Detaljplaner / planprogram

En detaljplan är ett dokument som anger vad mark- och vattenområden får användas till och vad som får byggas inom ett område. En detaljplan är ofta det första steget som tas när något ska byggas.

En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser som är juridiskt bindande. Till planen hör en planbeskrivning som förklarar planens syfte och innehåll. Ibland ingår även andra handlingar, till exempel en illustrationskarta och en miljökonsekvensbeskrivning.

Kommunen kan använda en detaljplan för att pröva om ett område är lämpligt för till exempel bebyggelse. Det gäller både när det ska byggas nytt och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Det är bara kommunen som kan upprätta, upphäva och anta detaljplaner. Det kallas för det kommunala planmonopolet.

Planprocessen

När kommunen tar fram en detaljplan görs det enligt en bestämd planprocess som syftar till att skapa bra beslutmaterial och ge möjlighet till insyn och påverkan. En detaljplan kan tas fram på flera olika sätt, där standardförfarande och utökat förfarande är vanligast. Vilket sätt kommunen väljer beror bland annat på hur omfattande detaljplanen är och hur stort allmänhetens intresse är.

Hela processen med att ta fram en detaljplan tar ungefär ett år, men större eller särskilt komplicerade detaljplaner tar ofta längre tid. Det är kommunens stadsbyggnadsförvaltning som ansvarar för arbetet med detaljplaner.

Planprocessen börjar med att en ansökan om planbesked kommer in till kommunen. Initiativet till en detaljplan kan komma från vem som helst, men oftast är det en enskild fastighetsägare, ett byggföretag eller kommunen själv som har ett behov av en detaljplan.

Kommunen ska inom fyra månader lämna sitt ställningstagande till förslaget i ett så kallat planbesked. Om kommunen är beredd att inleda ett planarbete ska en preliminär tidsplan anges i planbeskedet. Ett positivt besked innebär ingen garanti för att en planen kommer vinna laga kraft, det bekräftar bara att ett planarbete kan påbörjas. Planbesked kan inte överklagas.

Kommunen utser i samband med ett positivt besked en planarkitekt som ska ansvara för arbetet med detaljplanen. Det är vanligtvis initiativtagaren som står för kostnaden att ta fram en detaljplan, men om planen bedöms vara av strategiskt intresse kan kommunen dela på kostnaden för planarbetet.

Om det behövs för att underlätta planarbetet kan kommunen börja planarbetet med ett så kallat planprogram. Planprogram tas ofta fram när området saknar stöd i översiktsplanen eller när det finns frågor som behöver utredas för ett större område. I programmet sätter kommunen upp utgångspunkter och mål för detaljplanen.

Om kommunen gör ett planprogram får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett så kallat programsamråd. Efter programsamrådet skrivs en samrådsredogörelse och planprogrammet antingen godkänns eller revideras.

När kommunen har lämnat ett positivt planbesked och ett eventuellt planprogram har godkänts är det dags att påbörja arbetet med att ta fram detaljplanen. Med utgångspunkt från översiktsplanen börjar planarkitekten med att utreda och undersöka platsen och förutsättningarna. Planen ska bland annat visa hur gator och allmänna platser ska utformas, liksom kvartersmark och eventuella vattenområden.

Varje detaljplan ska ha en plankarta och en planbeskrivning som förklarar planens syfte och innehåll. Planbeskrivningen ska också ange vilka åtgärder som behövs för att planen ska kunna genomföras. Ibland ingår även andra dokument, till exempel en illustrationskarta, behovsbedömning, miljökonsekvensbeskrivning, gestaltningsprogram, planprogram och andra utredningar.

När ett planförslag tagits fram får fastighetsägare, myndigheter och övriga berörda möjlighet att lämna synpunkter på förslaget under samrådet. Syftet med samrådet är att få in information, önskemål och synpunkter som berör planförslaget. Under samrådet ställer kommunen ut planförslaget med tillhörande plankarta, planbeskrivning med tillhörande handlingar på Stadsbyggnadsförvaltningens kontor samt på kommunens webbplats.

Om detaljplanen är av stort allmänt intresse arrangeras även ett samrådsmöte där allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter. Information om samråd, hur länge det pågår och vart synpunkter lämnas publiceras på kommunens webbplats och ibland - beroende vilken planprocess detaljplanen har - annonseras det även i de vanligaste ortstidningarna.

Efter samrådet sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse alternativt granskningsutlåtande. Det bearbetade förslaget och sammanställningen tas sedan upp i kommunstyrelsen som avgör om planförslaget ska ställasut för granskning.

Granskningens syfte är att visa det slutliga planförslaget och ge berörda en sista möjlighet att lämna synpunkter. Under granskningen finns handlingarna tillgängliga på Stadsbyggnadskontoret och på kommunens webbplats. Planförslaget ska finnas tillgängligt för granskning mellan två till tre veckor, men tiden kan förkortas om alla är överens om det.

De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda får ett meddelande om att planförslaget ska granskas. Övriga intresserade meddelas genom en kungörelse i de vanligaste ortstidningarna beroende av planprocess. Alla synpunkter måste lämnas in skriftligt för att senare ha rätt att överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna ska ha kommit in till kommunen senast innan granskningstiden gått ut.

Kommunen sammanställer sedan alla skriftliga synpunkter och kommentarer i ett granskningsutlåtande. Det är särskilt viktigt att notera vilka synpunkter kommunen inte tagit hänsyn till. När granskningsutlåtandet är färdigt ska kommunen så snart som möjligt skicka utlåtandet till dem som inte fått sina synpunkter tillgodosedda.

När granskningstiden gått ut antar kommunfullmäktige (KF) detaljplanen. I enklare fall kan KF delegera till kommunstyrelsen (KS) att anta detaljplanen.

Innan detaljplanen ska antas skickar kommunen ett meddelande till de berörda myndigheter och de som inkommit med synpunkter under samråd- och granskningstiden. När detaljplanen har antagits meddelar kommunen berörda myndigheter och de som inte fått sina synpunkter tillgodosedda med en besvärshänvisning hur man överklagar kommunens beslut. Kommunen anslår beslutet på sin digitala anslagstavla.

Om du inte är nöjd med planen kan du överklaga kommunens beslut inom tre veckor från den dagen tillkännagivandet anslagits på kommunens digitala anslagstavla. Det är bara du som är berörd eller som har lämnat skriftliga synpunkter som kan överklaga planen. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Om beslutet överklagas inleds en överklagandeprocess som leder till att detaljplanen antingen vinner laga kraft eller upphävs.

När tiden för överklagande gått ut och ingen har överklagat vinner detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Laga kraft innebär att en dom eller ett beslut taget av en domstol eller myndighet inte längre kan överklagas.

Detaljplanens genomförandetid är minst 5 år och högst 15 år. Under genomförandetiden har fastighetsägaren rätt att använda och bebygga sin mark i överenskommelse med detaljplanen, så kallad byggrätt. Efter att genomförandetiden har gått ut fortsätter planen att gälla på samma sätt som innan, men kan då ersättas, ändras eller upphävas.

I karta nedan kan du se de gällande planerna för Mora kommun.

Här finns planprogram och övriga program som godkänts av kommunstyrelsen.

Senast uppdaterad: 4 oktober 2019