Skeriol
Skeriol ligger i den nordöstra delen av byn Utmeland i Mora socken och är ett av kommunens mest kulturhistoriskt värdefulla områden. Här finns Mora folkhögskola, som grundades år 1907 med stöd av Anders och Emma Zorn, och Zorns gammelgård som är en unik samling av omkring fyrtio äldre timmerhus från hela Morabygden. Skeriols bebyggelse sträcker sig från medeltida timmerhus daterade till 1200-talet till modernistiska skolbyggnader från 1900-talets mitt.
.webp)
Elevhemmet Klostret som uppfördes för Mora folkhögskolas kvinnliga elever år 1932. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Bakgrund
Från det sena 1800-talet genomgick Morabygden en genomgripande förändring. Järnvägen kom till Mora, skogarna fick ett ekonomiskt värde och nya jordbrukstekniker förändrade förutsättningarna för befolkningen. Många utvandrade till Amerika, medan andra sökte sig till nya arbetstillfällen. I denna tid av omvälvning växte två parallella strävanden fram: att rusta bygdens unga för en mer komplex omvärld och att samla och bevara det avtynande bondesamhällets kulturarv. Anders och Emma Zorn var centrala gestalter i båda dessa strävan och bidrog avgörande till att forma Skeriol till vad det är i dag. Nedan följer en beskrivning av de tre miljöer som tillsammans utgör området.
Mora Folkhögskola
Från och med 1860-talet inrättades flera folkhögskolor i Sverige. Industrialiseringen innebar stora förändringar i förutsättningarna för befolkningen och ett syfte med folkhögskolorna var bland annat att erbjuda utbildning för att öka medborgarnas kunskaper i den föränderliga tiden. Eller som Erik Jansson i By socken uttryckte år 1875:
"att bibringa allmogens söner den medborgerliga bildning som hövdes för att i någon mån motsvara tidens och samhällets krav på dem, då en gång träder ut i livet."
Mora folkhögskola öppnade den 1 november 1907 och ligger på Skeriol i den nordöstra delen av byn Utmeland. Skolan höll till i ett äldre herrgårdsliknande bostadshus på det före detta storjordbruket Katrineberg. I samband med skolans öppning fick platsen tillbaka sitt äldre namn Skeriol; vilket också blev folkhögskolans inofficiella namn.
Anders och Emma Zorn var högst delaktiga i skolans tillkomst, både genom personligt engagemang och ekonomiska bidrag. År 1910 köpte makarna Zorn hela fastigheten och upplät den till folkhögskolan utan kostnad. Skolans förste rektor blev Janne Romson från Östnor. Den ursprungliga terminsavgiften uppgick till 25 kronor.
Utbildningen omfattade kurser i bland annat hemslöjd, skolkök, fältmätning, byggnadsritning, natur- och hälsolära, samhällskunskap och modersmål, men också praktiska moment som jordbrukslära, skogsskötsel och trädgårdsskola. Syftet var att erbjuda bygdens unga en praktisk utbildning anpassad till de nya förutsättningar som industrisamhällets genombrott innebar. Från och med 1913 bröts de jordbruksbetonade kurserna ut till en lantmannaskola för pojkar och en lanthushållsskola för flickor. År 1948 övertogs skolan av Landstinget i Dalarna och drivs i dag i Region Dalarnas regi.
Bebyggelse
Skolans bebyggelse spänner över ett drygt sekel och innefattar flera tydliga exempel på nyklassicistisk och modernistisk arkitektur.
De äldsta bevarade byggnaderna är två lärarbostäder uppförda år 1913 som ritades och bekostades av Anders Zorn. Byggnaderna utformades som flyglar till skolans dåvarande huvudbyggnad och kännetecknas av gula panelfasader med vita snickerier i nyklassicistisk stil. År 1916 tillkom en dubbelstuga, sammansatt av två timrade enkelstugor, som användes för slöjdundervisning. Den södra stugan inreddes som smedja och används än idag för det ändamålet.
År 1932 uppfördes ett kvinnligt elevhem, kallat Klostret, efter ritningar av arkitekt John Åkerlund. Byggnaden bekostades av Övre Dalarnas folkhögskoleförening och gestaltades i nyklassicistisk stil. Den ursprungliga inredningen bekostades av Emma Zorn. År 1937 tillkom ett manligt elevhem med gymnastiksal, troligen även det ritat av Åkerlund.
I samband med att Landstinget övertog skolan 1948 anlitades arkitekt Nils Islinger för att upprätta en generalplan för en omfattande om- och nybyggnad. En ny huvudbyggnad uppfördes åren 1959–1960 och invigdes i oktober 1962. Byggnadsfirman Anders Diös AB var entreprenör. Under 1970-talet förlängdes huvudbyggnaden söderut med samlingsal, bibliotek och grupprum, och åren 1977–1978 uppfördes ett nytt elevhem, Andersbo, söder om skolan. De modernistiska tegelbyggnaderna från denna period kännetecknas av röda tegelfasader, perspektivfönster och andra tidstypiska detaljer.
.webp)
Kombinerat manligt elevhem och gymnastiksal från år 1937. Byggnaden är idag sammanlänkad med skolans huvudbyggnad. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Zorns gammelgård
I en tid av snabb samhällsförändring under det sena 1800-talet och tidiga 1900-talet växte ett brett intresse fram för att samla och bevara kulturarv i form av äldre byggnader och föremål från bondesamhället. Zorns gammelgård på Skeriol är ett uttryck för denna strävan och speglar Anders Zorns djupt personliga intresse för Morabygdens kulturhistoria.
Gammelgårdens tillkomst
Gammelgården ligger i ett vinkelformat grönområde direkt nordöst om Mora folkhögskola och består av ett fyrtiotal äldre timmerhus som flyttats till platsen med början kring år 1915. Anläggningen uppbyggdes på initiativ av Anders Zorn, som bekostade arbetena och samlade in byggnader och föremål. Zorn ledde själv utformningen och valde medvetet timmerhus från olika tider för att illustrera timringskonstens framväxt och utveckling i Mora under och efter medeltiden. Arbetena utfördes av timmermän från trakten, bland annat Anders Montén, Karl Lärka, Erik Holin från Färnäs och Anders Saros från Nusnäs. Gammelgårdens äldsta del, Hembyn, stod i huvudsak färdig innan Zorns död år 1920. Senare kompletteringar leddes av konsthistorikern och professorn Gerda Boëthius (1890–1961), som var Zornsamlingarnas intendent från och med år 1921.
.webp)
Hembyn vid Zorns gammelgård från sydväst. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Gammelgårdens byggnader
Hembyn ligger i gammelgårdens nordvästra del och är uppbyggd som en fyrkantsbyggd gård med alla de byggnadstyper som var nödvändiga på en hemgård i Mora under bondesamhällets tid. Bland byggnaderna märks Östnorsstugan från 1683–1684, ett stall och portlider från 1631–1632 samt en trösklada från Bergkarlås daterad till 1308, med gotiskt lås, skyddsbränningar och en stocktrappa med runinskrift. På gårdstunet finns även en bod från 1308–1309, en foderbod från 1319–1320 samt ett dubbelhärbre från Kråkberg daterat till 1328, som ursprungligen ska ha varit tiondehärbre i Mora och senare kyrkhärbre i Våmhus.
Gammelgårdens äldsta byggnad (och Sveriges äldsta kända icke-kyrkliga timmerbyggnad) är ett eldhus daterat till år 1237. Huset har flyttats och byggts om ett flertal gånger och förvaras sedan åren 2025–2026 i en klimatreglerad skalbyggnad utanför gårdstunet. I anslutning till Hembyn finns också Orsblecksloftet, en loftbod från 1635 skänkt av Nordiska museet, med en inskrift på dalrunor på älvdalska.
.webp)
Vy mot Hembyn vid Zorns gammelgård från söder. I bilden syns från vänster: Orsblecksloftet, verkstadsstugan från Östnor, Nusnäsloftet, foderboden, fähuset och en bod. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Österut från Hembyn leder en stängslad gata ned till en komplett hemfäbodgård från Fudal. Gården köptes och flyttades till gammelgården år 1929 under ledning av Zornmuseets intendent Gerda Boëthius. Byggnaderna ställdes upp på exakt samma sätt som de stått i Fudal och inkluderar bland annat en enkelstuga och ett stall från slutet av 1700-talet, en foderbod från 1517 och ett fähus från slutet av 1800-talet.
.webp)
Vy mot hemfäbodgården från Fudal. Byggnaderna vid flyttades till Skeriol efter köp 1929 och uppställdes på exakt samma vis som de en gång stod i landskapet. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
.webp)
Hemfäbodgårdens bostadshus är en enkelstuga med vedbod och mjölkkammare. Byggnaden uppfördes troligen kring år 1803 av timmer som fälldes 1798-1799. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Söder om hemfäboden ligger Kvarntunet med en smedja från Nusnäs (1836–1837), tre båthus från Öje, Nusnäs och Laknäs samt en skvaltkvarn som hämtades från Enån ovanför Färnäs år 1927. Skvaltkvarnen är en så kallad dubbelkvarn med två kammare för malning. I området finns även en kvarnstuga från Fudalen och en torkstuga från Nusnäs daterad till 1779–1780.
.webp)
Båthus från Laknäs i Leksand. Byggnaden är troligen från 1600-talet. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
I gammelgårdens sydöstra del ligger långfäboden som är uppbyggd som Moras äldre långfäbodar. Här finns fem fähus uppställda i en svängd båge med ingångarna mot Saxviken. Det äldsta fähuset är från Fåsås och är daterat till 1548. I området finns även ett eldhus från Selja (1839), ett stall från Acksi fäbodar, en foderbod från 1585 och en slogbod från Utmelands utskog med ristningar från bland annat 1618.
.webp)
Fähus som uppställts efter bågformad linje på långfäboden i gammelgårdens sydöstra del. Det bortersta fähuset kommer från Bomansberg och har daterats till 1548. Byggnaden var ursprungligen en stuga. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Kulturhistorisk betydelse
Zorns gammelgård är enligt Dalarnas museums rapport en av de mest intressanta kulturmiljöerna i hela Dalarna. Området innefattar troligen den största enskilda samlingen av medeltida timmerhus i Sverige; möjligen i hela Norden. Genom Gerda Boëthius kompletteringar kom miljön att omfatta exempel på de flesta av timmerhuskulturens hustyper, både från hembyar och fäbodar.
Zorns textilkammare (1993)
Zorns textilkammare ligger väster om Zorns gammelgård på Skeriol. Byggnaden uppfördes år 1993 för att fungera som servicebyggnad till gammelgården och som museum över makarna Zorns omfattande textilsamlingar. Den ritades av arkitekt SAR Anders Landström i Stockholm med SIAB AB som generalentreprenör.
Byggnaden är utformad som en långsmal byggnadskropp som smalnar av mot gavlarna. Taken är flacka pulpettak lagda i olika riktningar och täckta av ljusgrå plåt. Fasaderna är klädda med slätpanel i mörkbrun ton för att återknyta till de solbrända omålade timmerhusen vid Zorns gammelgård. Panelen förekommer i stående, liggande och diagonalställt utförande. Byggnaden har flera fönstertyper, däribland trelufts spröjsfönster och runda fönster. Många av fönstren kan döljas med skjutbara luckor. Huvudentrén är vänd mot norr under ett enkelt förtak som vilar på två stöd. Flera fönster, dörrar och huvudentrén är målade i engelskt rött, medan vissa fönster och dörrar på byggnadens södra sida är gråblå. Vid entrépartierna finns stensättningar av älvdalskvartsit.
Zorns textilkammare är ett exempel på det sena 1900-talets trähusarkitektur i skärningspunkten mellan tradition och modernism. Arkitektens gestaltning är modern i sin form men detaljutformning och ytskikt återknyter till det lokala och traditionella, utan att utgöra en pastisch. De mörka träfasaderna och det förtaksformade entrépartiet samspelar med ytor och former som återfinns bland gammelgårdens bebyggelse, och takens nätthet är ett kännetecken som också förekommer inom den äldre timmerhuskulturen.
.jpg)
Zorns textilkammare ligger väster om Zorns gammelgård. Byggnaden uppfördes år 1993 efter ritningar av SAR Anders Landström och utgör ett exempel på det sena 1900– talets trähusarkitektur med lokal och historisk anknytning. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Skeriol i kulturmiljökartan
I kulturmiljökartan hittar du byar, fäbodar och miljöer i tätorten som inventerats under arbetet med kulturmiljöunderlaget med information om olika tidsepoker och kulturhistoriska värden. (Om du klickar på den lilla fyrkanten uppe i vänster hörn på kartan får du upp kartan i helformat.)
I kartan går det att söka efter en specifik fastighet eller titta runt fritt. Genom att klicka på en fastighet kan du få upp information om den och länk till rapporter med fördjupad information. Här finns en mer utförlig beskrivning av hur kartan fungerar.
Klassificeringen i kartan är ett kunskapsunderlag utifrån expertutlåtande från Dalarnas museum och innebär att det finns en fördjupad kunskap om huset som är bra att känna till inför planerade förändringar. Klassificeringen saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan och prövning enligt plan- och bygglagen görs i en detaljplane- eller bygglovsprocess av Kommunstyrelsen eller Miljö- och byggnadsnämnden.
Lokala historier
På Zorns gammelgård finns ett litet eldhus som daterats till år 1237 och därmed är Sveriges äldsta kända icke-kyrkliga timmerbyggnad. Huset är äldre än många av Europas mest kända katedraler och byggdes ursprungligen som bostadshus. Sedan dess har det flyttats och byggts om ett flertal gånger innan Anders Zorn lät föra det till gammelgården. En period stod det exempelvis i Noret och användes som källarbod. Under år 2025–2026 flyttades huset in i en särskild klimatreglerad skalbyggnad för att skyddas för framtiden.
.webp)
Längst till vänster syns eldhuset från 1237 i länga med dubbelhärbre från Kråkberg. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
I Östnorsstugan, som är ett timmerhus från 1683–1684, finns ett fönster med en ännu äldre inskription. Texten lyder: "Gud beware wort hus och hem för tiywnad † ok eldebrand Mora Anno 1634 PH". Vem denna PH är inte känt men bönen om skydd mot tjuvar och eld lever fortfarande kvar nästan 350 år senare.
.webp)
Östnorsstugan från 1683–1684 tillsammans med stallet från 1631-1632. Byggnaderna står på den östra sidan om gårdstunet i Hembyn. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
När Mora folkhögskola öppnade den 1 november 1907 stod Anders Zorn inte bara bakom kulisserna som välgörare och finansiär utan han gick också in som lärare och undervisade i teckning. Zorn hade vid den här tiden flyttat hem till Sverige och Zorngården efter många år utomlands och på resande fot under en framgångsrik internationell karriär som porträttmålare, engagerade sig djupt och personligt i skolan som han och hustrun Emma bidragit till att grundlägga.
När skolan byggdes ut på 1950–60-talet var det med byggfirman Anders Diös AB som entreprenör. Grundaren av firman, Anders Diös själv, hade femtio år tidigare, under vintern 1907-1908, själv gått i folkhögskolans allra första årskull. Femtio år senare återvände han alltså till Skeriol men den här gången för att bygga ut skolan. Elevhemmet Andersbo som uppfördes 1977–1978 namngavs till minne av både Anders Zorn och Anders Diös.
I gammelgårdens sydöstra hörn står idag en lövlada från Kansbol. Den skänktes till gammelgården av Janne Romson som var Mora folkhögskolans allra första rektor. Mannen som en gång välkomnade de första eleverna till skolan lämnade alltså även ett spår i gammelgårdens samling av kulturhistoriska byggnader.
Vill du veta mer?
Du hittar fler bilder och detaljerade beskrivningar av kulturmiljöerna i den fullständiga rapporten för Skeriol.