedel. Målet är att alla barn, oavsett behov, ska få den hjälp de behöver för att lyckas i förskolan.

KASAM

Känsla av sammanhang (KASAM) är ett begrepp som fokuserar på att tillvaron ska vara begriplig, hanterbar och meningsfull genom att barn vet vad som kommer att hända, kan möta de krav som ställs och känner sig delaktiga.

De sju pedagogiska frågorna svarar på om verksamheten i förskolan är begriplig, hanterbar och meningsfull och är ett stöd för pedagoger att ta hjälp i planering av aktiviteter. Genom att säkerställa att barnen har fått svar på de sju frågorna blir barnen trygga med vad som kommer att hända.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik handlar om att rutiner och aktiviteter ska vara förutsägbara och tydliga för barnen i förskolan. När barn vet vad som förväntas av dem skapas en stabil miljö där de kan utvecklas och lära. Pedagogernas uppgift är att observera och tydliggöra den fysiska, pedagogiska och sociala miljön i förskolan.

Visuellt stöd

• Kan bestå av bilder, foton i ett schema över en dag eller aktivitet.
• Bilder finns kvar när den verbala instruktionen är klar.
• Konkret material (till exempel en sked vid måltid) förtydligar vad som kommer att hända.
• Förtydliga vardagliga situationer såsom påklädning, handtvätt, toalett.

Kommunikationsstöd

• Använda alternativa sätt att kommunicera (samtalsmatta, samtalskarta, tallriksunderlägg).
• Tecken som alternativ kommunikativ kommunikation (TAKK), förstärker det talade språket för alla barn.
• Samtalskarta (bilder) användas när för att komma in i samtal och veta vad man ska prata om.

Tidshjälpmedel

• Tid är ett begrepp som barn har svårt att förstå, då kan tidshjälpmedel hjälpa barnet att visualisera tiden.
• Det finns olika hjälpmedel för att tydliggöra tiden t ex timglas, time timer timer, timstock.

Tillgänglighetsmaterial

Alla kommunala förskolor i Mora har en låda med tillgänglighetsmaterial där pedagoger kan prova olika hjälpmedel som kan bidra till barnens ökade koncentration och uthållighet i undervisningssituationer och rutinsituationer.

• Hörselkåpor som ett stöd vid ljudvila.
• Hörlurar vid vila från ljud och intryck. Barn med annat förstaspråk än svenska kan lyssna på saga i hörlurar.
• Fingertrixare för att hålla fokus under samling och/eller vid lässtund.
• Sittdyna för att kunna sitta och koncentrera sig.
• Tyngddjur hjälper barnet att hålla fokus under en samling, lässtund eller vila.