Prostgården

Prästbostället Prostgården i Mora består av en samling byggnader strax intill Vasaloppsmålet. En del av byggnaderna kan vara så gamla som från 1500‑talet. Här kan du läsa om dess uppkomst.

Rött tvåvåningshus i solljus med träd i förgrunden och gula löv på marken.

Prostgården i Mora

Förr var Prostgården en grundläggande del av prästens lön, också kallad prästbord. Enligt de medeltida landskapslagarna skulle de bönder som byggde en kyrka också skänka en del av sin mark till prästbordet.

I Dalalagen, den samling lagar som gällde då, stod det att bönderna skulle ge kyrkan åker till tolv tunnors utsäde och äng som ger tjugofyra lass hö. Prästen skulle också ha en stuga, en lada, ett biskophärbärge, ett stekarehus, ett hästhus, ett fähus och ett visthus. Övriga byggnader fick prästen ordna själv.

Den äldsta daterade förteckningen över de byggnader som hörde till Prostgården i Mora är från 1621, men själva byggnaderna kan vara från slutet av 1500-talet.

Stor träbyggnad med veranda och säteritak

Prostgården. Foto: Berta Hallgren/Mora bygdearkiv

Jacob Boëthius (född 1647, död 1718) var kyrkoherde i Mora mellan åren 1693 och 1698. Direkt efter att Boëthius blivit kyrkoherde satte han igång med planer på en ny prästgård. Till hjälp hade han bland annat följande beskrivning:

At han om hösten uti intet rum i sin säng kan wara fri från dropp hwaraf både kläder och andra saker äro alreda ill skämde [...] uti sjelfa herrstufwan, som skall vara den nyesta stufwan, äro intet mindre än 16 droppställen.

Posten Boëthius drev sin vilja igenom och huvudbyggnaden på Prostgården byggdes åt honom 1695. Huset byggdes som en sexdelad plan enligt franskt mönster samt med säteritak, och resultatet blev den magnifika timmerbyggnaden i karolinsk stil som fortfarande fungerar som prästbostad.

Vad är sexdelad plan och säteritak?

Sexdelad plan är en hustyp där bottenvåningens rum ordnas i två "filer" med tre rum i varje fil. Det finaste rummet i huset placeras i mitten med en kammare åt varje håll, och bildar en fil. Hallen har kammare åt ena hållet och kök åt andra, och bildar den andra filen. Alla rum har minst två dörrar.

Ett säteritak är ett yttertak som består av två brutna takfall med en våning emellan. Taket är ett valmtak, vilket betyder att taket inte bara har har takfall mot husets långsidor utan även mot kortidorna. Säteritaket visade förr att gården var en frälsegård, alltså befriad (frälst) från skatt.

Källa: "Kulturmiljöer i Mora" av Anders Romson och Barbro Barwing

Senast uppdaterad: 30 september 2019