Färnäs

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Bygatusystemet som sammanlänkar de äldre gårdarna och byklungorna i Färnäs. I synnerhet sådana bygator som inte ännu har asfalterats.
• Gårdar som bevarats till sina respektive äldre lägen, från tiden innan 1870.
• Bebyggelsens övergripande karaktär med låga timmer- och trähus vid tätt placerade kringbyggda gårdar som breder ut sig över ett stort geografiskt område.

Bebyggelsestrukturen i de äldre byklungorna:

Sydibyn
Klungans karaktär med tätt kringbyggda och slutna gårdar på långsmala och i flera fall delade gårdstun som spänner mellan Färnäs bygata och de forna fägatorna Övre- och Nedre gatan. Därtill senare tillkomna gårdar som ansluter till detta mönster, eller som är belägna i anslutning till det äldre bygatusystemet. Gårdsformer där bostadshusen är placerade med »ryggen« mot Färnäs bygata, samt där ekonomibyggnaderna står efter tomtgränser är avgörande.

Nordibyn
Den täta klungstrukturen med tätt placerade kringbyggda gårdar i fyrkantsform eller oregelbunden form som strålar från majstångsplatsen vid korsningen mellan Kingsgatan och Björkbacksgatan.

De mindre klungorna

• Strukturen med tätt placerade kringbyggda gårdar som följer bygatusystemet.
• Tätt slutna bygaturum som bildas genom att gårdshusen står i, eller nära gatulinjen.
• Växtlighet med hög ålder i anslutning till äldre gårdar, däribland stora lövträd, vårdträd, fruktträd och bärbuskar. Längs Färnäs bygata finns i vissa fall träd i par vid gårdstunens ingångar.
• Avgränsningar mellan gårdar och omgivning i form av exempelvis spjälstaket och gärdesgårdar.

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Att husen är byggda i trä eller knuttimrade, samt att de äldre husen ofta har en genomgående enkel karaktär.
  
• Äldre timmerhus i form av exempelvis enkelstugor, sidokammarstu­gor, trösklador, stall, fjås, härbren, bodar, loftbodar, lador, smedjor, torkbastur och ängslador.
  
• Timmerstommarnas former och dimensioner samt befintlig fasad­komposition beträffande öppningar för exempelvis fönster och dör­rar.
• Byggnader som bidrar till kringbyggda gårdstun. Oavsett ålder bör sådana byggnader inte rivas eller flyttas. Byggnader som är placerade med fasader mot en bygata bör hanteras särskilt varsamt, eftersom sådana byggnader påverkar hela byns karaktär.
  
• Vindvågar, som använts för att hämta vatten ur brunnar.

För den äldre timmerhuskulturen:

• Knutarnas särskilda former med exempelvis långdrag, hak, knutskallar.
• Stockarnas karaktär och form med exempelvis spår från skave.
• Dörrar och smidesdetaljer.
• Skydds­ristningar, bränningar och märkningar.
• Laggtak och mångåstak.
• In­teriöra spår från sprätthuggning samt fast inredning så som stock­trappor.
  

Beträffande andra timmerhus:

• Befintliga kilsågade locklistpaneler och äldre liggande fasspontpaneler i trä.
• Befintlig fönstersättning samt befintliga fönsterkarmar samt befintliga fönsterbågar i trä med fasta spröjs av trä eller bly tillkomna innan 1950; befintliga föns­terrutor tillkomna innan 1950; befintliga fönsteromfattningar och krönlister.
• Befintliga äldre dörrar och befintliga äldre farstukvistar samt svarvade, lövsågade eller kontursågade detaljer.
• Befintliga gla­sverandor med tillhörande fönster.
• Befintlig utformning beträffande tegeltak.
• Befintliga skorstenar i tegel.
• Befintlig utformning rörande takutsprång med åsar eller konturerade taksparrar.
• Befintliga skarp­vinkliga stuprör.
• Befintliga grundmurar med synlig natursten.
• Ur­sprungliga detaljer och material av sådant slag som listas ovan bör endast bytas om de totalförstörts till följd av mekanisk eller biologisk åverkan. Vid byte av nyare tillkomna detaljer och material bör en ut­formning lika ursprunglig eftersträvas. Stommen och formen på alla de bostadshus som uppförts innan sekelskiftet år 1900 men därefter väsentligen förändrats är värdefulla.

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, färgsättning samt fasadkomposition.
• Befintlig utformning beträffande grundmur av natursten, faluröda timmerfasader och tvåkupigt lertegeltak.
• Befintlig farstukvist med svarvade stöd och befintlig ytterdörr med tillhörande foder. Befintliga äldre fönster och befintlig utformning av nyare tillkomna spröjsfönster. Befintlig kronskorsten.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Byggnadens befintliga stomme, form, volym, färgsättning och fasad­komposition.
• Befintlig utformning beträffande fasader med liggande fasspontpa­nel, vindskivor, takutsprång med panel och konturerade taksparrar samt yttertak av tvåkupiga lertegelpannor.
• Befintliga fönster och äldre dörrar samt den utkragade skorstenen.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkomposi­tioner och färgsättning.
• Befintlig utformning beträffande grundmurar, putsfasader och trä­fasader.
• Befintliga fasadbundna listverk.
• Befintlig utformning beträffande yttertak. • Befintliga skorstenar och äldre takkupor.
• Befintliga dörrar, fönster, fönsterluckor, entrépartier, förtak, veran­dor och yttertrappor.
• Befintlig utformning rörande ursprungliga och äldre delar av gårdens trädgårdsanläggning.
• Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däri­bland öppna spisar och eldstäder, listverk, innertak, trägolv och par­kettgolv, innerdörrar samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
  
  Ursprungliga och äldre detaljer och material av sådant slag som listas ovan bör endast bytas om de totalförstörts till följd av mekanisk eller biologisk åverkan. Vid byte av nyare tillkomna detaljer och material bör en utformning lika ursprunglig eftersträvas.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Stugbyn i sin helhet, med byggnader, paviljonger, modeller och träd­gårdsanläggningar.
• Byggnadernas befintliga stommar, former och volymer.
• Befintliga detaljer i form av exempelvis fönster, dörrar, loftbroar, far­stukvistar, tak, installationer och målningar.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Anläggningens övergripande karaktär, med öppna fotbollsplaner som kringgärdas av tallskog.
• Befintliga byggnader och byggnadsverk, däribland omklädningsrum och portal med klovtak från parkeringen in till anläggningen.
• Befintlig utformning beträffande områdets byggnader.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Anläggningens historiska funktion som knivfabrik.
• Kvarvarande teknisk utrustning från tiden då anläggningen var kniv­fabrik.
• Anläggningens småskaliga framtoning och disposition med flera mindre byggnader placerade kring ett slags tun.
• Anläggningens generella karaktär med faluröda träbyggnader varav två har sadeltak.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Kvarnbyggnadens stomme, volym, form, färgsättning och fasadkom­position.
• Kvarvarande teknisk utrustning från tiden då anläggningen var kvarn.
• Befintlig utformning beträffande fasader av liggande faluröd fasspontpanel med vita listverk och omfattningar.
• Befintliga fönster och fönsterluckor samt äldre ytterdörrar.
• Befintlig utformning beträffande yttertak av tvåkupiga lertegelpan­nor.
  

Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:

• Byggnadernas former och volymer samt stommar av isolertimmer.
• Befintlig utformning beträffande faluröda fasader, krusade vindski­vor och dalablå spröjsfönster med vita utsirade omfattningar.
• Befintlig utformning beträffande skylt med texten MoraKlockan.