Hindriksheden och Rödmyren
Hindriksheden och Rödmyren är två bostadsområden nordöst om Noret som utvecklades under perioden 1975–1989. Områdena växte fram i kölvattnet av miljonprogrammet och utifrån en ny syn på bostadsbyggande med låg, tät bebyggelse, bilfria gårdar och gestaltning med inspiration från Moras egna byar och byggnadstraditioner. Faluröda träfasader, spröjsfönster och kringbyggda gårdsrum präglar miljöerna.
.webp)
Radhusbebyggelse på Rödmyren. Bebyggelsen är i högre utsträckning anpassad till den äldre folkliga trähusarkitekturen jämfört med de områden som tillkom under 1960-talet och 1970-talets första del. Byggnadssättet förblev dock mekaniserat enligt de tekniker som blivit norm under efterkrigstiden. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Hindriksheden
Tillkomst och planering
Hindriksheden är det nordligaste av de två områdena och uppfördes under det slutet av 1980-talet efter planer från 1987 och 1989. Området är planerat med en organisk struktur där husens placering skapar ett naturligt växelspel mellan slutna gårdar och öppna ytor.
Karaktär och bebyggelse
Husen är grupperade som två "byar" med flerbostadshus i postmodern stil. Fasaderna kombinerar faluröd träpanel med gult tegel och byggnadernas former anspelar på äldre morabyggnader som dubbelstugan och parstugan. Samtliga hus har flacka sadeltak och spröjsfönster i gustaviansk stil.
Hindriksheden representerar en mer långtgående anpassning till det äldre bebyggelsemönstret i Mora och Övre Dalarna jämfört med tidigare efterkrigstida bostadsområden. Området är ett tydligt uttryck för de arkitektoniska ideal som präglade bostadsbyggandet under 1980-talet.
.jpg)
Exempel på flerbostadshus med faluröda träfasader och gula tegelfasader i Hindriksheden. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
.jpg)
Rödmyren
Tillkomst och planering
Rödmyren är det äldsta av de två områdena och byggdes ut efter stadsplaner från 1975 och 1976. Området planerades enligt tidens ideal med trafikseparering, där bostäderna skyddas från genomfartstrafik och bilfria gårdar skapar lugna närmiljöer.
Karaktär och bebyggelse
Området rymmer både småhus, kedjehus och flerbostadshus grupperade kring kringbyggda gårdar. Bebyggelsen präglas av faluröda träfasader, flacka sadeltak och spröjsfönster – en gestaltning med tydlig inspiration från Moras äldre bymiljöer. I områdets mitt finns gemensamma funktioner som gemensamhetshus, lekplatser och en majstångsplats.
Rödmyren vittnar om skiftet bort från miljonprogrammets storskalighet mot ett mer småskaligt och miljömässigt medvetet byggande med den lokala byggnadstraditionen som förebild.
.jpg)
Det södra området med flerbostadshus på Rödmyren innefattar både högre gula hus och lägre faluröda hus. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
.jpg)
Rödmyrsänget och Hindriksheden speglar tydligt de ideal som styrde etableringen av nya bostadsområden under perioden 1975–1995 och bedöms därför ha kulturhistoriska värden. Områdena vittnar om en tydlig ambition om att låta bebyggelsen få präglas av större miljömässiga kvaliteter, där det äldre byggnadskicket i Mora framträtt som en tydlig inspirationskälla.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Den enhetliga planeringen på Rödmyren och Hindriksheden, där idealet om lågt och tätt kommer till uttryck i aspekter såsom bilfria gårdar, gröna gångstråk mellan de olika bebyggelseenheterna, tydlig
barnanpassning av området med små lekplatser på gårdarna, gemensamma funktioner såsom tvättstuga och kvarterslokaler i fristående hus förbundna med gruslagda gångvägar. Förgårdar till lägenheter i markplan som på många gårdar kommit att utvecklas till små trädgårdar. - Byggnadernas former, volymer och placeringar vid kringbyggda gårdar, samt betoningen på ett organiskt förhållande mellan högt och lågt.
- Bostadshusens relativt oförändrade karaktär med flacka sadeltak, fasader av faluröd träpanel, gul träpanel eller tegel, samt fasadkompositioner som anspelar mot den äldre bebyggelsen på Hindriksheden. Befintlig utformning beträffande spröjsfönster och trädörrar.
Hindriksheden och Rödmyren i kulturmiljökartan
I kulturmiljökartan hittar du byar, fäbodar och miljöer i tätorten som inventerats under arbetet med kulturmiljöunderlaget med information om olika tidsepoker och kulturhistoriska värden. (Om du klickar på den lilla fyrkanten uppe i vänster hörn på kartan får du upp kartan i helformat.)
I kartan går det att söka efter en specifik fastighet eller titta runt fritt. Genom att klicka på en fastighet kan du få upp information om den och länk till rapporter med fördjupad information. Här finns en mer urförlig beskrivning av hur kartan fungerar.
Klassificeringen i kartan är ett kunskapsunderlag utifrån expertutlåtande från Dalarnas museum och innebär att det finns en fördjupad kunskap om huset som är bra att känna till inför planerade förändringar. Klassificeringen saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan och prövning enligt plan- och bygglagen görs i en detaljplane- eller bygglovsprocess av Kommunstyrelsen eller Miljö- och byggnadsnämnden.
Lokala historier
Mitt i det norra delområdet av Rödmyren finns en majstångsplats som kan visa på hur man medvetet ville förankra det nya området i de lokala traditionerna.
.jpg)
Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Hindriksheden har en mer variationsrik grundplan jämfört med Rödmyren och många av husen anknyter tydligt till byggnadsformer som var vanliga i Mora historiskt, som dubbelstugan och parstugan.
Området kännetecknas också av en blandningen mellan former och höjder och mellan bostadshusen och garagebyggnaderna bildas växelvis slutna och öppna ytor på ett sätt som uppfattas som organiskt trots att husen tillkommit som en del av ett enhetligt planerat område.
Det "organiska" eller "oplanerade" intrycket är alltså i själva verket resultatet av planeringen av området.
Vill du veta mer?
Du hittar fler bilder och detaljerade beskrivningar av kulturmiljöerna i den fullständiga rapporten för Hindriksheden och Rödmyren.