Förutsättningar för hälsa och lärande i grundskolan

Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan psykisk hälsa och goda skolresultat. Mår man bra är det lättare att lära sig, och lär man sig saker mår man bättre. Både hem och skola spelar en viktig roll i att skapa förutsättningar för hälsa och lärande. För att förstå barn och elevers utveckling och lärande behöver vi förstå hur hjärnan fungerar. På den här sidan finns avsnitt med fördjupad information om hälsa och lärande i grundskolan.

Barns känslomässiga utveckling

När barn blir sedda och uppskattade främjas deras hälsa och välmående. I skolan bidrar det till goda studieresultat. När elever känner sig sedda och validerade underlättas kunskapsinhämtning och utveckling av färdigheter. Att validera elevens känslor innebär att göra elevens upplevelser giltiga. Validering är inte samma sak som att hålla med eller godkänna en persons handling, men att visa förståelse för personen. Validering bidrar också till goda relationer, vilket påverkar elevernas studieresultat positivt.

Hjärnans betydelse för inlärningsförmågan

Hjärnan är inblandad i det mesta vi gör, känner och upplever. Det är den som ger oss vår personlighet och våra känslor. Det är hjärnan som gör att vi har ett medvetande, att vi kan tänka och att vi kan minnas. Hjärnan kontrollerar också kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser. Lite förenklat kan sägas att olika områden i hjärnan arbetar med olika uppgifter.

Hjärnan har förmåga att anpassa sig och förändras. Den kan förändra sin uppbyggnad genom att skapa nya förbindelser mellan nervcellerna. Hjärnan utvecklas fram till att vi är ungefär 25 år gamla men förblir förändringsbar hela livet. Men den mest påverkbara tiden är under barndomen.

Pannloberna är hjärnans centrum för planering, omdöme och koncentration så kallade exekutiva funktioner. Här styr vi viljestyrda rörelser och korttidslagrar information i arbetsminnet. 90 procent av barns hjärnkapacitet utvecklas före fem års ålder. Vid tre års ålder har hjärnan utvecklat biljarder kopplingar mellan hjärnceller. Hjärnans utveckling mellan noll och tre års ålder är den viktigaste utvecklingsperioden som hjärnan någonsin genomgår. Vid fyra års ålder är hjärnan dubbelt så aktiv som hos en vuxen.

Hälsa och lärande

För att barn och elever ska må bra och utvecklas behöver de växa upp i en trygg miljö. Att främja hälsa i hemmet och skolan innebär att skapa en miljö där fysisk aktivitet, näringsrik mat, psykosocialt stöd och tillräcklig vila är tillgängligt och uppmuntras. Denna helhetssyn på barn och elevers välmående kan öka deras förmåga att lära sig och nå sin fulla potential.

Hur påverkar olika typer av hälsa lärandet?

• fysisk hälsa ger bättre uthållighet och koncentration
• regelbunden motion förbättrar hjärnans funktion och skolprestationer
• psykisk hälsa ökar motivationen och förmågan att hantera stress
• sömn påverkar lärande och minne och är nödvändig för elevers skolprestation
• social hälsa och trygghet är viktigt för personlig utveckling och framtida arbetsliv
• emotionellt välmående gör att elever lättare kan fokusera på sitt lärande och hantera utmaningar.

Den mentala tallriksmodelle Länk till annan webbplats.n innehåller sju grundläggande behov. Att uppfylla dessa har visats stärka det mentala välmåendet (Rock & Siegel, 2012) och modellen kan användas som en utgångspunkt för att se över sina vanor.

Inspiration till undervisning

Undervisning i skolan är när pedagoger hjälper elever att lära sig nya saker, som att läsa, skriva och räkna. Det är viktigt för att alla elever ska förstå och kunna använda det de lär sig, både i skolan och framåt i livet. Undervisning ger eleverna kunskap och färdigheter som de behöver för att lyckas i framtiden.

Ledarskapet i klassrummet

Pedagogen ansvarar för ledarskap i klassrummet och har en betydande roll för att skapa en bra lärandemiljö. Genom ett tydligt ledarskap grundas delaktighet, respekt och samarbete bland elever och pedagoger. För att förstå elevernas behov och åsikter är det viktigt med direkt kommunikation och feedback. Ledarskap i klassrummet kräver uppmärksamhet på detaljer och en vilja att ständigt förbättra sig.

Elevers tips på framgångsrika egenskaper hos pedagoger:

• ett respektfullt bemötande
• klara och tydliga instruktioner och förutsägbarhet
• tydlig och varierad undervisning
• stöd och uppmuntran
• flexibilitet och anpassa undervisning efter klassens behov
• en välorganiserad pedagog som håller ordning på både tid och material
• pedagoger som uppmuntrar elever att ta ansvar för sitt eget lärande
• pedagoger som använder humor och visar sin mänskliga sida skapar en avslappnad atmosfär.

Motivation

En del i skolframgång är att få elever motiverade och engagerade. För att skapa förutsättningar för lärande behöver eleven veta vad som förväntas, vad som ska göras, hur det ska göras.

Konkreta råd för elevers motivation och lärande:

• tro på elevers förmåga och att de kan lyckas
• ha rimliga förväntningar och mål
• ge uppgifter på lämplig nivå som gör att de lyckas
• skapa roliga, spännande och intressanta uppgifter
• gör elever medvetna om sambandet mellan skoluppgifter och framtida användningsområden
• involvera elever och gör dem delaktiga
• uppgifter som görs tillsammans med kamrater
• ge elever konkret återkoppling
• skapa goda relationer
• skapa känsla av tillhörighet i klassen, känsla av meningsfullhet och känsla av att lyckas.

Motorik och lärande

Motorik och lärande hör ihop. När barn och ungdomar rör på sig, hjälper det deras hjärna att utvecklas. Fysisk aktivitet är viktig för uppmärksamhet, minne och problemlösning. Studier visar att fysisk aktivitet kan förbättra skolprestationer och hjärnans förmåga att förändras och skapa nya kopplingar.

Viktiga punkter om hur motorik och lärande hänger ihop:

• fysisk aktivitet hjälper hjärnan att växa och skapa nya kopplingar, vilket är viktigt för lärande
• rörelse och pauser från stillasittande aktiviteter ökar barns uppmärksamhet och koncentration
• motorisk aktivitet minskar stress och ångest, vilket gör det lättare att lära sig och må bra
• motorik involverar sinnena, vilket är viktigt för att bearbeta information och lära sig nya saker
• genom idrott och lek lär sig barn sociala färdigheter och hur man hanterar känslor.

Sinnesintryck och lärande

Hjärnan kontrollerar kroppens funktioner, till exempel våra sinnen och rörelser. Hjässloberna bearbetar våra sinnesintryck och hjälper oss att samordna dem med rörelser och tankeverksamhet.

Sinnesintryck är den information vi får från våra sinnen: syn, hörsel, känsel, smak och lukt. Dessa intryck hjälper oss att förstå och reagera på vår omgivning. Sinnesintryck är viktiga för hur vi lär oss och minns information, eftersom de är kopplade till både tänkande och känslor. Att förstå och använda sinnesintryck på rätt sätt kan skapa en mer effektiv och tillgänglig lärmiljö för alla elever.

Att tänka på:

• en bra lärmiljö tar hänsyn till ljus, ljud och olika intryck
• vissa elever är känsliga för sinnesintryck och kan behöva anpassningar för att undvika över- eller understimulering
• att använda flera sinnen samtidigt, som att röra sig medan man lär sig eller använda taktila hjälpmedel samt kombinera bilder och ljud kan förbättra inlärningen.

Särskild begåvning

Särskild begåvning betyder att en elev är ovanligt duktig inom ett eller flera områden. Dessa elever kan behöva speciella anpassningar i skolan för att trivas och utvecklas.

Elever med särskild begåvning kan uppvisa följande egenskaper:

• lär sig nya begrepp snabbare än sina jämnåriga och kräver mindre repetition
• hög problemlösningsförmåga
• starkt minne
• nyfikenhet genom att utforska och förstå avancerade områden
• kreativitet och uppfinningsrikedom
• motivation och engagemang.

Motivera och utmana särskilt begåvade elever:

• ge svårare och mer utmanande uppgifter som matchar deras nivå
• arbeta i snabbare takt om de vill och kan
• ge möjligheter att fördjupa sig i ämnen de är särskilt intresserade av
• använd böcker, program och andra resurser som passar deras kunskapsnivå
• anpassa undervisningen så att den kan varieras och anpassas efter behov
• pedagoger samarbetar med andra pedagoger för att hitta de bästa lösningarna
• genom förståelse och acceptans från pedagoger och kamrater.

Tidsuppfattning

Tidsuppfattning handlar om elevers förmåga att förstå och hantera tid. En god tidsuppfattning hjälper elever att planera och organisera sina uppgifter och förstå hur lång tid olika aktiviteter tar. Genom att använda tidshjälpmedel kan pedagoger hjälpa elever att utveckla känsla för tid.

Träna elevers tidsuppfattning genom att:

• ha tydliga rutiner, struktur och förutsägbarhet
• använda tidshjälpmedel kan hjälpa elever att visuellt följa tidens gång
• planera och reflektera tillsammans
• använda övningar och aktiviteter som lär ut klockan.

Övergångar

En övergång kan vara mellan olika aktiviteter, lektioner, skolår och skolformer. Övergångar i skolan behöver noggrann planering. Kom ihåg att övergångar kan vara svåra för många elever. Genom att förebygga och vara lyhörda kan vi hjälpa elever att känna sig trygga och lyckas i skolan.

Att tänka på vid övergångar för elever:

• informera i god tid och förbered inför förändringen
• struktur och tydliga rutiner skapar trygghet
• lyssna in frågor och funderingar och känslomässiga uttryck
• samarbete mellan olika professioner för att underlätta
• uppmärksamma individuella behov
• säkerställ att viktig information följer med vid övergångar. Ta hjälp av skolsköterska, kurator och specialpedagog.