Handlingsprogram: Trygghet och säkerhet i Mora kommun
Brandkåren Norra Dalarna har tillsammans med medlemskommunerna Leksand, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalen tagit fram ett gemensamt handlingsprogram för trygghet och säkerhet i norra Dalarna. På den här sidan kan du läsa om hur Mora kommun arbetar med trygghet och säkerhet i kommunen.
Brottsförebyggande arbete
Vi vill att du ska känna dig trygg i Mora kommun. Huvuddelen av kommunens brottsförebyggande arbete omfattar arbete med barn och ungdomar, fysiska trygghetsåtgärder och åtgärder som fastighetsägare gör.
I de brottsförebyggande satsningarna ingår också förebyggande arbete på individnivå.
I Mora kommun finns ett lokalt brottsförebyggande råd (BRÅ) som arbetar för minskad brottslighet och ökad trygghet i samhället.
Målet med lokala BRÅ är att minska brottsligheten och öka tryggheten för kommunens invånare och besökare. Det gör vi genom långsiktig samverkan och gemensamma insatser tillsammans med olika aktörer och lokala nätverk.
Arbetet utgår från nationella BRÅ:s riktlinjer och lokala samverkanöverenskommelser och medborgarlöften som skrivs mellan kommunen och polisen. Den lokala problematiken och de lokala behoven styr innehållet i överenskommelsen och medborgarlöftet.
Arbetet i lokala BRÅ leds av kommunstyrelsens ordförande och samordnas av säkerhetssamordnaren. BRÅ har sammanträden fyra gånger per år och i rådet ingår representanter från:
- Politiken
- Kommunledning
- För- och grundskoleförvaltningen
- Gymnasieförvaltningen
- Socialförvaltningen
- Tekniska förvaltningen
- Kultur- och fritidsförvaltningen
- Räddningsförbund- Brandkåren Norra Dalarna
- Kommunala fastighetsbolaget Morastrand AB
- Polisen
- Näringslivet genom Regionstad Mora
Under lokala BRÅ finns flera områden för förebyggande arbete inom
- alkohol, narkotika, doping och tobak (ANDT)
- våldsbejakande extremism
Lägesbildsinsamling utifrån samverkansöverenskommelsen
Varje månad samlar vi in aktuell information om sociala risker som sammanställs i en lägesbild. Arbetet utgår från samverkansöverenskommelsen mellan Mora kommun och lokalpolisområde Mora. I samverkansöverenskommelsen finns sex fokusområden som på ett övergripande sätt fångar upp social oro och brottslighet i kommunen. De sex fokusområden är följande:
- ordningsstörningar och otrygghet
- hot och våld
- extremism och kriminella nätverk
- ungdomar och skolor
- alkohol, narkotika, dopning och tobak
- hot mot kommunala tjänstemän och politiker.
Våldsbejakande extremism
Kommunen har en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Det övergripande syftet med Moras handlingsplan är att värna om demokratin mot våldsbejakande extremism. Detta förutsätter ett långsiktigt arbete för att öka den demokratiska medvetenheten och insatser för att förebygga uppkomsten av våldsbejakande extremistmiljöer. Den har ett förebyggande perspektiv och beskriver hur olika aktörer förväntas agera i olika stadier vid eventuell förekomst av våldsbejakande extremism.
Kommunpolisen driver Polismyndighetens lokala brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och andra lokala aktörer.
I Mora kommun finns polisen tillgänglig på polisstationen. Dit kan du vända dig i frågor som rör anmälan, hittegods och tillstånd.
Anmälan och tips
Polisens resurser styrs utifrån anmälningsstatistiken. Det är därför viktigt att du som invånare anmäler och tipsar polisen om brott eller om du misstänker brott.
| Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
| Uppdatera BRÅ-organisationen | Revidering av arbetsinstruktion | Säkerhetssamordnare | Lokala BRÅ | 2019-2022 |
| Utbyggnad av Grannsamverkan | Informationsträffar, uppstartsträffar | Polisen | Säkerhetssamordnare | Pågående |
| Aktuell lägesbild per månad | Enkät skickas ut månadsvis. | Säkerhetssamordnare | Arbetsgrupp utsedd av BRÅ. | Löpande |
| Trygghetsvandring vid behov | Planerade trygghetsvandringar. | Säkerhetssamordnare | Kommunala tjänstemän Räddningstjänst, Polis, Regionstad Mora | Löpande |
| Handlingsplan alkohol, narkotika, dopning och tobak, 2017-2020, implementerad. | Handlingsplan ANDT, 2017-2020 implementerad i verksamheten. Uppföljning genomförd 2018-19. | Planerare social hållbarhet samt arbetsgrupp socialförvaltning, för-och grundskole-förvaltning och elevhälsa | Förvaltningar ansvariga för aktiviteter i handlingsplanen och arbetsgrupp | Löpande |
| Stöd för att förebygga ANDT-problematik | Föräldraskapsstöd. Revidering av program pågår | Familjepedagog | Familjepedagog, handledare för program. Arbetsgrupp arbetar med revidering | Löpande |
| Förebygga våld i nära relationer | DHK (Det handlar om kärlek) MVP (Mentorer i våldsprevention) VIP (Förebygger våld, målgrupp funktionsnedsatta) Liten och trygg | Socialchef | Mora Gymnasium För- och grundskoleförvaltningen Socialförvaltningen Polisen Frivillig organisationer | 2019-2022 alt löpande |
| Ökad trygghet på utsatta platser | Ökad polisnärvaro på utsatta platser | Polisen | Polisen | Löpande |
| Fungerande utskänkning i krog- och restaurangmiljö | Aktiv tillsyn på krogar gällande alkohol | Alkoholhandläggare | Miljö- och hälsa, Polisen, Skattemyndigheten, Brandkåren | Löpande |
| Fysisk säkerhet | Kameraövervakning, Rondering, Larm | Säkerhetssamordnare, Tekniska förvaltningen, | Alla förvaltningar, bolag och förbund. | Löpande |
Trafiksäkerhet
Moras kommuns teknik- och serviceförvaltning arbetar regelbundet med att höja trafiksäkerheten inom Moras kommun. Trafikförebyggande åtgärder planeras årligen i samarbete med Trafikverket, kommunens vägföreningar och Mora Trafiksäkerhetsråd. Kommunen utför hastighetsmätningar på sträckor där det upplevs att fordonsförare ofta överskrider gällande hastighetsbegränsning. Genom samarbetet med polisen levererar kommunen resultaten av mätningarna till dem.
För att förbättra trafiksäkerheten för trafikanter så träffar Moras kommun Trafikverket och lämnar synpunkter på brister och förslag på åtgärder längs de allmänna vägarna. För de kommunala vägarna utförs en årlig syn för att upptäcka brister.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Att gällande hastigheter inom kommunens vägar efterföljs | Hastighetskontroll med egen hastighetsmätare | Tekniska förvaltningen | Polisen, Trafiksäkerhetsrådet, Medborgare | Löpande |
Vid behov genomförs trafikkontroller | Olika former av trafikkontroller | Polisen | Polisen, Mora kommun | Löpande |
Att vägar ska hållas i ett tillfredsställande skick | Årlig översyn Underhållsåtgärder Träffar med Trafikverket | Tekniska förvaltningen, Utvecklingsenheten, Trafikverket | Väg- och parkförvaltare, Samhällsplanerare, Trafikverket | Löpande |
God standard för oskyddade trafikanter | Framtagande av cykelstrategi | Utvecklingsenheten, Tekniska förvaltningen Trafikverket | Mora kommun Trafikverket | 2019 |
Säker trafikmiljö vid skolor | Skyddsronder Belysningsåtgärder Översyn vägskyltar Ombyggnationer | Tekniska förvaltningen | För- och grundskole-förvaltningen, Tekniska förvaltningen | Löpande |
Arbeta förebyggande mot halkolyckor | Sandning | Tekniska förvaltningen | Tekniska förvaltningen | Löpande |
Ökad förståelse om siktens betydelse vid gatukorsningar | Information till medborgare via annonser i lokala blad samt via Mora kommuns hemsida och i direkta samtal med fastighetsägare | Tekniska förvaltningen | Tekniska förvaltningen, lokala blad | Löpande |
Trygghetsvandringar | Genomföra trygghetsvandringar | Säkerhetssamordnare | Medborgare. Polis, Politiker, Förvaltningsrepresentanter | Löpande |
Öka barn/elevers förståelse i trafiken | Trafikskoleundervisning från Föreskoleklass t.o.m årskurs 9 | Rektor | Material från Motormännens Riksförbund | Löpande |
Is- och vattensäkerhet
Mora kommun har stora möjligheter att erbjuda ett rikt friluftsliv, både sommar- och vintertid, för såväl Morabor som för besökande och turister. Insatser krävs för att samtliga Morabor ska kunna ha ett aktivt friluftsliv nära vatten oavsett årstid.
Säkerhet
Vattensäkerhet i kommunen uppnås genom att den enskilde använder flytväst vid aktiviteter på vatten. God vattensäkerhet uppnår man också genom att den enskilde kan simma. Ju tidigare simkunnighet desto bättre vattensäkerhet. Fastighetsägare, markägare och verksamhetsutövare måste också se till att det finns god tillgång på livräddningsutrustning vid platser för vattenaktiviteter.
Risker
De största riskerna är då det vistas mycket folk vid kommunens badplatser, där det förekommer lek vid hopptorn och flytbryggor. Vintertid är det alltid viktigt att alla som rör sig på och vid isbelagda vatten har isvett.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Alla prioriterade badplatser skall inspekteras en gång per år | Kontroll av säkerhetsutrustning | Tekniska förvaltningen | - | Löpande varje vår |
Alla prioriterade bad skall kontrolleras genom dykning en gång per år. | Dykning och bottenkontroll | Tekniska förvaltningen | Siljans Dykarklubb | I mitten av juni varje år |
Informationsskyltar | Uppsättning av skyltar vid prioriterade bad. Informationsskylt vid olycka | Tekniska förvaltningen | - | 2019 |
Kontroller under badsäsongen | Återkommande kontroll | Tekniska förvaltningen | - | Löpande |
Årskurs 2 simundervisning 18 ggr/läsår | Simundervisning | För- och grundskolenämnden | Mora simhall, Idrottslärare, för- och grundskolenämnden | Löpande |
Årskurs 3–4 simundervisning för de elever som inte har lärt sig simma under årskurs 2 | Simundervisning | För- och grundskolenämnden | Mora simhall, Idrottslärare, för- och grundskolenämnden | Löpande |
Högstadiet erbjuds frivilligt prova på räddning från isvak | Isvaksräddning | För- och grundskolenämnden | Mora simhall, Idrottslärare, för- och grundskolenämnden | Löpande |
Fallprevention
Fall, med följande konsekvenser i form av frakturer och andra skador, utgör ett stort hälsoproblem i samhället. Även fall utan kroppsskada ger försämrad livskvalitet, eftersom den som fallit ofta begränsar sina aktiviteter av rädsla för att falla igen. Ett fall är när någon oavsiktligt hamnar på golvet eller på marken. Fallolyckor är de olyckor som orsakar flest dödsfall, flest antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på akutmottagningar.
Siffror från socialstyrelsen visar att över 1 000 personer dog av fallolyckor 2017. Cirka 69 000 personer skadades så allvarligt att de fick läggas in på sjukhus. De flesta är 80 år och äldre. I Dalarna visar statistik från socialstyrelsen att antal slutenvårdande personer med fallskador, 65 år och äldre år 2017 uppgick till 1663. Samma år var antal slutenvårdade personer med fallskador i Dalarna i alla åldrar 2347. Under 2017 var det, i Dalarna, 25 personer över 65 år och äldre som dog av sina fallolyckor. Siffran för alla dödsfall i Dalarna orsakade av fall, alla åldrar var 2017 26 personer.
Orsaker till fall kan relateras till individuella faktorer, livsstil, sociala faktorer och miljöfaktorer. Risker för fall och fallolyckor är en följd av samspelet mellan omgivning, kapacitet och aktivitet. I de yngre åldrarna kan det vara barn som skadas under lek, människor som skadas i arbetet eller vid fritidssysselsättningar. Hos de äldre (65+) sker fallen ofta i hemmet i vardagliga situationer. Svårigheter att gå, nedsatt balans, nedsatt muskelstyrka, vissa läkemedel och syn-/hörselproblematik innebär ökad fallrisk för äldre personer. Riskfaktorer för skada/fraktur kan t.ex. vara hög ålder, låg bentäthet, låg kroppsvikt och tidigare fraktur. (Systematiskt arbete för äldres säkerhet, Räddningsverket, IMS, 2007)
I åldersgruppen 65+ kan ett fall vara det som gör att man övergår från att ha klarat sig helt själv till att bli beroende av hemtjänst, (hem-)sjukvård, rehabilitering, hjälpmedel och bostadsanpassning. Förutom den livskvalitetsförsämring som detta innebär för den enskilda personen så genererar det dessutom stora kostnader för samhället.
Samhällets totala kostnader, som är förknippade med fallolyckor enbart bland äldre, uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor årligen, fördelat mellan direkta kostnader (cirka fem miljarder) och kostnader för livskvalitetsförsämringar (omkring nio miljarder). I dessa
kostnader ingår inte produktionsbortfall och fritidsförlust. Om man fördelar kostnaderna på varje enskild medborgare i Sverige, blir det ungefär 1 500 kronor per individ. (Fallolyckor bland äldre, H. Gyllensvärd, Statens folkhälsoinstitut, 2009)
Verksamheterna arbetar med ett systematiskt arbetssätt gällande fallprevention. Personalen på särskilda boenden och i hemtjänst uppmanas att rapportera alla fall då person hittas på golvet eller ses falla. Syftet med detta är att förebygga fler fall. Under 2018 rapporterades 1089. De flesta fall leder inte till någon skada och större delen av fallen inträffar i eget boende.
I samband med fallet görs en enkel analys om förbättringar kan göras i miljön eller på annat sätt för att minska fallrisken. En övergripande analys görs varje år av alla fall för att se om den finns samband eller om förbättringar kan göras i ett större perspektiv för att minska fallen. Fallen rapporteras varje år i Socialförvaltningens kvalitet och patientberättelse som redovisas till Socialnämnden.
Förflyttningsutbildning
Förflyttningsutbildning för all omvårdnads-/omsorgspersonal i sociala sektorn genomförs fortlöpande av rehab personal från kommunen. Målet är att personalen ska ha kunskap om trygga förflyttningar så att skador (däribland fall) undviks hos både personal och omsorgstagare.
I arbetet att minska fallolyckor har en utredning gjorts gällande Syn- och hörselinstruktör och där har framkommit hur stor betydelsen ett sådant arbetssätt har i det förebyggande arbetet.
Personal och entreprenörer arbetar rutinmässigt med förebyggande åtgärder i form av sandning vid kommunens fastigheter under vinterhalvåret. Förebyggande åtgärder vid samtliga kommunala lekplatser i form av besiktning av extern besiktningsman, genomförs årligen. Syftet är att skapa trygga och säkra lekplatser för att minska antalet fallolyckor och övriga skador.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Öka kunskapen bland äldre för att minska antalet fallolyckor | Skriftlig information lämnas till nya hemtjänstkunder | MAS/MAR, enhetschef, verksamhetschef | Fallombud | Löpande |
Säkra förflyttningar | Rätt hjälpmedel | Leg. personal | Leg. personal | Löpande |
Anpassning av bostad | Intyg av behov | Leg. personal (Socialförvaltningen) | Leg. personal | Löpande |
Minimera halkolyckor vid kommunala fastigheter och Morastrands fastigheter | Sandning | Tekniska förvaltningen, Morastrand AB | Driftentreprenör, extern entreprenör | Löpande |
Höja säkerheten vid kommunala lekplatser och Morastrands lekplatser | Besiktning, upprustning | Tekniska förvaltningen, Morastrand AB | Driftentreprenör, fastighetsförvaltare | Löpande |
Skapa säkra lekplatser med godkända fallskydd | Ta bort farlig utrustning vid lekplatser | Tekniska förvaltningen, Morastrand AB | Driftentreprenör, Driftchef | Löpande |
Säker och bra avvikelsehantering gällande fall inom äldreomsorgen | Uppdatera rutiner angående rapportering och hantering av fall | MAS/MAR | Baspersonal, legitimerad personal, enhetschef | Löpande |
Säkra förflyttningar | Förflyttningsutbildning till omvårdnads-/omsorgspersonal | MAS/MAR | Baspersonal, legitimerad personal, enhetschef | Löpande |
Strukturerat riskbedömningsarbete för alla 65+ i särskilda boenden | Riskbedömningar samt registrering i kvalitetsregistret Senior Alert | MAS/MAR | Enhetschef | Löpande |
Förebygga fall för hemtjänstkunder | Strukturerad fallförebyggande teamgenomgång | MAS/MAR | Leg. personal | Löpande |
Förbättra balans och förebygga fall | Tränings- och balansgrupper | MAS/MAR | Leg. personal | Löpande |
Suicidprevention
Elevhälsan och skolornas trygghetsteam arbetar kontinuerligt med elevernas psykosociala hälsa. Arbetet bedrivs bland annat med fokus på värdegrunden på skolorna för att skapa en gemenskap, glädje, respekt för sin person, att känna sig sedd och bekräftad samt att känna tillit och förtroende av engagerade vuxna.
Familjecentralen är en mötesplats för föräldrar och barn. Här samordnar kommun och region sina resurser för att på bästa sätt möta de behov som barn och förälder kan möta i olika situationer. På Familjecentralen finns Barnmorskemottagning, Barnhälsovård, Öppen förskola och Familjeteam från Socialförvaltningen.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Att arbeta utifrån den länsövergripande samverkansöverenskommelse som tecknats via Region Dalarna för personer med psykiska funktionsnedsättningar från 18 år | Se plan via Region Dalarnas hemsida | Mora kommun Region Dalarna | - | Löpande |
Förebygga och behandla psykisk ohälsa hos barn och ungdomar | Identifiera och uppmärksamma riskfaktorer/ psykisk ohälsa. Kontakta vårdnadshavare och remittera till landstinget/BUP. | Mora kommun Elevhälsa Socialtjänst Region Dalarna | Skolsköterska Skolläkare Specialpedagoger familjebehandlare Lärare/Förskolelärare Kuratorer | Löpande |
Främja en bra psykosocial miljö i skolan så att barnen på skolorna i Mora kommun känner sig trygga. | Utbildning/information till elever kring normer och maktstrukturer samt arbete för att skapa en bra värdegrund | Trygghetsteamet, Elevhälsan | - | Löpande |
I ett tidigt skede erbjuda rätt insatser till barn/ungdom | Samverkan, rådgivning och konsultation kring barns och ungas psykiska hälsa | Förskola/Skola Socialtjänst Familjeteamet Primärvård | Skolsköterska Skolläkare Specialpedagoger familjebehandlare Lärare | Löpande |
Riskhänsyn i fysisk planering
I den fysiska planeringen, det vill säga planering som berör användningen av mark- och vattenområden, är det viktigt att ta hänsyn till olika riskfaktorer, exempelvis risk för ras och översvämningar. Kommunen ansvarar för översiktlig planering och en ny fördjupad översiktsplan håller på att tas fram och ska vara klar vintern 2019–2020. I kapitlet ”Störningar och risker” behandlas riskfaktorer såsom översvämning, transporter av farligt gods, buller och förorenad mark. Även i samband med detaljplanering och bygglov bevakas säkerhetsaspekter kontinuerligt.
Kommunens VA-plan fastställdes 2015. Den utmynnar bland annat i förslag till utbyggnad av kommunalt VA och hur VA utanför kommunalt verksamhetsområde ska hanteras. Planen ska samverka med översiktsplanen. Hänsyn till olika risker hanteras i planen. Planen ska revideras vart fjärde år.
Det finns en översiktlig stabilitetskartering för ett antal utpekade riskområden. Denna används vid ärendehantering och framtagande av ny översiktsplan och detaljplaner.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Ny fördjupad översiktsplan för Mora tätort | Framtagande av plan | Kommunstyrelsen | Stadsbyggnadsförvaltningen | 2020 |
VA-plan | Revidering av plan | Kommunstyrelsen | Norra Dalalarna Vatten och Avfall AB | 2019 |
Stabilitetskartering | Lägga in levererat material från MSB | Stadsbyggnadsförvaltningen | Stadsbyggnadsförvaltningen | 2017 |
Ras- och skredrisker | Kontollmätning av rör vart 5:e år | Stadsbyggnadsförvaltningen | Stadsbyggnadsförvaltningen, Kartenheten | Löpande |
Farligt gods | Rekommenderade vägar | Stadsbyggnadsförvaltningen | Stadsbyggnadsförvaltningen, Kartenheten | Löpande |
Förorenad mark | Kartering | Kommunstyrelsen | Kommunstyrelseförvaltningen | Löpande |
Skyfallskarteringen som digital karta | Digitalisera kartering | Stadsbyggnadsförvaltningen | Stadsbyggnadsförvaltningen | 2015 |
Krisberedskap
Kommunen ska tillsammans med andra kommuner, länsstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbeta tillsammans för att öka samhällets krisberedskap på lokal nivå. Kommunen har många verksamheter som måste fungera under kriser, till exempel:
- äldreomsorg
- vattenförsörjning
- räddningstjänst
- skola
Målet för kommunens krisberedskap är att:
- skydda människors liv och hälsa
- värna om samhällets funktionalitet
- ge korrekt, begriplig och tillgänglig information till drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och media
- upprätthålla grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter
Kommunens uppgifter utgår från överenskommelser mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Kommunens skyldigheter regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt i tillhörande förordning (2006:637).
Inom Mora kommun finns följande krisledningsorganisation:
Krisledningsnämnd
Alla kommuner är skyldiga att ha en krisledningsnämnd. Vid en extraordinär händelse kan kommunens krisledningsnämnd vid behov aktiveras. Krisledningsnämnden kan då ta över hela eller delar av verksamhetsområden från nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig, med hänsyn till krisens art och omfattning. Syftet är att kunna fatta snabba politiska beslut vid en extraordinär händelse
Krisledningsstab
Kommunen har en utbildad och övad krisledningsorganisation som kan aktiveras när ordinarie verksamhet inte kan hantera den inträffade händelsen.
POSOM (Psykiskt och socialt omhändertagande)
Posom är kommunens krisstödsgrupp. Syftet med gruppen är att kunna erbjuda och organisera krisstöd vid akuta situationer vid kriser och katastrofer, för att förebygga psykisk ohälsa.
Posom kallas ut är när det övriga samhällsstödet inte finns tillgängligt eller räcker till.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Skapa underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att bedriva samhällsviktig verksamhet och stärka förmågan att hantera extraordinära händelser | Skapa kommun-övergripande risk- och sårbarhetsanalys för mandatperioden | Kommundirektör | Berörda verksamhetsområden, kommunala bolag och förbund | 2019 |
Ha en god beredskap för att hantera kriser | Revidera krisledningsplanen | Kommundirektör, | Krislednings-organisationen | Löpande årligen |
Upprätthålla kunskaper och förmågor inom Posom | Övning/utbildning/möten | Kommundirektör, | Posoms ledningsgrupp, | Löpande |
Upprätthålla kunskaper och förmågor inom kommunens krislednings-organisation | Övning/utbildning | Kommundirektör | Krislednings-organisationen, krisledningsnämnd | Löpande |
Upprätthålla kontaktnät och samverkan med andra kommuner och aktörer | Delta i gemensamma läns- och landsövergripande övningar och utbildningar | Säkerhetssamordnare | Kommunens krislednings-organisation | Löpande |
Öka kommuninvånarnas kunskap i krisberedskap/ hemberedskap | Krisberedskapsveckan | Säkerhetssamordnare, | - | Löpande årligen |
Erfarenhetsinsamling och lärande | Utvärdera efter utbildningar, övningar och inträffade händelser | Kommunledningen, Säkerhetssamordnare | Kommunens krislednings-organisation | Löpande |
Frivillig resursgrupp (FRG) | Utreda behovet av frivillig resursgrupp (FRG) | Kommunledningen, Säkerhetssamordnare | - | 2020-2021 |
Information och trygghet vid kriser och katastrofer | Utse trygghetspunkter och kommunicera med invånarna | Kommunledningen, Säkerhetssamordnare, kommunikationschef | - | 2020-2021 |
Civilt försvar
Det civila försvaret är den verksamhet som bedrivs av civila myndigheter, kommuner, regioner, privata företag, frivilligorganisationer samt det civila samhället. På så vis är civilt försvar ingen organisation utan en samling av ovanstående verksamhet. Målet för det civila försvaret är att skydda befolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.
Det civila försvaret är en del i totalförsvaret, den andra delen är militärt försvar. Utgångspunkten för civilt försvar är krisberedskapen. Den kommunala krisberedskapen utgör grunden för det civila försvaret. Det vill säga höjd beredskap eller krig.
Kommunen är en viktig aktör på lokal och regional nivå. Kommunens uppgifter utgår från överenskommelser mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Kommunens skyldigheter regleras i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt i tillhörande förordning (2006:637).
Arbetet med civilt försvar innebär att kommunen planerar för höjd beredskap och krig. Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap i hela eller delar av Sverige. Höjd beredskap kan vara antingen skärpt eller högsta beredskap. Om Sverige är i krig råder automatiskt högsta beredskap.
Kommunen ska ha planer för att kunna upprätthålla sin verksamhet under höjd beredskap. Planerna ska innehålla uppgifter om den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap med information om bland annat krigsorganisation och vilken personal som ska tjänstgöra i organisationen.
Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva.
Målsättning | Aktiviteter | Ansvar | Medverkande | Klart |
|---|---|---|---|---|
Värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld | Påbörja planering för de verksamheter som kommunen ska bedriva under höjd beredskap samt dess krigsorganisation och krigsplaceringar. | Kommundirektör | Personalavdelning, | 2019-2020 |
Värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till Försvarsmaktens förmåga vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld | - Utse säkerhetsskyddschef, - Skapa rutiner och materiel för hantering av uppgifter som omfattas av sekretess och som rör Sveriges säkerhet, - Etablera en process för säkerhetsskyddsanalys samt analysera prioriterade delar av kommunens verksamhet - Signalskydds-organisation | Kommundirektör, | Säkerhetssamordnare, | 2019-2020 |
Skapa förutsättningar för ledningsansvar under höjd beredskap | Utbilda kommunstyrelsen för sitt uppdrag under höjd beredskap | Säkerhetssamordnare | Kommunstyrelsen och kommunledningen | 2019-2020 |
Öka kommunens kunskap och förmågor | Delta i regional samverkansövning ”När kriget kommer till Insjön” | Säkerhetssamordnare | Kommunens krislednings-organisation, krisledningsnämndens ordförande | 2019 |
Öka kommunens kunskap och förmågor | Delta vid totalförsvarsövning 2020 | Säkerhetssamordnare | Kommunens krislednings-organisation, ordförande kommunstyrelsen | 2019-2020 |
Öka kommuninvånarnas kunskap i krisberedskap/ hemberedskap | Krisberedskapsveckan | Säkerhetssamordnare, | - |
Löpande |