Krisberedskap

Kommunen har en central roll vid hanteringen av kriser. Här hittar du information om hur kommunen arbetar med krisberedskap och vad du själv kan göra för att förbereda dig inför en kris.

Foto på flera vattendunkar

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Vad är en kris?

En kris hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjning, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska. Ibland används begreppet extraordinär händelse. Det är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner.

Här är ett antal länkar med mer information kring olika typer av kriser:

Information vid kris

112 - ska du ringa vid behov av omedelbar hjälp. Beskriv tydligt för larmcentralen vad som har hänt och var du befinner dig. Uppge hur många som är skadade och vilka sorters skador de har.

113 13 - kan du ringa för att få information vid allvarliga olyckor och kriser i samhället. Man kan också ringa och lämna information på 113 13. SOS Alarm ansvarar för informationsnumret 113 13.

Vid en allvarlig olycka finns oftast information om händelsen på webbplatsen Krisinformation.selänk till annan webbplats som är ingången till myndigheternas gemensamma information.

VMA - Viktigt Meddelande till Allmänheten, är ett varningssystem som används vid olyckor och allvarliga händelser, vid svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner och vid krishantering i samband med extraordinära händelser. Varningssystemet innefattar information i radio och TV samt i vissa fall utomhusvarningssystemet och SMS till mobiltelefoner.

Upplysningcentral - Mora kommun upprättar upplysningscentral om en kris eller olycka inträffar och kommunikationsbehovet är stort. Det nummer du ska ringa lämnas ut vid inträffad händelse.

Kommunerna driver många verksamheter som måste fungera även under kriser: äldreomsorg, vattenförsörjning, räddningstjänst och skola till exempel. För att klara detta måste kommunerna förbereda sig och öva, till exempel hur en viktig verksamhet ska klara sig vid ett större elavbrott eller på vilket sätt skolor ska utrymmas om det sker ett utsläpp av farliga kemikalier.

Geografiskt områdesansvar

Under allvarliga kriser blir så gott som alltid ett flera krisaktörer inblandade med olika roller. Aktörerna kan vara offentliga myndigheter som kommun och region, men även företag och andra organisationer hanterar samma kris på sitt eget sätt. Var och en agerar självständigt och leder sin egen verksamhet, men samtidigt finns även ett starkt beroendeframkallande mellan de som samverkar för att lösa krisen. För att krisen ska vara hanterbar på ett effektivt sätt krävs samordning.

Det geografiska områdesansvaret syftar till att göra krishanteringen effektiv och innebär att de berörda aktörerna måste ha nära kontakt med varandra.

Enligt Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska kommuner inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid (2 kap. 7 § LEH) verka för att:

  1. olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar ochuppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet,
  2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas och
  3. information till allmänheten under sådana förhållanden samordnas.

Kommunens uppgift är under extraordinära händelser exempelvis att ge olika aktörer som samhällsviktig verksamhet inom det geografiska ansvarområdet möjlighet att samverka, ta initiativ till att ge en samlad lägesbild eller säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls.

Krisledningsnämnd

Vid en extraordinär händelse kan verksamheten i kommunens nämnder tas över av en krisledningsnämnd. Nämnden tar över verksamhet och fattar beslut om det som är kopplat till den extraordinära händelsen. Kommunfullmäktige avgör när krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra.

Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Syftet med nämnden är att skapa möjligheter till snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse.

Kommunen samordnar

Många inom kommunen är viktiga för krisberedskapen: myndigheter, företag, frivilligorganisationer, trossamfund och föreningar. Kommunens uppgift är bland annat att bygga nätverk, så att det finns ett fungerande samarbete mellan de inblandade när en kris uppstår.

Krisledningsorganisation

Kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.

Risk- och sårbarhetsanalyser

Kommunerna är skyldiga att ha en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. Planen ska grunda sig på risk- och sårbarhetsanalyser av all verksamhet som måste fungera även vid en kris. Det innebär att alla kommuner ska planera och öva för hur de ska hantera till exempel större elavbrott, IT-haverier och översvämningar. Dessutom ska förtroendevalda och anställda utbildas och övas.

Kommunen har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla psykosocialt stöd och omhändertagande vid katastrofer, större olyckor eller händelser där många personer behöver omfattande psykosocialt stöd.

I Mora kommun är det räddningsledare, polisinsatschefen och kommuchefen som kan aktivera POSOM.

Ledningsgrupp och utbildade stödpersoner

POSOM består av en ledningsgrupp och en grupp med särskilt utsedda stödpersoner. Stödpersonerna kommer bl. a. från socialtjänsten, primärvården, skolan och trossamfund.

Stödpersonerna är utbildade i psykiska reaktioner som kan bli resultatet av traumatiska händelser. De har i uppdrag att ge stöd till drabbade individer och/eller deras närstående. Stödpersonerna i POSOM ska fånga upp problem eller svårigheter och vid behov slussa de drabbad vidare till rätt person eller instans.

Stödcentrum för POSOM upprättas vanligtvis på Andreasgården i Mora.

Om det blir ett långvarigt strömavbrott eller någon annan störning eller kris i samhället så måste du själv ha en hemberedskap. Det betyder att du ska vara beredd på att ordna vatten, värme och något att äta. Du behöver också kunna kommunicera med andra och få information från media och myndigheter. Med rätt förberedelser kan du klara en besvärlig situation bättre, oavsett vad som har hänt.

Värmebristlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Det behöver inte vara så kallt för att du snabbt ska bli nedkyld. Då blir din rörelse- och tankeförmåga sämre. Se till att ha en plan för alternativ uppvärmning av ditt hem och ha saker hemma som kan underlätta.

Matlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Om du är frisk kan kroppen egentligen klara sig länge utan mat, men din mentala förmåga försämras snabbt om du inte äter. Du både tänker sämre och mår sämre. Se därför till att du har något att äta! Köp extra av sådant som du ändå brukar köpa hem i vanliga fall.

Vattenbristlänk till annan webbplats
Brist på vatten är mycket allvarligare än brist på mat. Därför är det viktigt att ha en plan för att kunna ordna vatten i alla lägen. Med några dunkar, en vanlig frys och möjlighet att koka vatten kommer du långt.

Kommunikationlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Vid en större olycka eller kris behöver du få veta vad som händer, hur du själv ska agera och vad ansvariga myndigheter gör. Du kan också behöva komma i kontakt med dina anhöriga.

Du hittar tips på hur du kan förbereda dig inför en kris på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - Din säkerhetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad: 15 juli 2019