Siljansfors
Det forna järnbruket Siljansfors ligger i den sydvästra delen av Mora socken, vid nuvarande E45 mellan Vika och Kättbo. Här, i ett avskärmat brukssamhälle, bodde det som mest omkring 200 personer. I dag kvarstår delar av den gamla bruksherrgården, några arbetarbostäder, en stor mängd fornlämningar och ett skogsmuseum som är uppbyggt intill en stor masugnsruin från järnbrukstiden. I området finns också Siljansfors försökspark som används av Sveriges Lantbruksuniversitet för skoglig forskning.
Thora Thersners konstgrafiska avbildning av Siljansfors ur litografin Utsigter från Dalarne från år 1862. Källa: Dalarnas museums kulturhistoriska samlingar.
Historiskt nyttjande platsen
Siljansfors ligger på skogsmark som historiskt har nyttjats av bönder i Vika och Utmelands byar. I området fanns redan på 1600-talet fäbodställena Gruvorna och Stikåsäl och vid Jugån som passerar genom området fanns skvaltkvarnar (mindre vattendrivna kvarnar för malning av säd) och husbehovssågar.
Siljansfors järnbruk
År 1738 gav det centrala ämbetet Kungliga Bergskollegiumet tillstånd att inrätta ett järnbruk med masugn och en så kallad stångjärnshammare (en vattendriven smideshammare) i området. Järnbruket togs i drift 1740. Till området hörde sex damanläggningar, tre vattenkanaler, en masugn och en stångjärnshammare med två härdar. Enligt den statliga överenskommelsen förpliktigade järnbruket sig att tillverka 90 ton stångjärn årligen.
Bruket utvecklades efterföljande år och utökades så man också kunde tillverka smidbart järn i smala stänger för tex. spikar, yxor, spadar, hästskor och annat som kunde vara bondebefolkningen till nytta. Andra halvan av 1700-talet var Siljansfors storhetsstid men i början av 1800-talet vände framgångarna till följd av kriget mellan England och Frankrike, svikande konjuktur och ökad konkurrens.
.jpg)
Masugnen idag och förr. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum och Okänd fotograf, Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolags bildsamling, Dalarnas museums bildsamling.
Jord- och skogsbruksepoken i Siljansfors
Redan under järnbruksepoken bedrevs ett ganska omfattande jordbruk vid
Siljansfors, med djurhållning, slåtter och odlingar. Man hade även sågverk och
kvarndrift. År 1880 köptes Siljansfors bruk med tillhörande mark och byggnader upp av Trebolagen; en sammanslagning av de största skogsbolagen i Dalarna. Vid Trebolagens upplösning 1896 övergick Siljansfors till Stora Kopparbergs Bergslags aktiebolag.
Försökspark för skoglig forskning
År 1920 tecknade bolaget ett avtal med dåvarande Skogshögskolan och Statens skogsförsöksanstalt om att upplåta 300 hektar skogsmark kring Siljansfors som en försökspark för skoglig forskning. Försöksparkens verksamhet inriktades mot forskning kring bland annat självföryngring, avverkningsmetoder och studier av främmande träslag där bland annat europeisk, sibirisk och japansk lärk har testats. Verksamheten utökades efterhand och pågår fortfarande i Sveriges lantbruksuniversitets regi.
.jpg)
Fornlämningar i området kring Jugans utlopp i Jugån, i den södra delen av Siljansfors. Här fanns bland annat brukets Knipphammare. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Siljansfors skogsmuseum
År 1971 invigdes Siljansfors skogsmuseum. Museet var ett initivativ från en hembygdsförening bildad av gamla Siljansforsbor som verkade för att rädda bruksbyn från rivningshot. Museet inriktades mot berättelsen om skogsbrukets historia med inriktning på den lokal skogliga arbetsmiljön med tillhörande byggnader och arbetsredskap och denna verksamhet har bestått och utvecklats.
Vid anläggningen finns bland annat entré och kafé i en byggnad som uppförts av
slaggsten från Siljansfors bruk, olika övernattningskojor, förläggningsbyggnader,
rastvagnar, stall, kolmila, tjärdal, sågverk, flottningsmuseum och en interiör
från ett skogs- och sågverkskontor som hämtades från disponentvillan
vid närbelägna Vimosågen. Friluftsmuseet innefattar flera ruiner och andra strukturer som minner om platsens äldre historia som järnbruk. I anslutning till friluftsmuseet finns även delar av en äldre arbetarbostad som likt bruksherrgården blivit privatbostad.
.jpg)
Entré– och kafebyggnaden vid Siljansfors skogsmuseum. Byggnaden uppfördes på sin nuvarande plats med slaggsten från ett äldre rivet fähus. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
.jpg)
Slaggstensvägg vid entrébyggnaden till Siljansfors skogsmuseum. Stenen är tillverkad vid Siljansfors under tiden då platsen var järnbruk och användes ursprungligen till ett fähus. Att slaggen kommer från järnmalm, syns via stenarnas glasartade yta. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Siljansfors i kulturmiljökartan
I kulturmiljökartan hittar du byar, fäbodar och miljöer i tätorten som inventerats under arbetet med kulturmiljöunderlaget med information om olika tidsepoker och kulturhistoriska värden. (Om du klickar på den lilla fyrkanten uppe i vänster hörn på kartan får du upp kartan i helformat.)
I kartan går det att söka efter en specifik fastighet eller titta runt fritt. Genom att klicka på en fastighet kan du få upp information om den och länk till rapporter med fördjupad information. Här finns en mer utförlig beskrivning av hur kartan fungerar.
Klassificeringen i kartan är ett kunskapsunderlag utifrån expertutlåtande från Dalarnas museum och innebär att det finns en fördjupad kunskap om huset som är bra att känna till inför planerade förändringar. Klassificeringen saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan och prövning enligt plan- och bygglagen görs i en detaljplane- eller bygglovsprocess av Kommunstyrelsen eller Miljö- och byggnadsnämnden.
Kulturhistoriska värden i Siljansfors
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar efter järnbruket i form av bland annat husgrunder, kanaler, dammanläggninar och masugnen som beskrivs mer ingående i rapporten. Sådana lämningar finns även i skogarna omkring bruket, bland annat i form av kolbottnar och husgrunder.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintliga timmerstommar och byggnader av slaggsten.
- Befintliga äldre ytterdörrar av trä, farstukvistar, verandor och träfönster med fasta spröjs.
- Berfintlig utformning beträffande fasader av omålad eller faluröd locklistpanel och fasspontpanel, grundmurar i natursten, skorstenar av lertegel och kalksandsten samt yttertak av lertegel eller plåt.
Vill du veta mer?
Du hittar fler bilder och detaljerade beskrivningar av kulturmiljöerna i den fullständiga rapporten för Siljansfors.