Fåsås
Fåsås är ett hemfäbodställe som ligger i en solig västsluttning i Östbygge fjärding i den östra delen av Mora kommun. Platsen ligger inom Siljansringen och nås via en bilväg från Färnäs. Fäbodstället har under perioder haft bofasta gårdar och brukats som en så kallad blandby; det vill säga fungerat både som hemfäbodgårdar och för permanent boende. I Fåsås finns flera kända timmerhus med mycket hög ålder.
.jpg)
Ortsnamn och äldre historia
Platsnamnet Fåsås kommer troligen från en tidig form av sjönamnet Fåsio eller Fusjö och syftar på Fuån och de tillhörande tjärnarna Västertjärn och Östertjärn. Stavningen har varierat genom seklerna; på storskifteskartan från 1841 skrivs det Fårsås. Ortsborna i Färnäs kallar vanligen fäbodstället för Åsen, eller "bort-i Åsn". Även enskilda gårdsklungor inom fäbodstället har sina egna namn, till exempel Nerigropen.
Vid storskiftet bestod Fåsås av ett 40-tal gårdar i fem klungor omgivna av öppen jordbruksmark. När författaren Karl-Erik Forsslund besökte Fåsås kring 1920 fanns ännu en bofast gård kvar och han har beskrivit bebyggelsen i området utförligt i boken Med Dalälven från källorna till havet från 1921.
I Fåsåsmyren norr om Fåsås har flera arkeologiska fynd gjorts. Bland annat en skida daterad till cirka 300 f.Kr. och en urholkad stockbåt. I närheten finns också spår av fångstgropar, slagg och en kolbotten.
Bystruktur och jordbrukslandskap
Bystruktur
Det äldre gårdsmönstret med fem klungor kring en öppen fäbodvall lever delvis kvar genom att många äldre gårdsplatser fortfarande är i bruk. Vägnätet har till delar bevarats sedan storskiftets tid. Fåsås fägata, som idag är asfalterad, löper genom fäbodstället. De mindre vägarna längs fäbodställets ytterkanter är troligen äldre; ursprungligen smala fäbodstigar som med tiden breddades för biltrafik.
Bebyggelsen har expanderat till nya platser i landskapet och är idag mer spridd jämfört med storskiftets tid. Fäbodstället innefattar både välbevarade äldre fäbodgårdar med timrade uthus och bostadshus och nyare fritidshus uppförda under 1900-talet. En särskilt hög koncentration av dalaromantiska fritidshus finns i fäbodställets mellersta delar.
.jpg)
Jordbrukslandskap
I Fåsås bedrivs fortfarande jordbruk och en relativt stor del av landskapet är öppet och hävdat med långa siktlinjer, något som är ovanligt på dagens fäbodar. Majoriteten av åkrarna har formen av långsmala tegar som löper från öst till väst. Jordbruksmarkerna har i flera fall lång kontinuitet och många ytor finns utritade redan på 1840-talets storskifteskarta.
Eftersom Fåsås är anlagt på stenbunden moränjord som var mer krävande att odla upp jämfört med de lättare sandjordarna vid Siljan, präglas landskapet av en riklig förekomst av odlingsrösen och långa stenmurar längs åkergränser och vägar. Dessa gränser, som löper i huvudsak i öst-västlig riktning, kan i vissa fall gå tillbaka till den tid då marken först röjdes för odling, kanske redan under medeltiden.
Dansbana
Vid en liten fyrvägskorsning mitt i Fåsås finns en dansbana med scen, kioskbyggnader och slogbodar, alla uppförda av timmer under 1960- eller 1970-talen. Scenbyggnaden är uppförd av rundtimmer med ett mycket flackt sadeltak och är ett exempel på sentida timringskonst i dalaromantisk anda. Vid dansbanan finns även en majstång.
Bebyggelsens huvuddrag
Bebyggelsen i Fåsås har en karaktär som är typisk för fäbodar i nuvarande Mora kommun. Här finns i huvudsak äldre, lågmäld omålad och faluröd trähusbebyggelse som kompletterats med dalaromantiska fritidshus under
1900–talet. Fäbodarnas generella karaktär beskrivs mer ingående i rapporten Landskapets och bebyggelsens karaktär.
Lokala karaktärsdrag
I de södra och norra delarna av Fåsås finns flera gårdar som bevarats på samma
plats som vid storskiftet på 1840–talet. I dessa områden finns även välbevarade
äldre timmerhus. Vissa av timmerhusen har mycket hög ålder. En byggnad
har daterats till medeltiden och andra härrör från 1500-, 1600- och 1700-talen.
Framför allt är det ekonomibyggnader som uppvisar flest ålderstecken, exempelvis långsideshärbren och trösklador. Några fäbodstugor som behållit delar av sin ursprungliga utformning finns också. Det rör sig nästan uteslutande
om enkelstugor.
Fäbodstället innefattar även dalaromantiska fritidshus från 1900–talet. En
särskilt hög koncentration med sådan bebyggelse finns i fäbodställets mellersta
delar.
Kulturhistoriska värden i Fåsås
Nedan följer en kulturhistorisk värdering av hemfäbodstället Fåsås. I detta avsnitt bedöms fäbodstället som en helhetsmiljö, med avseende på hur tydligt berättelsen om fäbodväsendet kan läsas i landskap och bebyggelse. Några aspekter som är avgörande för läsbarheten kring detta sammanhang är:
- Fäbodvallens hävd.
- Åker- och ängslandskapens komplexitet, bland annat med avseende
på förekomsten av artrik ängsmark, odlingsrösen och träd som använts som fodertäkt. - Bebyggelsemönstrets kontinuitet och komplexitet, bland annat med
avseende på gårdarnas läge i förhållande till omgivning och brukbar
mark, förekomsten av äldre fägator och stängslade ytor samt gårds
och brukningsstrukturer som bevarats med samma form och läge
som vid storskiftet år 1840-talet. - Den övergripande bebyggelsekaraktären och hur stor andel av gårdarna och husen som har bevarats med karaktär från bondesamhällets tid
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Kvarvarande ytor med öppen och hävdad åker- och ängsmark. Fåsås har haft ett relativt omfattande åkerarealer, troligtvis på grund av att byn inte bara fungerat som fäbodställe utan även haft fasta boende. Många hemfäbodar präglades samtidigt ett bitvis omfattande åkerbruk.
- Odlingsrösen, stenmurar och terrasser på och i anslutning till den gamla fäbodvallen och jordbrukslandskapen i Fåsås.
- Äldre lövträd som kan ha använts till fodertäkt samt stora granar och tallar.
- I förekommande fall gässlor, fästigar och ristningar som berättar om skogsbetet. Även lösa föremål som användes på gårdarna kunde
märkas med ristningar eller brännmärkningar, exempelvis genom att
med ett bomärke markera ägande. - Vägar och stigar med äldre karaktär som förbinder Fåsås med hembyn Färnäs, samt andra fäbodställen i Östbygge fjärding.
- Det befintliga äldre vägnäten på fäbodarna, inklusive torg och majstångsplatser. I synnerhet mindre vägar som förblivit oasfalterade.
- Stängsel i form av gärdesgårdar som skiljer fäbodgårdar från äldre
fägator. - Fäbodgårdar som bevarats i sina ursprungliga äldre lägen.
- Fäbodställets äldre bebyggelsestruktur med flera mindre gårdsklungor och tätt placerade kringbyggda gårdar. Den äldre bebyggelsens samlade läge i förhållande till jordbrukslandskapet.
- Fastighetsindelningar med anor från storskiftet, vilka återspeglar
markanvändningen över tid. Fåsås har brukats av bönder från Färnäs, vilket fortfarande framgår av fastighetsbeteckningarna. - Den äldre bebyggelsens övergripande karaktär med avseende på låga grånade timmerhus med sadeltak, samt att de äldre gårdarna har likartad karaktär beträffande storlek och byggnadsbestånd.
- Förekomsten av stall, härbren och trösklador på fäbodstället, vilket
berättar om det historiska åkerbruket. - Ängslador.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande timmerstommar, med avseende
på bland annat stockar, stockunderreden på härbren, knutskallar,
hak, halsningar, gåtar, intimrade golv, skyddsristningar, bränningar,
märkningar, stocktrappor samt takkonstruktioner i form av mångåstak, laggtak och ryggåstak. Utformningen av dessa egenskaper är avgörande för att kunna utläsa och uppleva byggnadernas ålder och sammanhang. - Befintliga spår från den hantverksmässiga hanteringen av timret,
bland annat i form av stockar som bearbetats med skave samt ytor
som bearbetats genom sprätthuggning. - Befintlig utformning beträffande grundmurar av natursten, samt
grundstenar. - Befintliga kilsågade locklistpaneler samt äldre fasspontpaneler. Befintliga reveterade fasader samt detaljutformning och färgsättning beträffande reveterade fasader.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer så som band, draglås, stocklås, kammarlås, nycklar, gångjärn, stjärthakar. Befintliga paneler på äldre ytterdörrar till bostadshus.
- Befintliga utformning beträffande farstukvistar och farstukurer.
- Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta
spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer i form av hörnjärn och stjärthakar samt haspar. Befintliga fönsteromfattningar. - Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel, äldre betongtegel, sinuskorrugerad plåt samt pannplåt.
- Befintlig utformning beträffande vindskivor och takutsprång.
- Befintliga skorstenar av lertegel eller kalksandsten samt spismurar.
- Befintliga skarpvinkliga stuprör.
- Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däribland listverk, innertak, trägolv, innerdörrar, skåp- och tarrsängar, väggfasta bänkar, väggfasta hyllor samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner
och färgsättning. - Befintlig utformning beträffande grundmurar av natursten, samt
grundstenar. Befintliga murverk av gjuthusteknik, lertegel eller
kalksandsten. - Befintliga fasader av liggande och stående fasspontpanel, samt locklistpanel och slätpanel.
- Befintliga fasadbundna listverk.
- Befintliga kontursågade och lövsågade snickeridetaljer.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer
så som band, gångjärn och stjärthakar. Befintliga paneler på äldre ytterdörrar till bostadshus. - Befintliga glasverandor, balkonger, glasbalkonger, farstukvistar och
farstukurer. - Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta
spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer
i form av hörnjärn, gångjärn, stjärthakar samt haspar. Befintliga
fönsteromfattningar. - Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel, äldre betongtegel,
sinuskorrugerad plåt, skivtäckt plåt samt pannplåt. - Befintlig utformning beträffande vindskivor och takutsprång, exempelvis
med kontursågade taksparrar. - Befintliga skorstenar av lertegel eller kalksandsten samt spismurar
och kakelugnar interiört. - Befintliga skarpvinkliga stuprör.
- Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däribland
listverk, innertak, trägolv, innerdörrar samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande för byggnader som beskrivs i rapporten:
- De ovannämnda byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, färgsättningar och fasadkompositioner.
- Befintliga fasader av frilagd omålad eller faluröd timmerstomme.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar och källarmurar, yttertak av lertegel- och betongtegel, krusade vindskivor.
- Befintliga kronskorstenar och skorstenar som liknar kronskorstenar.
- Befintliga äldre/ursprungliga träfönster, fönsteromfattningar, fönsterluckor, ytterdörrar samt farstukvistar med exempelvis rundsvarvade stolpar. Målade detaljer på farstukvistar.
- Detaljer av älvdalskvartsit och dalasandsten.
- Befintliga utomhusmiljöer med avseende på stenmurar, stensättningar, äldre bevarad växtlighet och fruktträd. Befintlig karaktär beträffande exempelvis naturtomtmark med tallskog.
- Gärdesgårdar och portaler med trätak.
- Befintliga belysningsarmaturer.
Fåsås i kulturmiljökartan
I kulturmiljökartan hittar du byar, fäbodar och miljöer i tätorten som inventerats under arbetet med kulturmiljöunderlaget med information om olika tidsepoker och kulturhistoriska värden. (Om du klickar på den lilla fyrkanten uppe i vänster hörn på kartan får du upp kartan i helformat.)
I kartan går det att söka efter en specifik fastighet eller titta runt fritt. Genom att klicka på en fastighet kan du få upp information om den och länk till rapporter med fördjupad information. Här finns en mer utförlig beskrivning av hur kartan fungerar.
Klassificeringen i kartan är ett kunskapsunderlag utifrån expertutlåtande från Dalarnas museum och innebär att det finns en fördjupad kunskap om huset som är bra att känna till inför planerade förändringar. Klassificeringen saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan och prövning enligt plan- och bygglagen görs i en detaljplane- eller bygglovsprocess av Kommunstyrelsen eller Miljö- och byggnadsnämnden.
Lokala historier
I Fåsåsmyren, norr om Fåsås, har man hittat en skida som daterats till ungefär år 300 f.Kr. och alltså är mer än 2 300 år gammal! (I samma myr påträffades även en urholkad stockbåt vars ålder inte är känd. Fynden vittnar om att trakten kring Fåsås besöktes av människor långt innan de historiska källorna börjar berätta om platsen och visar att skidåkningen har en lång tradition i Mora.
På Zorngården i Mora finns ett gammalt eldhus som är daterat till år 1290 och som idag fungerar som konstnärsateljé. Byggnaden är dock inte uppförd på platsen ursprungligen utan Anders Zorn köpte den från Fåsås i slutet av 1800-talet och lät flytta den till Zorngården.
Det eldhus som idag står på Zorns gammelgård, som timrades år 1237 och är det äldsta bevarade icke-kyrkliga timmerhuset i hela Sverige, har troligen också stått i Fåsås under en period.
Enligt en gammal sägen ska kyrksilver från ett kapell eller en kyrka i Fudal ligga nergrävt någonstans i en av de södra åkrarna i Fåsås. Vad som hände med kapellet, om silvret verkligen gömdes undan och i så fall av vem och varför förblir höljt i dunkel. Skatten har inte hittats. Än...
När författaren Karl-Erik Forsslund besökte Fåsås kring år 1920 nedtecknade han en lokal legend som påstod att Fåsås var den allra första fasta bosättningen i hela Mora socken. Om det stämmer eller inte kan vi inte säkert veta, samma sägen förekommer på fler platser i Mora, men berättelsen speglar hur gammalt och djupt rotat Fåsås är i bygdens historia och självbild.
På Sturhansgården står ett litet stall vars virke fälldes år 1325. Byggnaden är därmed nästan 700 år gammal och en av de äldsta kända timmerbyggnaderna i Mora som fortfarande befinner sig i sitt ursprungliga sammanhang. Intill stallet finns ett äldre långsideshärbre och en ålderdomlig tröskloge som tillsammans formar en hel gårdsbildning som berättar om hur en fäbodgård såg ut under medeltiden.
Vill du veta mer?
Du hittar fler bilder och detaljerade beskrivningar av kulturmiljöerna i den fullständiga rapporten för Fåsås.