Information om coronaviruset
Läs om hur Mora kommun och andra myndigheter hanterar spridningen av coronaviruset, även kallat Covid-19.
Orsa kommun Verksamheter som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten som kan skada människor eller miljön kallas för miljöfarliga. Olika verksamheter kräver tillstånd eller anmälan, här hittar du mer information om vilka. Tillståndspliktig eller anmälningspliktig window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_51b3e496167c5f867322cc60 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_51b3e496167c5f867322cc60 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); När du ska starta en ny verksamhet är det viktigt att klargöra vilken påverkan verksamheten eller åtgärden kan ha på människors hälsa och miljön. Vissa verksamheter är tillståndspliktiga, några är anmälningspliktiga medan andra kan starta utan att först anmäla till miljökontoret. Det är ändå viktigt att veta att miljöbalkens regler gäller för alla typer av verksamhet. För att ta reda på om din verksamhet är tillståndspliktig eller anmälningspliktig ska du använda dig av miljöprövningsförordningen . Om din verksamhet är tillståndspliktig, så kallade A- och B-verksamheter, ska du ansöka om detta hos länsstyrelsen. Mer information hittar du på länsstyrelsens webbplats . Om den verksamhet du planerar att starta är en anmälningspliktig verksamhet, så kallad C-verksamhet, ska du göra en anmälan till miljökontoret senast sex veckor innan verksamheten påbörjas. Om din verksamhet inte finns med i miljöprövningsförordningen är den inte förenad med någon tillstånds- eller anmälningsplikt men det kan ändå vara bra att kontakta miljökontoret för att klargöra att förordningen tolkats rätt och att det inte finns några andra lokala regler. Anmälan till miljökontoret Anmälan, inklusive bilagor, ska vara inskickad till miljökontoret senast sex veckor innan planerad driftstart. Om du lämnar in ett bra underlag med en komplett ifylld anmälan går handläggningen av ditt ärende snabbare. Om du startar innan miljökontoret har tagit beslut i anmälningsärendet, finns risk att företaget måste ändra det som redan gjorts. En miljöfarlig verksamhet måste också ha en väl fungerande egenkontroll. Anmäl miljöfarlig verksamhet Ändrad verksamhet Om du gör förändringar som påverkar miljön i din anmälningspliktiga verksamhet så måste du anmäla det till miljökontoret. Kontakta oss även gärna med dina frågor. Mer information hittar du på Naturvårdsverkets webbplats. Cisterner window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd7438c .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd7438c .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Hantering och lagring av brandfarliga vätskor och spillolja. Den som hanterar och lagrar brandfarliga vätskor har ansvar för att de inte påverkar människors hälsa eller miljön till exempel på grund av olycka, brand eller läckage. Brandfarliga vätskor är de vätskor vilkas flampunkt är lika med eller lägre än 100˚C. Exempel på brandfarliga vätskor är bensin, diesel, eldningsolja, E85, alkoholer och många lösningsmedel. Tillstånd för hantering Beroende på vilken mängd brandfarliga vätskor du hanterar kan du behöva söka tillstånd hos Brandkåren för hanteringen. Anmäla installation av cistern Om du planerar att installera en cistern som är större än 1 m3 ska du anmäla detta till miljökontoret. Inom vattenskyddsområdet gäller anmälningsplikten från 250 l. Anmäl installation av cistern Bygglov Det kan också krävas bygglov för att inrätta, flytta eller väsentligt ändra vissa cisterner. Bygglov krävs om cisternen eller anläggningen är till för kemiska produkter som är hälso- och miljöfarliga. Detsamma gäller om den är till för varor som kan medföra brand eller andra olyckshändelser. Du ansöker om bygglov hos Stadsbyggnadsförvaltningen. Regelbundna kontroller Alla cisterner ska besiktigas regelbundet; vart tredje, sjätte eller tolfte år. När just din cistern ska besiktigas ser du på kontrollrapporten du fick när cisternen senast besiktigades. Besiktning beställer du själv hos ett godkänt (ackrediterat) företag. Du hittar godkända företag på Swedacs hemsida. Ta cistern ur bruk En cistern som tas ur bruk ska tömmas och rengöras. Eventuellt kan saneringsåtgärder behöva genomföras. Om du planerar att ta en cistern ur bruk ska du först anmäla detta till miljökontoret. Anmäl cistern som ska tas ur bruk Länkar Brandkåren norra dalarna Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Boverket Swedac Djurhållning och lantbruk window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd7438e .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd7438e .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Här finns information för dig som har eller ska starta lantbruk eller djurhållning. Det kan finnas flera olika områden som berör din verksamhet. Saker som lagring och spridning av gödsel, användning av bekämpningsmedel, kemikalier, transporter och djurhållning påverkar miljön. Ett lantbruk eller hästgård kan därför behöva söka tillstånd hos länsstyrelsen eller anmälas till miljökontoret. Du kan läsa under fliken tillståndspliktig eller anmälningspliktig för att ta reda på vad som gäller just din verksamhet. Sällskapsdjur Du som jobbar med att ha sällskapsdjur, hästar eller pälsdjur kan behöva söka tillstånd enligt djurskyddslagen. Din ansökan lämnas till Länsstyrelsen i Dalarnas län, som ansvarar för djurskyddstillsyn. Länsstyrelsens webbplats. Har du andra djur än sällskapsdjur? Om du bor inom ett tätbebyggt område kan du behöva söka tillstånd för att inte störa dina grannar. Det gäller för att få ha kor, häst, get, får och svin, giftorm samt pälsdjur och fjäderfä som inte är sällskapsdjur. Tillståndet söker du hos miljökontoret. Ansökan om djurhållning inom detaljplan Köldmedier window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd74542 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd74542 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Köldmedier finns bland annat i kylar, frysar, luftkonditionering och värmepumpar och har samlingsnamnet fluorerade växthusgaser (f-gaser). Problemet med f-gaserna är att de bidrar till växthuseffekten. Även små utsläpp har stor påverkan på klimatet och det är viktigt att gaserna hanteras på rätt sätt. Därför finns lagar för att minimera läckage från anläggningar som innehåller dessa gaser. Om du är operatör för en anläggning med köldmedier så har du huvudansvaret för att bestämmelserna följs. Du måste bland annat se till att kontroller görs regelbundet. Du måste också veta om din anläggning omfattas av den årliga rapporteringen och i så fall se till att rapporten kommer in till miljökontoret senast den 31 mars varje år. Detaljer om vad som gäller hittar du på Naturvårdsverkets webbplats. Vägledning om hur operatörer ska rapportera f-gas till miljökontoret. Där finns information om vem, vad, hur och när. Gränsvärden för periodisk läckagekontroll för utrustning som innehåller f-gas. Information om sanktioner för överträdelser av de förordningar som reglerar f-gas. Vanliga frågor och svar om f-gasförordningen. Aktuell lagstiftning. Vad kostar det? En avgift på 958 kr tas ut för handläggning av rapport som uppfyller kraven. Handläggning av ärende där rapport inte kommit in eller där ytterligare tillsynsinsatser krävs debiteras med 958 kronor/timme för faktiskt nedlagd tid. För verksamheter som betalar årlig avgift för tillsyn av miljöfarlig verksamhet ingår granskningen i den årliga avgiften. Sanering av PCB window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd74546 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_1bad9de61685a94e2bd74546 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Äger du en byggnad eller anläggning som är byggd eller renoverad mellan åren 1956 och 1973? Då är du skyldig att ta reda på om den innehåller PCB och sanera om halterna är höga. Vad är PCB? PCB (polyklorerade bifenyler) är organiska klorföreningar som är svåra för naturen att bryta ner. Det gör dem farliga för både människor och miljön. PCB, som förbjöds 1973, har genom åren använts i olika byggmaterial. Många PCB:er har haft värdefulla tekniska egenskaper och har därför använts i fogmassor, golvmassor, isolerrutor och kondensatorer. Inventera PCB För att du ska veta om din byggnad behöver saneras från PCB-sanering så måste du först göra en inventering. Den som inventerar måste ha tillräckligt med kunskaper så att eventuell PCB hittas och dokumenteras på ett bra sätt. Helst bör personen ha tidigare erfarenhet av PCB-saneringar eftersom det krävs kunskaper om byggnader, var PCB kan hittas, ämnets egenskaper och hur många prover som bör tas. Det finns ingen formell auktorisation för inventerare, men det finns däremot utbildning i PCB-inventering. Vissa riv- och saneringsföretag har utbildad personal som kan göra inventeringar. Sanering av PCB För fogmassor och golvmassor som innehåller PCB i en halt över 500 ppm finns krav på sanering, eftersom PCB frigörs från massorna till luft och mark. Övriga produkter och utrustning som innehåller PCB ska tydligt märkas upp. • Industribyggnader som byggts eller renoverats under åren 1956-1973 ska saneras senast den 30 juni 2016. • Andra byggnader som byggts eller renoverats under åren 1956-1969 ska saneras senast den 30 juni 2014. • Andra byggnader som byggts eller renoverats under åren 1970-1973 ska saneras senast den 30 juni 2016. • Golv och fogmassor inomhus ska saneras senast den 30 juni 2016. • Golv- eller fogmassor som ersatt en PCB-massa efter den 1 januari 1999 ska saneras vid renovering, ombyggnad eller rivning. Eftersom ovanstående datum redan har passerat gäller omedelbar sanering om du äger en byggnad som uppfyller något av kriterierna. Anmäl sanering Anmälan om sanering ska göras till miljökontoret senast tre veckor innan planerad start. När saneringen är klar ska miljökontoret ha in en slutrapport. Anmäl sanering av PCB Slutrapport för sanerad PCB Hantering av kemikalier window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_51b3e496167c5f867322cd57 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_51b3e496167c5f867322cd57 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Det är du som företagare som ansvarar för att kemikalierna i din verksamhet hanteras på ett säkert sätt och att utsläppen från verksamheten inte skadar människors hälsa och miljön. Alla tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter ska ha samtliga kemiska produkter som används i verksamheten angivna i en förteckning. Det ska även finnas säkerhetsdatablad för alla märkningspliktiga kemikalier som används i verksamheten. Säkerhetsdatabladen kan du få av din leverantör. Kemikalier som är skadliga för människors hälsa eller miljön ska bytas ut mot mindre farliga där det är möjligt. För att göra den bedömningen kan du använda kemikalieinspektionens Prioriteringsguide - PRIO eller Reach-förordningen . Förvaring av kemikalier Kemikalier måste förvaras på ett säkert sätt. Lagringsplatsen ska vara tät och utformad så att spill och läckage lätt kan upptäckas och samlas upp. Risken för att kemikalier når omgivande mark, vattendrag eller avloppsbrunnar måste förebyggas. Kemikalierna bör också placeras på ett sätt som är bra ur logistisk synpunkt. Påkörningsskydd bör finnas om det finns risk för att kemikalier kan köras på. Skyddsutrustning och tydliga rutiner måste finnas för att förebygga spridning i händelse av spill och läckage. Exempel på skyddsutrustning är tätting, skyddsduk eller filter för dagvattenbrunnar, absorptionsmedel och länsar. Giftiga ämnen måste förvaras i låst och ventilerat utrymme. Rapportera farligt avfall window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_5b01cf371748b406efbef9 .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_5b01cf371748b406efbef9 .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); För att Sverige ska ha bättre uppsikt över sitt farliga avfall ställs det från och med 1 november 2020 krav på att avfallet ska rapporteras in till avfallsregistret. Tidigare har det varit krav på att anteckna avfallet som uppstår i verksamheten och att de ska finnas tillgängliga för myndigheten. Det ytterligare kravet på att redovisa till avfallsregistret kommer sig av att Sverige behöver kunna plocka fram statistik på avfallet och redovisa till EU. För vilka verksamheter gäller de kraven? Alla verksamheter där farligt avfall uppstår måste redovisa avfallet till avfallsregistret. Eftersom glödlampor, lysrör och batterier räknas som farligt avfall innebär det att i princip alla verksamheter i hela Sverige måste rapportera in till registret. Vad ska man anteckna och rapportera som producent av farligt avfall? För varje avfallstyp ska man anteckna uppgifter om 1. Vart avfallet har producerats 2. Datum när avfallet borttransporteras 3. Hur avfallet transporteras 4. Vem som ska transportera avfallet 5. Avfallets vikt i kilogram 6. Den mottagare och plats där avfallet ska hanteras Ovanstående punkter ska antecknas innan transporten påbörjas. Och registreras på avfallsregistret senast två arbetsdagar efteråt. Anteckningarna ska sparas i minst 3 år. Vart gör man registreringen? Registreringen sker till naturvårdsverket. Rapportera farligt avfall via naturvårdsverkets webbsida För mer information se: Frågor och svar om nya avfallsregistret för farligt avfall, Naturvårdsverket Avfallsförordning (2020:614) Avgifter window.svDocReady(function(){ var config = { headerSelector: '#svid12_2d01d90c16a5883f2b59940e .sol-js-toggle-collapse', contentSelector: '#svid12_2d01d90c16a5883f2b59940e .sv-decoration-content:first', activeClass: 'sol-collapsible__header--active', time: 200 }; SolUtils.collapseElement(config); }); Avgifter tas ut för tillsyn av miljöfarliga verksamheter. Taxan är utformad så att den ska täcka miljökontorets nedlagda tid för den totala hanteringen av en verksamhet eller ett ärende. Den tid som räknas in i avgiften är bakgrundsarbete, inläsning av ärendet, resor, inspektioner, kontroller, skrivelser eller beslut samt efterarbete och registerhållning. Beroende på hur mycket tillsynstid verksamheten tilldelas så fördelas tiden så att tillsyn görs varje år, vartannat år eller vart tredje år. Timtaxan för 2019 är 988 kr Här kan du läsa taxan med bilagor som är fastställd av kommunfullmäktige. Taxa for prövning och tillsyn enligt miljöbalken.
Senast uppdaterad: 20 januari 2020