Anders Pers

Morasonen Anders Pers är framför allt känd för en sak: han är mannen som uppfann Vasaloppet. Men om vi ser på hela hans livsgärning är idén till ett skidlopp mellan Sälen och Mora egentligen en parentes. Anders Pers var både bonde, lärare, riksdagsman och tidningsredaktör, som brann för nykterhet och folkbildning.

Anders Pers föddes 1860 i Vinäs. Han var årsbarn och skolkamrat med Anders Zorn, som han höll kontakten med fram till konstnärens död. De gjorde ofta sällskap till skolan, där Anders Pers gick i sex år innan han återvände till jordbruks- och skogsarbetet på föräldragården i Vinäs.

Anders hade dock läshuvud och ett intresse för bildning, så 16 år gammal utbildade han sig till småskollärare i Mora och tog anställning i Vattnäs småskola. Parallellt med detta arbetade han hemma på gården.

En av dem som tidigt såg Anders begåvning var den 35 år äldre Bälter Swen Ersson, riksdagsman och kommunpolitiker i Mora. Bälter Swen köpte 1886 en gård i Grällsta söder om Sala och anställde Anders som förvaltare.

Anders drev gården med framgång, men hade fortfarande ambitionen att höja bildningen hos svenska folket. Så bara ett år senare köpte han Vestmanlands Läns Tidning VLT med ekonomiskt stöd av Bälter Swen.

I flera år dubbelarbetade Anders Pers som jordbrukare och tidningsredaktör, och i den rollen skrev han den 10 februari 1922 den tidningsartikel som ledde till det första Vasaloppet bara fem veckor senare. Idén växte fram sommaren 1921 när han var i sin fäbodstuga vid Kättbosjön – en av de skidåkare som hann ikapp Gustav Vasa kom från Kättbo.

Som ordförande i Tidningsutgivareföreningen 1924 var Anders Pers med och startade Radiotjänst, nuvarande Sveriges Radio. Och som tidningsutgivare var han inte rädd för att sticka ut hakan. Han tog bland annat ställning mot nazismen genom att trycka skriften Nyheter från Storbritannien när ingen annan vågade göra det. Han engagerade sig i flera politiska frågor och 1910 blev han invald för det liberala partiet i riksdagens första kammare. Där medverkade han bland annat till att utveckla biblioteksverksamheten i Sverige.

En annan av Anders gärningar var att förstatliga järnvägen. Morasocknarna hade själva finansierat inlandsbanan ner till Värmland och fick nu tillbaka de pengarna från staten.

Anders Pers var aktiv i flera folkrörelser inom nykterhet, folkbildning och studiecirkelverksamhet. Han var också tidigt en anhängare av kvinnlig rösträtt och att kvinnor skulle vara valbara på samma villkor som männen.

När han blev tidningsredaktör på heltid flyttade Anders Pers med sin familj till Västerås, där han blev kvar. Men han klippte aldrig banden till sitt ursprung och sin hembygd – han är en av få författare som med bredd och djup dokumenterat livet i en Moraby före industrialiseringen utifrån sin egen uppväxt.

Han tillbringade somrarna på fäbodstället i Öndalen utanför Mora och på 1930-talet lät han bygga en modern gård i Vinäs där familjen fortfarande semestrar.

Text: Krister Insulander

Källor: ”Lärare bonde, tidningsman. Minnen av Anders Pers.” VLT 1948, Wikipedia, Riksarkivet, familjen Pers

Lyssna på hela artiekln om Anders Pers: