Fördjupning – förutsättningar för hälsa och lärande i förskolan

Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan psykisk hälsa och lärande. Mår man bra är det lättare att lära sig, och lär man sig saker mår man bättre. Både hem och förskola spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för hälsa och lärande. För att förstå barns utveckling och lärande behöver vi förstå hur hjärnan fungerar.

Barns känslomässiga utveckling

När barn blir sedda och uppskattade främjas deras hälsa och välmående. I förskolan bidrar det till att utveckling och lärande sker. När barn känner sig sedda och validerade underlättas kunskapsinhämtning och utveckling av färdigheter. Att validera barnens känslor innebär att göra barnens upplevelser giltiga. Validering är inte samma sak som att hålla med eller godkänna en persons handling, men att visa förståelse för barnet. Validering bidrar också till goda relationer, vilket påverkar barnens utveckling positivt.

Hjärnans betydelse för inlärningsförmågan

Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Det är hjärnan som gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan kontrollerar också kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser. Lite förenklat kan sägas att olika områden i hjärnan arbetar med olika uppgifter.

Hjärnan har förmåga att anpassa sig och förändras. Den kan förändra sin uppbyggnad genom att skapa nya förbindelser mellan nervcellerna. Hjärnan utvecklas fram till att vi är ungefär 25 år gamla men förblir förändringsbar hela livet. Men den mest påverkbara tiden är under barndomen.

Pannloberna är hjärnans centrum för planering, omdöme och koncentration så kallade exekutiva funktioner. Här styr vi viljestyrda rörelser och korttidslagrar information i arbetsminnet. 90 procent av barns hjärnkapacitet utvecklas före fem års ålder. Vid tre års ålder har hjärnan utvecklat biljarder kopplingar mellan hjärnceller. Hjärnans utveckling mellan noll och tre års ålder är den viktigaste utvecklingsperioden som hjärnan någonsin genomgår. Vid fyra års ålder är hjärnan dubbelt så aktiv som hos en vuxen.

Hälsa och lärande

För att stödja hälsa och lärande behöver förskolan och hemmet arbeta tillsammans. Regelbundna samtal om barnets dag, att dela strategier, för att hantera känslor och att uppmuntra fysisk aktivitet är några sätt att stärka samarbetet. Tillsammans kan vi skapa en förskolemiljö där hälsa och lärande går hand i hand, för att alla barn ska få en positiv start på livets resa.

Hur påverkar olika typer av hälsa lärandet?

• Den fysiska hälsan påverkas positivt när barn uppmuntras till aktiv lek och erbjuds näringsrik mat som ger energi och fysiskt välbefinnande.
• Den psykiska hälsan ökar när pedagoger bekräftar barnens känslor och de känner sig trygga, inkluderade och uppskattade.
• Den sociala hälsan innebär att pedagoger ger verktyg att bygga relationer genom att kommunicera, dela med sig och lösa konflikter.

Den mentala tallriksmodellen Länk till annan webbplats. innehåller sju grundläggande behov. Att uppfylla dessa har visats stärka det mentala välmåendet (Rock & Siegel, 2012) och modellen kan användas som en utgångspunkt för att se över sina vanor.

Inspiration till undervisning

Utdrag ur Läroplan för förskola (Lpfö-18)

Undervisningen i förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att:

• Omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.
• Planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig.
• Spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen.
• utveckla pedagogiskt innehåll och goda, hälsofrämjande och tillgängliga miljöer som bidrar till utveckling och lärande, och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet.
• Värdera och välja ändamålsenliga arbetssätt och lärverktyg som bidrar till barns utveckling och lärande.

Motivation

En del i barns utveckling är att få barnen motiverade och engagerade. För att skapa förutsättningar för lärande behöver barnen veta vad som förväntas, vad som ska göras och hur det ska göras.

Konkreta råd för barns motivation och lärande:

• Skapa goda relationer.
• Tro på barnets förmåga och att de kan lyckas.
• Ha rimliga förväntningar och mål.
• Ge uppgifter på lämplig nivå som gör att de lyckas.
• Skapa roliga, spännande och intressanta uppgifter.
• Involvera barnen och gör dem delaktiga.
• Uppgifter som görs tillsammans med kamrater.
• Ge barnen konkret återkoppling.
• Skapa känsla av tillhörighet i gruppen, känsla av meningsfullhet och känsla av att lyckas.

Motorik och lärande

Motorik och lärande hör ihop. När barn rör på sig utvecklas även deras hjärna. Fysisk aktivitet är viktig för uppmärksamhet, minne och problemlösning. Studier visar att fysisk aktivitet kan förbättra prestationer och hjärnans förmåga att förändras och skapa nya kopplingar.

Hur hänger motorik och lärande ihop?

• Fysisk aktivitet hjälper hjärnan att växa och skapa nya kopplingar, vilket är viktigt för lärande.
• Rörelse och pauser från stillasittande aktiviteter ökar barns uppmärksamhet och koncentration.
• Motorisk aktivitet minskar stress och ångest, vilket gör det lättare att lära sig och må bra.
• Motorik involverar sinnena, vilket är viktigt för att bearbeta information och lära sig nya saker.
• genom rörelse och lek lär sig barn sociala färdigheter och hur man hanterar känslor.

Sinnesintryck och lärande

Hjärnan kontrollerar kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser. Hjässloberna bearbetar våra sinnesintryck och hjälper oss att samordna dem med rörelser och tankeverksamhet.

Sinnesintryck är den information vi får från våra sinnen: syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dessa intryck hjälper oss att förstå och reagera på vår omgivning. Sinnesintryck är viktiga för hur vi lär oss och minns information, eftersom de är kopplade till både tänkande och känslor. Att förstå och använda sinnesintryck på rätt sätt kan skapa en mer effektiv och tillgänglig lärmiljö för alla barn.

Att tänka på:

• En bra lärmiljö tar hänsyn till ljus, ljud och olika intryck.
• Vissa barn är känsliga för sinnesintryck och kan behöva anpassningar för att undvika över- eller understimulering.
• Att använda flera sinnen samtidigt, som att röra sig medan man lär sig eller använda taktila hjälpmedel samt kombinera bilder och ljud kan förbättra inlärningen.

Tidsuppfattning

Tidsuppfattning handlar om barns förmåga att förstå och hantera tid. Ett barn i förskoleåldern har inte utvecklat förmågan att uppskatta tid fullt ut. Pedagoger kan hjälpa barn att förstå hur lång tid en aktivitet tar genom att använda tidshjälpmedel.

Exempel på att konkretisera tid genom att:

• Ha tydliga rutiner, struktur och förutsägbarhet.
• Använda timglas, timetimer eller äggklocka så att barnen själva ser hur tiden går.

Övergångar

En övergång kan vara mellan olika aktiviteter, avdelningar och skolformer. Övergångar kan vara svåra för många barn och behöver planeras noggrant. Genom att förebygga och vara lyhörda kan vi hjälpa barn att känna sig trygga och lyckas vid övergångar.

Att tänka på vid övergångar för elever:

• Förbered i god tid inför förändringen.
• Struktur och tydliga rutiner skapar trygghet.
• Samarbete mellan olika professioner kan underlätta.
• Lyssna in frågor och funderingar och känslomässiga uttryck.
• Uppmärksamma individuella behov.
• Säkerställ att viktig information följer med vid övergångar. Ta hjälp av specialpedagog.