Handlingsprogram: Trygghet och säkerhet i Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalen

Kommunpolisen driver polismyndighetens lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer. Inriktningen på samverkan mellan kommunerna och polisen anpassas efter varje kommuns behov.

Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) har alla kommuner en skyldighet att bedriva räddningstjänst. Kommunalförbundet Brandkåren Norra Dalarna bildades 1 januari 2019, förbundet ägs av kommunerna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalen och ansvarar för att bedriva denna verksamhet i kommunerna.

Brandkåren Norra Dalarnas arbete kan delas in i två grundläggande delar; förebyggande arbete med fokus på myndighetsutövning och rådgivning samt operativ verksamhet, som är det skadeavhjälpande arbetet på olycksplatsen.

Statistik visar att brandkåren i snitt genomför drygt 200 insatser mot bränder inom förbundsområdet varje år, av dessa är hälften brand i byggnad och hälften brand i det fria. Utöver detta genomförs också insatser mot andra olyckor såsom bland annat trafikolyckor, utsläpp av farligt ämne och drunkningstillbud. Totalt genomför brandkåren i snitt 750 räddningsinsatser varje år.

Utöver kommunens skyldighet har också den enskilde ett ansvar enligt LSO, bland annat att varna andra i fara och vid behov tillkalla hjälp om en brand upptäcks. Att i skälig omfattning hålla släckutrustning och att vidta åtgärder för att förebygga och lindra konsekvenserna av en brand är också ett ansvar som vilar hos den enskilde.

I delprogrammet beskriver Brandkåren Norra Dalarna de risker som finns inom förbundsområdet, hur förbundet arbetar både förebyggande och operativt samt vilka resurser och vilken förmåga brandkåren har för att möta och hantera riskerna i förbundet.

Brandsäkerhet i kommunerna uppnås genom:

• att den enskilde aktivt bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete
• att den enskilde har god kunskap och tar ansvar för sin brandsäkerhet
• att varje bostad har fungerande brandvarnare
• att andelen bostäder med fungerande släckutrustning ökar
• att brandskyddsregler efterlevs
• att det finns goda utrymningsmöjligheter från byggnader

I kommunerna Mora, Orsa, Leksand, Vansbro och Älvdalen är belastningen hård på ett underdimensionerat vägnät. Vägarna i kommunerna saknar på de flesta vägsträckor säkerhetsfunktioner såsom t.ex. vägräcken. Varje år genomför Brandkåren Norra Dalarna omkring 150 räddningsinsatser på vägarna i förbundsområdet, vilket innebär att antalet insatser per 1000 invånare är 2,66 i förbundet jämför med 1,77 för hela riket.

I och med riksdagens beslut om det långsiktiga målet - nollvision - för trafiksäkerheten, ställs höga krav på att kommunerna driver ett systematiskt och effektivt trafiksäkerhetsarbete.

Trafiksäkerhet i kommunerna uppnås genom

• att alla trafikanter visar hänsyn och respekterar gällande bestämmelser
• god hastighetsefterlevnad, hög bältesanvändning och trafiknykterhet
• att oskyddade trafikanter syns bra i mörker och att hjälmanvändningen är hög
• att trafikmiljön utformas för att uppnå hög säkerhet

Hur många som förolyckas vid is- eller vattenaktivitet varierar mycket från år till år, främst beror det på hur vädret har varit. I genomsnitt omkommer en person per år genom drunkning i kommunerna Mora, Orsa, Leksand, Vansbro och Älvdalen.

Simkunnighet är troligen den viktigaste faktorn för att få en god vattensäkerhet. En annan viktig faktor är nykterhet och användande av rätt skyddsutrustning vid vattenaktivitet.

Ansvaret för att barn i kommunerna har simkunnighet, som är ett krav för betyg, ligger hos de som svarar för skolverksamheten i respektive kommun. I kommunernas samlade vattensäkerhetsarbete ingår förutom skolan även brandkåren, olika förvaltningar och frivilligorganisationer.

Is- och vattensäkerhet i kommunerna uppnås genom

• att den enskilde använder säkerhetsutrustning vid aktiviteter på is och vatten
• att den enskilde kan simma
• att fastighetsägare och verksamhetsutövare ser till att det är god tillgång till livräddningsutrustning vid platser för is- och vattenaktiviteter
• att samspelet mellan olika aktiviteter på vatten och is sker på ett tryggt sätt

Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök

på akutmottagningar. Mest drabbade är äldre i den egna bostaden. Enligt statistik från Socialstyrelsen skedde 26 dödsfall orsakade av fall 2017 i Dalarnas län. Av 26 dödsfall var 25 personer 65 år eller äldre.

Fallsäkerhet i kommunerna uppnås genom

• en god folkhälsa bland de äldre i kommunen
• en inom- och utomhusmiljö där fallskadorna förebyggts

Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem. In länet begicks 36 självmord under 2017. De åldersgrupper som är överrepresenterade är 25-29 år, 50-54 år och 70-74 år.

Suicidprevention bör utgå dels från ett befolkningsperspektiv och dels från ett individperspektiv.

Att ta rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle är givetvis en självklarhet. Krav på riskhänsyn finns bland annat i plan- och bygglagen (SFS 2010:900) och som en del i kommunens risk- och sårbarhetsarbete.

Översvämningar, ras/skred och erosion är exempel på händelser som har identifierats särskilt i kommunens riskanalys. Dokumentet ”Klimatanpassning i fysisk planering - Vägledning från länsstyrelserna” är en vägledning till kommunerna i det fysiska planarbetet. Kommunerna arbetar också med plan- och byggfrågor där hänsyn ska tas till risk för olyckor. Dessutom ska ras- och skredproblematik beaktas vid planering och byggnation. Brandkåren bevakar i sin tur riskhänsyn i planfrågor i remissvar till nämnd i respektive kommun.

Riskhänsyn i den fysiska planeringen finns genom

• rimlig hänsyn till olika risker när vi bygger vårt samhälle
• att följa kraven på riskhänsyn som bland annat finns i plan- och bygglagen (SFS 2010:900)
• att ta hänsyn till risker i såväl- plan som bygglovsprocessen
• att genomföra översvämnings- och ras-/skredstudier i kommunerna

Kommunerna driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, fjärrvärme, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel för hur viktig verksamhet ska klaras vid större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.

Målen för kommunernas krishantering är:

• att skydda människors liv och hälsa
• värna om samhällets funktionalitet
• ge korrekt, begriplig och tillgänglig information till drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och media
• upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter

Arbetet med kommunernas krisberedskap utgår från följande lagar:

• lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
• förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (FEH)
• kommunallag (2017:725)

Krisstöd
I varje kommun (Mora, Orsa, Leksand, Vansbro och Älvdalen) finns en krisstödsgrupp. Denna grupp kallas POSOM, villket står för Psykiskt och socialt omhändertagande. Kommunens målsättning med POSOM-gruppen är att förebygga psykisk ohälsa genom att erbjuda och organisera krisstöd i akuta situationer. Gruppen kan se olika ut beroende på kommun. Ofta ingår personal från socialtjänsten, sjukvården, brandkåren, kyrkan, polisen, skolan. Det finns en lång tradition av nära samverkan mellan samhällets stödfunktioner.

God krisberedskap uppnås genom

• att kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation
• att invånarna har en god krisberedskap för att klara sig själv vid kriser
• att samhällets alla aktörer samverkar
• förmågan att bedriva samhällsviktiga verksamheter vid kris

Utgångspunkten för arbetet med civilt försvar är krisberedskapen. Den kommunala krisberedskapen utgör grunden för det civila försvaret, det vill säga beredskapen för höjd beredskap och krig. Målen för kommunernas arbete med civilt försvar är att:

• skydda befolkningen
• säkerställa samhällsviktiga funktioner
• stödja försvarsmakten

Kommunernas arbete med civilt försvar utgår från:

• lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
• förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (FEH)
• säkerhetsskyddslagen (1996:627) och den kommande säkerhetsskyddslagen (2018:585)

Civilt försvar uppnås genom

• En god krisberedskap från lokal till nationell nivå.