Hemus
Hemus ligger nordväst om Morkarlby med Hemulån i söder och Österdalälven i norr. Bebyggelsen består i dag av äldre gårdar, i huvudsak samlade längs Bryggerivägen, och villor från det sena 1900-talet. Området kring Hemulån och flygsandsfältet väster om byn skyddas som naturreservat och har ett rikt fornlämningsbestånd. I Hemus finns också Mora skidstadion som Vasaloppsspåret passerar genom.
.webp)
Vy mot före detta Mora bryggeris fabriksbyggnad från år 1899. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Ortsnamn och äldre historia
Hemus nämndes i skrift för första gången år 1539. Namnet kommer av byns läge vid Hemulåns utlopp i Österdalälven. Hemulån har använts till kvarndrift under lång tid.
I och kring byn finns kulturhistoriska lämningar från flera epoker: medeltida timmerhus, Hemulå kvarn från 1800-talets mitt och det välbevarade före detta Mora bryggeri, vars fabriksbyggnad uppfördes år 1899.
.webp)
Hemulå kvarn. Byggnaden uppfördes troligen i sin nuvarande form under 1800-talets senare del och användes ursprungligen som en så kallad tullkvarn. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Bystruktur och jordbrukslandskap
Bystruktur
Bebyggelsen i Hemus består idag av några äldre gårdar, samt flera småhus som uppfördes under 1900-talet sista decennier. I Hemulåns dalgång söder om byn ligger före detta Mora bryggeri, en äldre smedja och före detta Hemulå kvarn. (Dessa anläggningar beskrivs mer ingående i rapporten för Hemus.)
Jordbrukslandskap
Jordbruket var under bondesamhällets tid beroende av tillgången på åker- och ängsmark. Norr om bebyggelsen ligger Åränget, som vid storskiftet åren 1844–1848 var i det närmaste maximalt hävdat. Här finns flera kulturhistoriskt värdefulla sammanhängande ytor med öppen och hävdad jordbruksmark bevarade. Öppna jordbruksmarker som är viktiga för läsbarheten av det äldre bebyggelsemönstren kvarstår även i anslutning till gårdar som beskrivs mer ingående i rapporten för Hemus.
Bebyggelsens huvuddrag
Bebyggelsen i Hemus har skiftande karaktär. Den äldre bebyggelsen är företrädesvis samlad i området kring Bryggerivägen medan bebyggelsen i andra områden uppförts under det sena 1900-talet. Den äldre bebyggelsen består i huvudsak av faluröda och grånade trä och timmerhus med sadeltak vid kringbyggda gårdar. Ett undantag är före detta Mora bryggeri, som har karaktär av en fabriksmiljö från det sena 1800-talet med vissa modernistiska tillägg. I anslutning till bryggeriet finns även några större manbyggnader med karaktär från tiden kring sekelskiftet år 1900. Bland den nyare bebyggelsen förekommer olika slags modernistiska och postmoderna småhus i 1–2 våningar. Dessa byggnader har till övervägande del sadeltak samt fasader av träpanel, kalksandsten, tegel och puts.
Kulturhistoriska värden i Hemus
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Öppen och hävdad jordbruksmark.
- Slåttermarker med äldre karaktär, samt traditionen med kontinuerligt slåtterbruk på dessa marker.
- Spår efter historiska ägogränser i landskapet, bland annat i form av diken.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Bryggerivägen och dess nuvarande sträckning.
- Gårdar som bevarats i sina respektive äldre lägen, från tiden innan 1870.
- Områden där bebyggelsen i huvudsak består av låga timmer- och trähus vid tätt placerade kringbyggda gårdar. Förekomsten av timmerhus med hög eller mycket hög ålder.
- Byggnader som bidrar till kringbyggda gårdstun. Äldre byggnader som är placerade med fasader mot en bygata bör hanteras särskilt varsamt, eftersom sådana byggnader påverkar hela byns karaktär.
- Växtlighet med hög ålder i anslutning till äldre gårdar, däribland stora lövträd, vårdträd, fruktträd och bärbuskar.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande timmerstommar, med avseende på bland annat stockar, stockunderreden på härbren, knutskallar, hak, halsningar, gåtar, intimrade golv, skyddsristningar, bränningar, märkningar, stocktrappor samt takkonstruktioner i form av mångåstak, laggtak och ryggåstak. Utformningen av dessa egenskaper är avgörande för att kunna utläsa och uppleva byggnadernas ålder och sammanhang.
- Befintliga spår från den hantverksmässiga hanteringen av timret, bland annat i form av stockar som bearbetats med skave (föregångare till dagens hyvel) samt ytor som bearbetats genom sprätthuggning.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar av natursten, samt grundstenar.
- Befintliga kilsågade locklistpaneler samt äldre fasspontpaneler.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer så som band, draglås, stocklås, kammarlås, nycklar, gångjärn, stjärthakar. Befintliga paneler på äldre ytterdörrar till bostadshus.
- Befintliga utformning beträffande farstukvistar och farstukurer.
- Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer i form av hörnjärn och stjärthakar samt haspar. Befintliga fönsteromfattningar.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel, äldre betongtegel, sinuskorrugerad plåt samt pannplåt.
- Befintlig utformning beträffande vindskivor och takutsprång.
- Befintliga skorstenar av lertegel eller kalksandsten samt spismurar.'
- Befintliga skarpvinkliga stuprör.
- Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däribland listverk, innertak, trägolv, innerdörrar, skåp- och tarrsängar, väggfasta bänkar, väggfasta hyllor samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
Ursprungliga och äldre detaljer och material av sådant slag som listas ovan bör endast bytas om de totalförstörts till följd av mekanisk eller biologisk åverkan. Vid byte av nyare tillkomna detaljer och material bör en utformning lika ursprunglig eftersträvas.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar av natursten, samt grundstenar. Befintliga murverk av gjuthusteknik, lertegel eller kalksandsten.
- Befintliga fasader av liggande och stående fasspontpanel, samt locklistpanel och slätpanel.
- Befintliga fasadbundna listverk.
- Befintliga kontursågade och lövsågade snickeridetaljer.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer så som band, gångjärn och stjärthakar. Befintliga paneler på äldre ytterdörrar till bostadshus.
- Befintliga glasverandor, balkonger, glasbalkonger, farstukvistar och farstukurer.
- Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer i form av hörnjärn, gångjärn, stjärthakar samt haspar. Befintliga fönsteromfattningar.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel, äldre betongtegel, sinuskorrugerad plåt, skivtäckt plåt samt pannplåt.
- Befintlig utformning beträffande vindskivor och takutsprång, exempelvis med kontursågade taksparrar/taktassar.
- Befintliga skorstenar av lertegel eller kalksandsten samt spismurar och kakelugnar interiört.
- Befintliga skarpvinkliga stuprör.
- Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däribland listverk, innertak, trägolv, innerdörrar samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
- Befintlig ursprunglig interiör och tekniska installationer i Hemulå tullkvarn. Därtill befintliga dammvallar och vattenrännor i anslutning till kvarnen.
- Befintlig utformning beträffande spjälstaket och grindar vid sena 1800-talsgårdar.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar och socklar av natursten.
- Befintlig utformning beträffande slammade tegelfasader och putsade fasader.
- Befintliga fasader av stående och liggande fasspontpanel.
- Befintliga fasadbundna listverk och snickeridetaljer – däribland fönsteromfattningar.
- Befintlig utformning beträffande skivtäckta plåttak, skorstenar, ventilationshuvar samt takutsprång med konturerade taksparrar/taktassar.
- Befintligt förtak till bensinstation.
- Befintliga ursprungliga entrépartier med förtak och stenarbeten.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer så som band, gångjärn och trycken.
- Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer i form av hörnjärn, gångjärn, stjärthakar samt haspar. Befintliga fönsteromfattningar.
- Befintliga ursprungliga väggfasta detaljer och teknisk utrustning interiört. Däribland äldre golv, snickerier, listverk, trappor och räcken. Befintliga väggmålningar och liknande detaljer.
.webp)
Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- De i rapporten nämnda byggnadsverkens former, volymer, fasadkompositioner, färgsättning och detaljeringsgrad.
- Befintlig utformning beträffande källarsocklar av puts eller betong.
- Befintlig utformning beträffande fasader av rött lertegel, kulört träpanel, kalksandsten samt puts.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel och betongtegel samt skorstenar av lertegel eller kalksandsten.
- Befintliga äldre/ursprungliga fönster och dörrar samt yttertrappor, farstukvistar, balkonger och balkongräcken och andra detaljer av smidesjärn.
- Befintliga utomhusmiljöer med avseende på staket av smidesjärn, äldre bevarad växtlighet och fruktträd.
- Befintliga detaljer av ädelträ så som ek och teak invändigt och utvändigt.
Hemus i kulturmiljökartan
I kulturmiljökartan hittar du byar, fäbodar och miljöer i tätorten som inventerats under arbetet med kulturmiljöunderlaget med information om olika tidsepoker och kulturhistoriska värden. (Om du klickar på den lilla fyrkanten uppe i vänster hörn på kartan får du upp kartan i helformat.)
I kartan går det att söka efter en specifik fastighet eller titta runt fritt. Genom att klicka på en fastighet kan du få upp information om den och länk till rapporter med fördjupad information. Här finns en mer utförlig beskrivning av hur kartan fungerar.
Klassificeringen i kartan är ett kunskapsunderlag utifrån expertutlåtande från Dalarnas museum och innebär att det finns en fördjupad kunskap om huset som är bra att känna till inför planerade förändringar. Klassificeringen saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan och prövning enligt plan- och bygglagen görs i en detaljplane- eller bygglovsprocess av Kommunstyrelsen eller Miljö- och byggnadsnämnden.
Lokala historier
År 1872 registrerades Mora Bryggeri AB med målet att bli ett bajerskt ölbryggeri. Produktionen startade i Hemus och företaget köpte under 1900-talets första hälft upp flera konkurrerande bryggerier i Dalarna, däribland Leksands bryggeri (1918), Mora Ångbryggeri i Lisselby (1919) och Rättviks bryggeri (1924).
Författaren och hembygdsvurmaren Karl-Erik Forsslund recenserade ölet i verket Med Dalälven från källorna till havet (1921) som: "Sveriges bästa pilsneröl, friskt och rensmakande, en oersättlig måltidsdryck."
Bryggeriet lades ned år 1979, men fabriksbyggnaden från 1899 står fortfarande kvar i Hemus och används idag bland annat till Laserdome. Varumärket Mora bryggeri såldes till Pehrsgårdens Bryggeri AB i Mora som år 2003 bytte namn till Mora Bryggeri AB.
Vid 1663 års kvarninventering fanns hela tolv kvarnar i Hemulån i närheten av Hemus. En av dem brukades av pastorsbostället i Mora socken; de övriga nyttjades av bönder från bland annat Morkarlby och Utmeland. Ån har alltså utgjort en viktig lokal energikälla i århundraden. Hemulå kvarn, som fortfarande syns i landskapet vid Bryggerivägen, grundades kring 1800-talets mitt och var en så kallad tullmjölkvarn där bönderna betalade för malningen, ofta med en del av det malda mjölet.
Hemus ligger på mäktiga sandjordslager som avsattes när inlandsisen smälte och är en del av det som kallas Morafältet. Väster om byn finns ett område med flygsand som i forntiden blåste upp till sanddyner. Flygsandsfältet begränsas i både norr och söder av tvära sluttningar som bildats genom att Österdalälven och Hemulån meandrat och eroderat fram branta bågformiga sluttningar som ger Hemus ett säreget naturlandskap. Området skyddas idag som naturreservat och rymmer en anrik flora och fornlämningar från äldre tiders jakt och skogsbruk.
I Hemus finns elljusspår som används för motion- och friluftsliv och Vasaloppsspåret mellan Eldris och Mora. Elljusspåren tillkom i slutet av 1960-talet och sammanstrålar vid Mora skidstadion i den västra delen
av byn. Denna anläggning uppfördes åren 1985–1986.
Föreningsanläggningen Hemusgården invigdes år 2017 och sedan 2024 har området utvecklas med en ny multibana och snöanläggning som planeras att invigas efter sommaren 2026.
Vill du veta mer?
Du hittar fler bilder och detaljerade beskrivningar av kulturmiljöerna i den fullständiga rapporten för Hemus.