Ordlista
Här har vi samlat en del ord och begrepp som kan förekomma i kulturmiljörapporterna.
A
Arkitekturhistorisk epok
Tidsperiod kännetecknad av speciella byggnadsideal, t.ex. nationalromantik eller funktionalism.
Autenticitet
Byggnadens eller miljöns äkthet; att detaljer och helhet är ursprungliga, inte nytillverkade kopior.
B
Bandrusticering
Horisontella skåror i putsfasad som ger intryck av stora stenblock.
Bebyggelsestruktur
Sättet hus, gårdar och hela byar är placerade i landskapet i förhållande till varandra och vägar.
Bod
Timrad förvaringsbyggnad på gården (jmf härbre, bod är vanligen lägre och saknar loft).
Bondesamhälle
Äldre samhällsform där de flesta bodde och arbetade på egen gård.
Byklunga/Gårdsklunga
Grupp av gårdar samlade i byn och separerade av mark eller landskap.
Bysamfällighet
Mark eller byggnad ägd gemensamt av flera bybor eller fastigheter.
Byggnadsvård
Att bevara, underhålla och försiktigt reparera äldre byggnader så att deras historia och utseende lever kvar.
Byggnadsminne
Byggnad eller miljö med skydd enligt kulturmiljölagen på grund av sitt stora kulturhistoriska värde.
D
Detaljplan
Kommunal plan som anger hur mark och vatten ska användas inom ett visst område.
Dubbelstuga
Två enkelstugor eller mindre hus som byggts ihop, ofta efter arvsskifte.
E
Eldhus, stekarehus
Ålderdomlig timrad bostadsbyggnad med central eldstad, ofta enkelrum.
Ekonomibyggnad
Byggnad för gårdens arbete/bruk, t.ex. ladugård, stall, loge, bod eller härbre.
Enkelstuga (Morastuga)
Traditionell bostad på landsbygden med tre rum: förstuga, kammare och stuga/kök.
Enkupigt taktegel
Taktegelpanna med en enkel rundad försänkning.
Enrumsstuga/vedliderstuga/källarstuga
Timrad byggnad om ett rum, ibland med förvaring eller bostad i källaren.
F
Faluröd
Klassisk röd fasadfärg tillverkad av pigment från Falu gruva.
Fasad, fasadfält
Byggnadens yttervägg och dess utformning/sektion
Fasadpanel
Ytterpanel av träbrädor monterade på olika sätt: liggande, stående, locklist osv.
Fasspontpanel, spontpanel
Panel där brädor hakar i varandra (ofta snedfasade kanter).
Farstukvist
Utbyggd, ofta taktäckt och utsmyckad entré.
Fjällpanel
Överlappande panelbrädor, inte ursprunglig i Dalarna, vanligare i modern tid.
Fjös, fähus, ladugård
Timrat eller murat djurhus. Gammalt fjös är oftast lågt och har gavelingång.
Foderhus/hölada/lövlada/ängslada
Små timrade byggnader eller lador för förvaring av hö och djurfoder.
Funktionalism
Byggnadsstil från 1930–1950-talen med enkel design, släta fasader, stora fönster.
Fäbod/fäbodvall
Sommarbebyggelse där djur betade och mjölkades.
Fönsterband
Rad av fönster, oftast symmetriskt placerade.
Fönsterbåge
Ram där fönsterrutorna sitter, öppnas och stängs i karmen.
Fönsteromfattning, omfattning
Träram eller list runt dörr eller fönster på byggnadens utsida.
Fönsterpost
Vertikalt eller horisontellt stag i fönsterkarm som delar in fönstret i mindre delar.
Fönsteröverstycke, överstycke
List eller dekor ovanför ett fönster.
Fönsterspröjs
Tunnt trä eller bly som delar rutorna i mindre delar, vanligt på äldre fönster.
G
Gesims
Välutstickande horisontell list högst upp på fasaden, ofta profilerad.
Gärdesgård
Traditionellt staket av trä för att hägna in tomt eller mark.
Gjuthusteknik
Byggnadsteknik, gjutning med sten som ballast och kalkbruk som bindemedel.
Grundmur
Byggnadens bärande fundament, ofta av sten eller tegel.
H
Härbre
Fristående timrat förrådshus, oftast upphöjd från marken.
Halsning
Uthuggning i timmerstock (knut) som låser ihop dem vid knuttimring.
Hol
En kulle, ofta bebyggd om den ligger inom en by. Eftersom kullar var svårare att använda för åker- och ängsbruk användes de ofta istället till bebyggelse.
Husförhörslängder
Husförhörslängder är administrativa register eller listor som fördes över hushållen i en by eller socken, där information om invånarna dokumenterades. Husförhörslängder var officiella kyrkliga och administrativa handlingar som bland annat användes för att ha kontroll över invånarna för skatte- och administrativa ändamål.
J
Jordeböcker
Förteckning över jordegendomar med uppgifter om gårdars läge, storlek, avkastning, ägarens namn med mera som historiskt använts bland annat som underlag för beskattning Jordeböcker är viktiga historiska källdokument som exempelvis kan användas för att förstå byars ålder, storlek och utveckling.
Jugend
1900-talsstil med mjuka former, organiska dekorer i t.ex. smide.
K
Kannelyr/Kannelerad
Vertikal räffling på t.ex. kolonn.
Karnap
Utkragad utbyggnad/fönsterparti på fasaden.
Källarstuga
Byggnad med förvaringsdel/källare i botten och bostad ovanpå.
Kilsågad locklistpanel
Ursprunglig typ av panel utmärkande för paneler från bondesamhällets tid – brädor sågade med olika bredd med lister/brädor över skarvarna. På den tiden sågades virket i vattendrivna ramsågar eller spräcktes fram för hand med yxa. Detta var mycket arbetsamt och man slösade därför inte med virket genom att göra plankorna raka – istället blev de kilformade, likt träden.
Klovtak
Tak täckt med kluvna träplankor (vanligt på härbren/ladugårdar förr).
Kronskorsten/kloskorsten
Murad skorsten med utkragat, ofta rikt utsmyckat, krön.
Klungby
En bytyp där gårdarna inte ligger längs en enda rak bygata, utan i flera tätt samlade klungor eller grupper omgärdade av åker- och ängsmark. Klungor kan ligga nära varandra men ofta separerade av öppna fält eller landskap, vilket ger byn en oregelbunden och mjukare struktur än radbyar eller ensamgårdar. Klungbyar är typiska för delar av Dalarna och speglar arvs- och bebyggelsemönster med djupa rötter i medeltiden.
Knutholk, knutlåda, knutskalle, knutkedja
Olika namn och typer på synliga delar av knut i timmerhus.
Korsplanshus
Kvadratisk byggnad med fyra rum kring mittrum och skorsten. Byggnadstyp som blev vanlig under industrialiseringen och visar på nya bostadsideal.
Kulturmiljö
Byggnader, platser och landskap med särskilt värde.
Kulturvärde
Historiskt, konstnärligt eller samhälleligt värde hos byggnad/miljö.
Kungsvåning
Indragen/förskjuten översta våning, vanligt 1930–40-tal.
L
Ladugårdskomplex
Större byggnad med samlad funktion för jordbrukets djur och maskiner.
Laggtak
En mycket gammal, traditionell takkonstruktion i Sverige, främst funnen på härbren och fäbodstugor i Dalarna. Det består av halvkluvna stockar (halvkluvor) som löper från gavel till gavel, ofta med näver under som tätskikt, och hakas fast i timmerväggen. Konstruktionen är känd för sin spetsiga vinkel och höga ålder.
Liggande panel
Panel där brädorna ligger horisontellt.
List, listverk, profilerat listverk
List som dekoration/täckning kring t.ex. dörr, fönster, tak eller fasad.
Loftbod
Tvåvånings förrådsbyggnad, med trappa till öppet loft.
Locklistpanel, lockpanel
Paneltyp med lister/brädor över skarvarna, ofta kilsågad i äldre tid.
Luft
En "öppning" eller sektion i fönster för en fönsterbåge.
Lunett
Halvrunt fönster eller dekor ovanför dörr/fönster.
M
Mansardtak, brutet tak
Sadeltak med brutna, tvådelade takfall.
Mittrisalit/Risalit
Fasadparti utstickande från resten av väggen.
Modernism
Enklare, mer rationaliserad byggnadsstil från mitten av 1900-talet.
Morastuga
Se enkelstuga
Motfallstak
Taktäckning där två takfall lutar från varandra med lågpunkt i mitten.
Murliv
Den ytorientering där murens/putsens lodräta yttre kant befinner sig.
Månghussystem
Flera gårdsfunktioner/flera småhus per gård.
N
Nisch
Fördjupning eller inbuktning i fasad (t.ex. för skulptur eller fönster).
Nationalromantik
Arkitekturstil ca 1900, inspirerad av äldre svensk och nordisk byggnadstradition.
O
Odlingsröse
Hög/rad av stenar upplockad från åkern.
Omfattning
Ram/list kring fönster/dörr
P
Parstuga
Timmerhus med två likadana rum på var sida om entré.
Pelare
Fristående bärande byggnadsdel, ofta fyrkantig/rund.
Pilaster
Platt, svagt utstickande väggpelare, ofta dekorerad.
Portlider
Byggnad/takdel där ovanvåning går över en öppning/infart.
Profil, profilering
Kontur i genomskärning (t.ex. på list), dekorativ behandling.
Pulpettak
Tak med endast ett lutande takfall, ovanligt äldre, vanligare i modernism.
Pärlspont
Panelbräda med liten rundad profilering.
Putsfasad, slätputs, spritputs
Olika typer av putsade fasader på yttervägg (slät = slät yta, sprit = grov yta).
Q
Q-märkning
Skydd i detaljplan/förordning för kulturhistoriskt värdefull byggnad.
R
Radby
En bytyp där gårdarna ligger i en eller två raka rader längs en gata eller väg, med tomter eller åkrar bakom husen.
Realarv
Äldre arvsrätt som delade mark och byggnader lika mellan arvingarna.
Revetering
Puts på timmerstomme.
Risalit/Mittrisalit
Fasadparti (oftast mittparti) som skjuter ut från fasaden.
Rusticering
Bearbetning av t.ex. puts eller sten för "grovhugget"/rustikt ytskikt.
S
Sadeltak
Taktäckning med två lutande fall som möts i nock.
Salsbyggnad
Stort bostadshus med central sal och flera rum.
Sidokammarstuga
Stuga med kammare vid sidan om köket, ofta med stor kallfarstu. Byggnadstyp som blev vanlig under industrialiseringen och visar på nya bostadsideal.
Skave
Redskap för att bearbeta trästockar. Föregångare till dagens hyvel.
Skärmtak
Litet, framstickande tak över dörr eller fönster.
Skvaltkvarn
Vattenkvarn byggd vid å eller bäck.
Slåtteräng
Gammal typ av äng odlad/slagen för vinterfoder.
Slätpanel
Enkelskiktspanel med tätt ställda brädor.
Smedja
Timrad liten byggnad med ingång och kolhus utbyggt på gaveln. Byggnadstypen placerades ofta på behörigt avstånd från gårdstunet eftersom den var brandfarlig.
Småbrutet landskap
Ett geografiskt begrepp som beskriver ett landskap som är uppdelat i många mindre enheter genom naturliga formationer som kullar, dalar, skogspartier, sjöar och vattendrag. Det är alltså inte platt eller storskaligt öppet, utan varierat och “uppdelat” i mindre rumsliga delar. Det förekommer ofta i delar av Sverige där inlandsisen har format terrängen.
Snickarglädje
Dekorativt utsågat trä, särskilt verandor, vindskivor, fönster och dörrar.
Spegeldörr
Paneldörr med ram och fyllningar, ofta rikt utsmyckad.
Spontpanel
Panelbrädor infasade i varandra med spont och not.
Spröjs
Lister som delar fönster i mindre rutor.
Stall
Timrat djurhus för hästar, ofta med höskulle.
Storskifte/Laga skifte
Historiska reformer då mark samlades respektive fördelades i större enheter.
T
Taktegel, enkupigt/tvåkupigt
Lertegelpanna, en eller två kupor/bulor.
Takfot
Nedre kant där tak möter vägg.
Taknock
Översta kant där två takfall möts.
Takskägg/Takutsprång
Framskjutande del av yttertak över vägg.
Taksparre, sparre
Sned bärande träbjälke (i tak, mellan takfot och nock).
Tempelgavel
Triangulärt fält (fronton) buren av kolonner.
Timrat hus, timmerhus
Hus uppfört av sammanfogade horisontella stockar.
Trösklada, tröskloge, kornlada
Timrad byggnad för tröskning och förvaring av säd.
U
Utkragad skorsten
Skorsten som är bredare upptill med utkragande krön/kronskorsten.
Uthus
Fristående förråds- eller funktionsbyggnad till gården, t.ex. vedbod, dass.
V
Valmat tak
Tak där även kortsidorna (gavlarna) har sluttande takfall.
Vedlidestuga
Kombinerad stuga med vedbod och rum (vanligt på vissa gårdar).
Ventilationslucka
Lucka för luftning i vägg eller fönster.
Veranda
Öppen eller inglasad utbyggnad framför husentrén.
Vindskiva
Bräda som avslutar takutsprånget på byggnadens gavel.
Vårdträd
Ett stort träd, ofta ett äldre lövträd, som enligt gammal svensk folktro planterades på gårdstunet för att skydda de boende och bringa lycka.
Ö
Överstycke
List eller dekor ovanför dörr eller fönster.