Fördjupning ledning och stimulans i grundskolan

En trygg lärmiljö är viktigt för varje elevs välmående och lärande. När elever känner sig trygga, presterar de bättre både i skolan och socialt. Det är viktigt att skapa en lärmiljö där varje elev känner sig sedd och respekterad. Med studiero menas att det finns goda förutsättningar för elever att koncentrera sig på undervisningen.

Arbeta för en trygg skolmiljö genom att:

• skapa en lugn lärmiljö där elever känner sig förstådda och lyssnade på
• skapa en god relation med elever samt har tydliga regler och förväntningar
• skapa samarbetsytor tillsammans med vårdnadshavare för att upprätthålla trygghet och studiero
• ha genomtänkta placeringar i klassrummet och tydliga övergångar
• variera undervisning med pauser och fysisk aktivitet för bättre hälsa och fokus.

Lågaffektivt bemötande är ett förhållningssätt som hjälper till att skapa en förutsägbar, lugn och trygg lärmiljö i skolan. Det handlar om att förebygga och hantera konflikter och utmanande beteenden på ett respektfullt sätt.

Lågaffektivt bemötande bygger på att:

• pedagogen håller sig lugn och hanterar sina egna reaktioner vilket minskar risken för konflikter och ökar tryggheten för eleverna
• pedagogen har ansvar vid en konfliktsituation
• pedagogen har självkontroll för att lugna i situationen
• alla gör rätt om de kan och det är pedagogens ansvar att kartlägga vad som ligger bakom beteendet.

Pedagoger kan använda delaktighetsmodellen för att göra elever delaktiga i skolan. När elever känner sig delaktiga, lär de sig lättare och utvecklas mer.

Organisera för delaktighet

Mora kommun har rutiner för att främja elevers delaktighet.

Det kan till exempel vara:

• klassråd och elevråd
• återkoppling i skolarbetet tydliggör vad elever gjort bra och vad som kan förbättras
• kartläggningar för att fånga elevens röst
• att alla elever blir lyssnade på
• att skapa goda relationer mellan elever, pedagoger och vårdnadshavare.

Delaktighet ger:

• ökad motivation och engagemang
• bättre självkänsla och självförtroende
• möjlighet att samarbeta och respektera varandra
• insikt av demokrati
• närvaro.

Samverkan handlar om att samarbeta. Skolan är en grundläggande del i elevens utveckling och lärande. Samverkan mellan skola och vårdnadshavare bidrar till att utforma en stimulerande lärmiljö för varje elev.

Samverkan kan handla om:

• regelbunden och tydlig kommunikation mellan skola och vårdnadshavare om elevens framsteg och utmaningar
• både skola och vårdnadshavare ger stöd och uppmuntran till eleven att nå sina mål
• skola, vårdnadshavare och elev arbetar mot gemensamma mål.

Organisera för samverkan

Skola och vårdnadshavare har ett gemensamt ansvar för elevens skolgång. Detta sker genom samtal och information om elevens skolsituation, kunskapsutveckling och hälsa.

I Mora kommun används den gemensamma skolplattformen Meitner. Här kan elev, pedagog och vårdnadshavare samverka och följa elevens utveckling i skolan.
I Meitner finns:

• senaste informationen från skolan
• närvaro och frånvarohantering
• elevens omdömen
• pedagogiska planeringar för ämnen/områden
• kommunikation via meddelanden

LegiLexi är ett diagnosverktyg för att bedöma elevers läsnivå genom att använda olika slags material och övningar. Resultatet ger pedagogiskt stöd och fortbildning för att förbättra undervisningen i läsinlärning.

LegiLexis mål är att alla elever ska kunna läsa och förstå vad de läser, vilket är en grundläggande färdighet för fortsatt lärande och framgång i skolan.

• LegiLexi Länk till annan webbplats.

Respons to intervention (RTI) är en modell som bygger på forskning och ger en tydlig stödstruktur för elever. Modellen följer noggrant utvecklingen hos elever i årskurs F-3.

• RTI Länk till annan webbplats. (respons to intervention)

Bygga svenska är ett bedömningsmaterial som hjälper pedagoger i grundskolan och gymnasieskolan att följa nyanlända elevers språkutveckling.

• Bygga svenska Länk till annan webbplats.

GrUS är ett bedömningsmaterial som gör det möjligt att följa den grammatiska andraspråksutvecklingen hos förskolebarn, skolbarn och andra som möter svenska som andraspråk.

Med det här materialet kan man tidigt uppmärksamma individer som visar tecken på en alltför långsam språklig utveckling av sitt andraspråk. Det kan även användas för att identifiera enspråkiga svensktalande barn med en grammatisk språkstörning.

I Skolord finns listor med de viktigaste orden i olika ämnen, på olika språk. Dela en länk med eleven, skriv ut eller lyssna på orden. Skolord är ett samarbetsprojekt som koordineras av Pedagog Värmland och Enheten för mångfald och integration på Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad.

• Skolord Länk till annan webbplats.

Studiehandledning betyder att elever får hjälp på sitt modersmål. Alla elever har rätt till studiehandledning, och högstadieelever ska prioriteras.

Det är viktigt att pedagoger och studiehandledare samarbetar.

Elever med ett annat förstaspråk än svenska får undervisning i sitt språk. Elever ska tala språket hemma och ha grundläggande kunskaper i språket. Undervisningen sker oftast efter skoltid eller under vissa lektioner.

Elever kan börja läsa sitt förstaspråk från årskurs 1. Eleverna lär sig att läsa och skriva på sitt förstaspråk samt lär sig om kultur och traditioner. Att kunna sitt förstaspråk stärker elevens identitet och underlättar inlärning.

Språkutveckling är viktig för barn och ungas framgång i skolan. För att alla elever ska lyckas är utbildning i svenska språket viktigt. Undervisning i svenska som andraspråk hjälper elever att delta i samhället och bli aktiva medborgare.

Det är viktigt att alla får prata och bli lyssnade på, oavsett bakgrund. I ämnet svenska som andraspråk hjälper pedagogen eleverna att bli bättre på svenska.

Detta innebär att:

• pedagoger stödjer eleverna i att lära sig svenska
• eleverna kan prata och skriva utan att språket måste vara perfekt
• flerspråkiga elever utvecklar både sitt vardagsspråk och skolrelaterade språk på svenska.

I skolan möts människor med olika bakgrund, erfarenheter och kulturer. Genom ett interkulturellt förhållningssätt tas barns tidigare erfarenheter, intressen och språkbakgrund tillvara.

Att inkludera barn och vårdnadshavare genom att anpassa kommunikation med bilder och tecken, lära oss några fraser på andra språk gör att alla känner sig inkluderade.

Interkulturellt i undervisningen:

• respektera alla elevers kulturella bakgrunder och använd dem som en resurs i undervisningen
• använd läromedel som speglar olika kulturer och erfarenheter
• se till att alla förstår och känner sig delaktiga genom tydlig och inkluderande kommunikation
• skapa aktiviteter där eleverna kan dela sina egna erfarenheter och kunskaper
• visa intresse för elevernas olika kulturer.

Pedagoger ska lyssna på eleverna när de planerar verksamheten och skapa en undervisning som fungerar för alla. God undervisning innebär att hitta kreativa sätt för att alla elever ska kunna lära tillsammans i samma klassrum.

Detta innebär:

• att planera undervisning på ett flexibelt sätt utifrån allas olikheter
• att alla elever får möjlighet att delta, öva och visa sina kunskaper
• en undervisning som riktar sig till hela gruppen.

Varierad undervisning

Varierad undervisning handlar om att anpassa undervisningen så att alla elever kan vara med och lära sig på sina egna villkor. Detta kräver att man ser mångfald som en tillgång, skapar flexibla lärandemiljöer och noggrant planera undervisningen utifrån elevernas olika behov. Det innebär att alla elever deltar i samma lärmiljö men på sina egna villkor, och att allas behov tillgodoses.

Alla elever mår bra av en tydlig och genomtänkt lektionsstruktur. Det hjälper eleverna att vara närvarande och delta i lektionens aktiviteter och få studiero.

Exempel på lektionsstruktur:

• en återkommande och igenkännbar struktur med visuellt stöd avlastar arbetsminnet
• en tydlig struktur gör eleverna mer självständiga och engagerade i undervisningen
• variation och utmaningar gör lektionen mer intressant och engagerande för eleverna.

Tydliga frågor att besvara under lektionen:

1. Vad ska jag göra? (mål med lektionen)
2. Hur ska jag göra det?
3. Varför ska jag göra det? (syfte)
4. Med vem ska jag göra?
5. Var ska jag vara?
6. Hur länge ska jag göra det?
7. Vad ska jag göra när jag är klar?

Meningsfulla och motiverande lektioner
För att lektionen ska kännas meningsfull och för att öka elevernas motivation, behöver lektionens innehåll vara varierat. Det innebär att använda olika metoder, material, innehåll, nivåer, arbetskonstellationer, sätt att redovisa och visa sina kunskaper.

Visualisera lektionen
Under lektionen är det bra att ha lektionsinnehållet och de olika stegen skrivna på tavlan i punktform. Det ger eleverna trygghet och lugn, eftersom de vet vad som förväntas av dem. Eleverna arbetar också bättre när de vet vad de ska göra.

Schema och visuellt stöd
På tavlan bör det finnas ett tydligt schema, gärna med visuellt stöd. Detta strukturerade sätt att visa dagens aktiviteter gör det tydligt för eleverna och hjälper dem att ha koll på vad som händer under dagen.

Språklig sårbarhet uppstår när en elev inte kan möta de språkliga kraven i skolan och i sociala sammanhang. Språket i skolan är mer avancerat än vardagligt talspråk. Detta påverkar både muntligt och skriftligt språk. För att minska sårbarheten är det viktigt att anpassa undervisningen och miljön efter elevens språkliga nivå.

Vad betyder det?

• betyder att språkliga krav i skolan och bland kompisar är högre än elevens egen språkliga förmåga
• påverkar lärandemiljön, elevens språkliga förmåga och kunskapsinhämtning.
• kan leda till att det är svårt att lyssna, läsa, tolka, förstå, uttrycka och formulera sig

Många elever i skolan är flerspråkiga. Detta är en tillgång för både den enskilda eleven och för gruppen. Skolan ska ge förutsättningar för varje elev att utveckla både det svenska språket och sitt förstaspråk. Vårdnadshavare och pedagoger behöver samverka kring elevens språkutveckling.

Transspråkande innebär att elever får använda alla sina språk i klassrummet. Detta stärker deras självförtroende och lärande.

Fördelar:

• elever använder alla sina språk för att lära sig
• vårdnadshavare kan engagera sig mer i barnens skolgång
• klassrummet blir en plats där flera språk och kulturer möts.

Läs- och skrivsvårigheter innebär att man har svårt med att läsa och skriva.

Dessa svårigheter delas ofta in i två kategorier:

• generella läs- och skrivsvårigheter som betyder att eleven har svårighet med läsning och skrivning
• specifika läs- och skrivsvårigheter betyder att eleven har en särskild typ av svårigheter som kallas dyslexi.

Stöd vid läs- och skrivsvårigheter

Vid läs- och skrivsvårigheter är det viktigt med rätt stöd. Ge eleven både träning och verktyg för att hantera sina svårigheter och utvecklas i sitt lärande.

Exempel på stöd:

• intensiv lästräning betyder att träna regelbundet och fokuserat
• assisterande verktyg är till exempel tal-till-text och ljudböcker som kan underlätta läsning och skrivning
• bygga ordförråd är viktigt för att utveckla läs- och skrivförmågan.

Inprint är ett program som används för att skapa visuellt stöd och kommunikationsmaterial, ofta i form av bildstöd. Det används för att underlätta kommunikation och förståelse. Inprint är ett värdefullt verktyg för att skapa en mer inkluderande och tillgänglig lärmiljö för alla elever.

Användningsområden:

• skapa material med bilder, ord och symboler som hjälper till att förtydliga instruktioner och information, bildstöd
• kombinera bilder med text för att göra materialet mer tillgängligt och lättförståeligt
• skapa skräddarsytt material som är anpassat efter individens behov och förmågor
• programmet är användarvänligt för att lätt skapa material.
• stöd vid kommunikation
• visuella lektionsplaner som eleverna kan följa
• dagsscheman så att eleverna vet vad som ska hända under dagen
• sociala berättelser som förklarar situationer och förväntat beteende
• gör arbetsuppgifter och instruktioner mer begripliga

Fördelar med Inprint:

• ökad förståelse, bildstöd hjälper till att förtydliga instruktioner och information
• eleverna blir mer självständiga och säkra i sina uppgifter
• ett tydligt och förutsägbart bildstöd kan minska oro och stress hos elever.

Vill du veta mer?

• Inprint - Symbolbruket Länk till annan webbplats.

Bildstöd kan användas för att skapa struktur och hjälpa elever att lättare förstå.

Vad är Ritade Tecken?

• ritade Tecken är en webbtjänst
• ritade bilder från teckenspråket
• en bildbas, utvecklad av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), innehåller cirka 2500 bilder.
• programmet kan köpas av privatpersoner.

Varför använda Ritade Tecken och bildstöd?

• hjälper till att skapa struktur, ordning och tydlighet
• stöttar språkförståelsen
• underlättar för elever med språksvårigheter att kommunicera
• kan användas tillsammans med Inprint3, med både bild och tecken.

Vill du veta mer?

• Ritade tecken Länk till annan webbplats.