Morametoden – Kvalitetsbestämning av fastighetsgränser

När Mora kommun digitaliserar äldre detaljplaner behöver vi säkerställa att fastighetsgränserna i kartan håller rätt kvalitet. Därför har vi, tillsammans med Lantmäteriet, utvecklat en ny och betydligt snabbare metod för att kontrollera gränsernas noggrannhet. Vi kallar den Morametoden – en modern och effektiv arbetsprocess som sparar tid, förbättrar kartkvaliteten och ger ett tryggare beslutsunderlag för kommunens verksamheter.

Traditionell förbättring av Lantmäteriets digitala registerkarta (DRK) och inmätning av fastighetsgränser är och har varit ett mycket tidskrävande arbete. I projektet Digitalisering av äldre detaljplaner som Mora kommun håller på med var just kvalitetsbestämning av fastighetsgränser ett krav innan man digitaliserar detaljplanerna. Detta på grund av kvalitetsuppgifterna i DRK har stora brister.

Under 2025 utvecklade Mora kommun, i nära samarbete med Lantmäteriets geodesienhet, en ny och betydligt mer effektiv arbetsmetod: Morametoden.

Vad är Morametoden?

Morametoden är en effektiv arbetsprocess för att mäta in och kvalitetsbestämma fastighetsgränser över större områden. Metoden syftar till att:

• Mäta in fastighetsgränser så effektiv som möjligt.
• Kunna kvalitetsbestämma så många gränspunkter som möjligt, över ett så stort område som möjligt, på en gång.
• Ta fram en enkel och tillförlitlig analysmetod av inmätningarna

Målet är inte att göra gränspunkterna mer precisa än tidigare, utan att fastställa vilken kvalitet gränserna faktiskt har.

Vad behöver vi mäta in för att kvalitetsbestämma fastighetsgränserna?

Som ett exempel kan vi ta vårt första område i Utmeland där vi testade våra idéer om effektiv mätning och kvalitetsbestämning av fastighetsgränserna.

• Områdets storlek: ca 40 hektar
• Inmätta stompunkter: 16 st (för eventuell transformation av gränspunkter)
• Inmätta gränspunkter som kontrollpunkter: 70 st
• Totalt antal gränspunkter i området som ska kvalitetsbestämmas: ca 720 st

Mätmetod för stompunkter

Inmätning av stompunkter görs så att vi kan se om ursprungsfastighetsbildningen har utförts från ett stomnät med god kvalitet. Är det inte bra kvalitet så kan vi nyttja dessa stompunktsmätningar för att eventuellt beräkna nya koordinater på DRK-gränspunkterna.
Mätmetoden som vi använd är följande:

• Mäts med stativ
• 2x180 sekunder
• Minst 15 minuters tidsseparation
• En mätning per sekund
• Dokumentera med bilder på markering samt omgivande miljö.

Det har visat sig att denna metod mycket väl kan användas för att ajourhålla och komplettera befintligt stomnät.

Mätmetod för fastighetsgränser

Tidigare behövde varje gränspunkt besökas två gånger och mätas med stativ för att nå tillräcklig kvalitet. Under 2025 utvecklades en ny metod som kraftigt kortar ner fältarbetet.
Den nya arbetsmetoden innebär:

• Handhållen mätning med doslibell, utan stativ
• 4 × 20 sekunders mätning
• En mätning per väderstreck (mätstången vrids 90° mellan varje serie)
• 1 mätning per sekund med medelvärdesbildning
• Fotodokumentation av gränsmarkeringen för enklare felsökning

Mätmetoden har visat vid analys att den håller väldigt hög kvalitet och det medför att vi bara behöver besöka gränspunkten en gång.

Analys av mätningar

Analysen utgår från avvikelser mellan DRK:s kända koordinater och de inmätta koordinaterna. Vi granskar:

• Avvikelser
• Grundmedelfel
• Standardavvikelser
• Eventuella grova eller systematiska fel

Om något avviker kan vi beräkna ett nytt transformationssamband med hjälp av stompunkter eller kontrollpunkter, vilket i sin tur ger mer tillförlitliga koordinater.

När analysen är klar kan kommunen fastställa gränspunkternas kvalitet och rapportera detta till Lantmäteriet, som uppdaterar kvalitetsuppgifterna i DRK.

Kontrollpunkter och eventuellt transformerade gränspunkter får nya koordinater.

Fördelar och nackdelar med Morametoden

Det finns stora fördelar med att kvalitetsbestämma fastighetsgränser med denna metod. Några av dem är följande:

• Betydligt färre gränspunkter behöver mätas in jämfört med traditionell metod.
• Färre punkter behöver letas upp i fält.
• Varje gränspunkt behöver bara besökas en gång.
• Stor frihet att välja vilka gränspunkter som ska mätas.
• Stompunktsinmätningen ger samtidigt en inventering av stomnätet.
• Vi kontrollerar endast fastighetsgränspunkter som finns i DRK.

Bland nackdelarna kan nämnas att vi inte besöker alla fastighetsgränspunkter vilket kan ses som en osäkerhetsfaktor för resultatet. Enligt HMK-Geodatakvalitet så räcker det statistiska urvalet ändå för att säkerställa kvalitetsuppgifterna.

Vi kontrollerar inte heller resultatet mot Lantmäteriets förrättningsakter vilket också kan ses som en osäkerhetsfaktor. Dock så gör Lantmäteriet ett antal stickprovskontroller mot akterna för att säkerställa kvaliteten.

Slutsats

Efter mätningarna under 2025 kan vi konstatera att Morametoden är minst fem gånger effektivare än traditionella metoder för att kvalitetsbestämma fastighetsgränser.

Även om vi inte först hade planerat att använda förrättningsakterna har de varit ett värdefullt komplement när grova fel utretts.

Flexibiliteten i att fritt välja gränspunkter gör arbetet betydligt mer effektivt, och i vissa fall har vi till och med mätt fler punkter än nödvändigt – något som bara stärker resultatet.

Stompunktsinmätningen har dessutom gett oss en bättre bild av stomnätets kvalitet och en ny effektiv metod för framtida stomnätsförtätning.

Metoden gör det enkelt att leverera kvalitetsbestämda gränser till DRK – och resultatet blir en uppdaterad och mer tillförlitlig registerkarta som kommunen kan använda som beslutsunderlag i många olika verksamheter.

Här kan ni se detaljplaner där kvalitetskontroll av fastighetsgräns är klar och då har kvalitetssäkrade fastighetsgränser.

Visa kartan i ny flik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.