Vinäs
Byn Vinäs ligger cirka fyra kilometer söder om Mora kyrka intill Vinäsfjärden i Siljan. I byn finns välbevarade timmerhus, gårdsklungor med falurött trähusbestånd och öppna jordbruksmarker som sammantaget speglar kulturlandskapet från bondesamhällets tid fram till industrisamhällets genombrott. Bland byns näringsliv märks bland annat Vinäs Fönsterindustri AB, grundad 1932–1933. Här finns också en före detta folkskola uppförd kring sekelskiftet år 1900.
.webp)
Radhus i Vinäs från 1955 ritade av arkitekten Börje Blomé. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Ortsnamn och äldre historia
Vinäs nämndes i skrift första gången som Winis i 1539 års jordebok. Den första delen av namnet, Vin-, är mångtydig men syftar troligen på den dialektala benämningen på fågellek, vilket återknyter till att Vinäs är en viktig lekplats för orrar.
Bystruktur och jordbrukslandskap
Bystruktur
Byn består av flera olika gårdsklungor på sidorna om Vinäs byväg, som löper från Yvraden söderut genom byn i randen mellan jordbruksmark och skogsmark. Den större gårdsklasen längs byvägen norr om Vinäsgraven kallas Brykthed, efter gårdsnamnet Brygt. Gårdsklasen längst i norr på södra sidan om graven kallas för Heden. Här finns förutom den äldre bebyggelsen även ett mindre småhusområde, några radhus samt en snickerifabrik. Byns västligaste del kallas Väst-i-Änden.
I jordbrukslandskapen neråt Siljan finns ytterligare gårdsklungor. Från gårdsklungan Heden söder om Graven löper Bärsgardsvägen och Sars Pers väg österut ned till Siljan. Längs vägen ligger gårdsklungan Klasen, eller Klåså, och för sig själv neråt sjön Ut-i Änden. För sig självt i jordbrukslandskapen i byns södra del ligger gårdsklasen Björkgärdet med gårdar på rad kring Sollerövägen.
När författaren Karl-Erik Forsslund besökte byn i slutet av 1920–talet bestod den av 53 gårdar. Till följd av utveckling med småhusbebyggelse under 1900-talet har antalet hushåll ökat. På södra sidan om graven finns idag ett hundratal gårdar och småhus, och på den norra sidan finns ett femtiotal gårdar och småhus.
Bisysslor, hantverk och industrier
Jordmånen i Vinäs består till stora delar av sand som avsattes med inlandsisens avsmältning. Sandjordarna har varit förhållandevis lättodlade, om än magra, vilket har gett upphov till en uppfinningsrikedom med bisysslor inom framför allt smide och trähantverk. I norra delen av Brykthed låg förut S E Peterssons mekaniska verkstad, som grundades år 1900 av Sars Erik Pettersson. I byns västligaste del ligger en snickerifabrik, som startades åren 1932–1933 av Rull Hans Eriksson och hans fem söner. Här har man tillverkat en mångfald av träprodukter historiskt och idag används snickeriet för tillverkning av fönster.
.webp)
Bärsgard, som idag är bygdegård i Vinäs. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum.
Bebyggelsens huvuddrag
Bebyggelsen i Vinäs har en karaktär som är typisk för byarna i nuvarande Mora kommun. Här finns i huvudsak äldre, lågmäld omålad eller faluröd trähusbebyggelse som i sen tid kompletterats med vissa modernare inslag, däribland större bostadshus och ladugårdar från tiden kring sekelskiftet år 1900 samt modernistiska småhus från senare delar av 1900-talet. Byarnas generella karaktär beskrivs mer ingående i rapporten Landskapets och bebyggelsens karaktär.
Lokala karaktärsdrag
I Vinäs finns flera välbevarade timmerhus med hög eller mycket hög ålder. Företrädesvis rör det sig om olika former av ekonomibyggnader. De äldsta bevarade byggnaderna är oftast loftbodar, långsideshärbren och trösklador. I gårdsklungan Heden finns några utmärkande modernistiska radhus av tegel som ritades av arkitekt Börje Blomé och uppfördes kring 1950–talets mitt.
Kulturhistoriska värden i Vinäs
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Öppen och hävdad jordbruksmark.
- Rösen, murar, impediment, diken och andra liknande spår efter det historiska jordbruket.
- Slåttermarker med äldre karaktär, samt traditionen med kontinuerligt slåtterbruk på dessa marker.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Bebyggelsemönstret med avseende på tätt bebyggda gårdsklungor.
- Gårdsklungornas läge i landskapet.
- Bygatusystemen, med slingrade vägar inuti och mellan olika gårdsklungor.
- Gårdar som bevarats i sina respektive äldre lägen, från tiden innan 1870.
- Bebyggelsens övergripande karaktär med låga faluröda och grånade timmer- och trähus vid tätt placerade kringbyggda gårdar som breder ut sig över ett stort geografiskt område. Förekomsten av timmerhus med hög eller mycket hög ålder.
- Växtlighet med hög ålder i anslutning till äldre gårdar, däribland stora lövträd, vårdträd, fruktträd och bärbuskar.
- Avgränsningar mellan gårdar och omgivning i form av exempelvis spjälstaket och gärdesgårdar.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande timmerstommar, med avseende på bland annat stockar, stockunderreden på härbren, knutskallar, hak, halsningar, gåtar, intimrade golv, skyddsristningar, bränningar, märkningar, stocktrappor samt takkonstruktioner i form av mångåstak, laggtak och ryggåstak. Utformningen av dessa egenskaper är avgörande för att kunna utläsa och uppleva byggnadernas ålder och sammanhang.
- Befintliga spår från den hantverksmässiga hanteringen av timret, bland annat i form av stockar som bearbetats med skave (föregångare till dagens hyvel) samt ytor som bearbetats genom sprätthuggning.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar av natursten, samt grundstenar.
- Befintliga kilsågade locklistpaneler samt äldre fasspontpaneler.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer så som band, draglås, stocklås, kammarlås, nycklar, gångjärn, stjärthakar. Befintliga paneler på äldre ytterdörrar till bostadshus.
- Befintliga utformning beträffande farstukvistar och farstukurer.
- Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer i form av hörnjärn och stjärthakar samt haspar. Befintliga fönsteromfattningar.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel, äldre betongtegel, sinuskorrugerad plåt samt pannplåt.
- Befintlig utformning beträffande vindskivor och takutsprång.
- Befintliga skorstenar av lertegel eller kalksandsten samt spismurar.
- Befintliga skarpvinkliga stuprör.
- Befintliga vindvågar.
- Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däribland listverk, innertak, trägolv, innerdörrar, skåp- och tarrsängar, väggfasta bänkar, väggfasta hyllor samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
Ursprungliga och äldre detaljer och material av sådant slag som listas ovan bör endast bytas om de totalförstörts till följd av mekanisk eller biologisk åverkan. Vid byte av nyare tillkomna detaljer och material bör en utformning lika ursprunglig eftersträvas.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar av natursten, samt grundstenar. Befintliga murverk av gjuthusteknik, lertegel eller kalksandsten. Fähus som är byggda med gjuthusteknik.
- Befintliga fasader av liggande och stående fasspontpanel, samt locklistpanel och slätpanel.
- Befintliga fasadbundna listverk.
- Befintliga kontursågade och lövsågade snickeridetaljer.
- Befintliga dörrar och portar av trä, samt dörrkarmar och smidesdetaljer så som band, gångjärn och stjärthakar. Befintliga paneler på äldre ytterdörrar till bostadshus.
- Befintliga glasverandor, torn, balkonger, glasbalkonger, farstukvistar och farstukurer.
- Befintliga träfönster, med avseende på karm samt båge med fasta spröjs av trä eller bly. Befintliga munblåsta fönsterrutor, smidesdetaljer i form av hörnjärn, gångjärn, stjärthakar samt haspar. Befintliga fönsteromfattningar.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av lertegel, äldre betongtegel, sinuskorrugerad plåt, skivtäckt plåt samt pannplåt.
- Befintlig utformning beträffande vindskivor och takutsprång, exempelvis med kontursågade taksparrar.
- Befintliga skorstenar av lertegel eller kalksandsten samt spismurar och kakelugnar interiört.
- Befintliga skarpvinkliga stuprör.
- Befintliga väggfasta detaljer från tiden innan år 1930 interiört. Däribland listverk, innertak, trägolv, innerdörrar samt väggfasta skåp. Äldre målade ytor.
- Bebyggelsens övergripande karaktär med i huvudsak faluröda hus som har yttertak av tvåkupiga lertegelpannor.
Ursprungliga och äldre detaljer och material av sådant slag som listas ovan bör endast bytas om de totalförstörts till följd av mekanisk eller biologisk åverkan. Vid byte av nyare tillkomna detaljer och material bör en utformning
lika ursprunglig eftersträvas.
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande grundmurar av röd granit, fasader av fasspontpanel och locklistpanel, listverk, yttertak av tvåkupigt lertegel, vindskivor, takavvattning med skarpvinkliga stuprör, takutsprång med konturerade taktassar, ventilationshuvar samt skorstenar av lertegel.
- Befintliga äldre fönster med avseende på karm, båge, beslag, munblåsta glasrutor samt omfattningar. Befintliga äldre farstukvistar och ytterdörrar.
- I förekommande fall bevarade interiöra detaljer så som väggfast inredning, äldre paneler och tapeter, listverk, golv, tak och kakelugnar.
Före detta folkskolan i Vinäs med lärarbostaden till vänster i bild. Vinäs 75:1. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintlig utformning beträffande fasader av locklistpanel, fasspontpanel och puts.
- Befintliga äldre fönster med avseende på karm, båge, beslag, munblåsta eller valsade glasrutor samt omfattningar. Befintliga äldre ytterdörrar och portar.
.webp)
Äldre faluröda trähus vid före detta Rull Hans Erikssons snickerifabrik eller Vinäs Fönsterindustri AB. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- Byggnadernas befintliga former, volymer, fasadkompositioner och färgsättning.
- Befintliga tegelfasader, skorstenar, takkupor, fönster, dörrar, portar, belysningsarmaturer, trappor med smidesräcken och andra ursprungliga detaljer.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av enkupiga lertegelpannor samt inhuggna vindskivor.
- Beträffande utomhusmiljön, befintliga smidesräcken och staket av smidesjärn, stödmurar och bruksmurar, äldre gångvägar och kvarvarande äldre växtlighet.
.jpg)
Utsnitt av fasad från ett av radhusen på fastigheten Vinäs 102:3. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
Följande egenskaper bedöms vara värdebärande:
- De ovannämnda byggnadernas befintliga stommar, former, volymer, färgsättningar och fasadkompositioner.
- Byggnadernas befintliga läge på tomtmarken, med hus nära gatulinjen och trädgårdar mot kvarterens insidor.
- Befintlig utformning beträffande källarsocklar av puts eller betong.
- Befintlig utformning beträffande fasader av gult eller rött lertegel, kalksandsten, locklistpanel samt puts. Putsens karaktär i avseende på exempelvis ballastfraktioner och pigmentering.
- Befintlig utformning beträffande yttertak av en- och tvåkupigt lertegel, glaserat lertegel och betongtegel samt skorstenar av lertegel eller kalksandsten. Skorstenar med kopparplåtstäckning.
- Befintliga äldre/ursprungliga fönster och dörrar samt fönsterluckor, smidesvimplar, yttertrappor, farstukvistar, skärmtak, balkonger och balkongräcken, skrankverk och detaljer av smidesjärn. Belysningsarmaturer.
- Befintliga detaljer av kopparplåt, dalasandsten och älvdalskvartsit.
- Befintliga äldre grönstrukturer, trädgårdsmiljöer och utomhusmiljöer med avseende på stenmurar, stensättningar, äldre bevarad växtlighet och fruktträd. Hårdgjorda ytor belagda med exempelvis betongplattor som har frilagd ballast eller gångstigar med beläggning av älvdalskvartsit.
- Befintliga detaljer av ädelträ så som ek och teak invändigt och utvändigt.
Vinäs i kulturmiljökartan
I kulturmiljökartan hittar du byar, fäbodar och miljöer i tätorten som inventerats under arbetet med kulturmiljöunderlaget med information om olika tidsepoker och kulturhistoriska värden. (Om du klickar på den lilla fyrkanten uppe i vänster hörn på kartan får du upp kartan i helformat.)
I kartan går det att söka efter en specifik fastighet eller titta runt fritt. Genom att klicka på en fastighet kan du få upp information om den och länk till rapporter med fördjupad information. Här finns en mer utförlig beskrivning av hur kartan fungerar.
Klassificeringen i kartan är ett kunskapsunderlag utifrån expertutlåtande från Dalarnas museum och innebär att det finns en fördjupad kunskap om huset som är bra att känna till inför planerade förändringar. Klassificeringen saknar juridiskt skydd eller rättslig verkan och prövning enligt plan- och bygglagen görs i en detaljplane- eller bygglovsprocess av Kommunstyrelsen eller Miljö- och byggnadsnämnden.
Lokala historier
I gårdsklungan Klasen i Vinäs ligger Bärsgard, som idag används som
bygdegård. Gården etablerades i sin nuvarande form efter storskiftet och består av flera äldre timmerhus. Bostadshuset på gården är verkligen en märkvärdig byggnad: en slags förlängd sidokammarstuga i två våningar med frambyggd farstukur inåt gårdstunet. I vinkel till denna står en loftbod, och en länga med trösklada och stall och mot byvägen finns ett fähus med karaktär från det sena 1800-talet.
.webp)
Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
På Heden i Vinäs uppfördes kring 1955 tre ovanliga radhus av rött lertegel med ovanligt branta sadeltak. Husen ritades av arkitekten Börje Blomé (1921–1998). Blomé var inte bara arkitekt utan också arkitekturhistoriker och år 1946 hade han rest till Rom för att delta i restaureringen av kyrkan Santa Maria in Aracoeli på Capitolium.
Moras medeltida byggnadstradition tros ha varit förebild till de branta taken. Dessa återfinns exempevis i Mora kyrka och i kända timmerhus som det medeltida eldhuset från Fåsås som år 1897 blev Anders Zorns ateljé på Stranden.
.webp)
Radhusen i Vinäs från trädgårdssidan i väster. Foto: Kristoffer Ärnbäck, Dalarnas museum
I norra delen av Brykthed låg förut SE Peterssons mekaniska verkstad, som grundades år 1900 av Sars Erik Pettersson. Vid verkstaden tillverkades framför allt olika slags drag- och lyftredskap, som vinschar och kranar, till skogsindustrin. Företaget drevs vidare av sonen Gunnar Pettersson och blev det första i Sverige som tillverkade störtbågar till traktorer. Man tillverkade även traktorinredningar, kombinerade vedkapar och vedklyvar, samt under en period en slags vinschar för traktorer och jeepar och kolgasaggeragat för bilar under varumärket Record. Företaget bytter senare namn till Sepson och flyttade till Vansbro.
Den Vinäs västligaste del ligger en snickerifabrik som startades åren 1932–1933 av Rull Hans Eriksson och hans fem söner. Här har man tillverkat en mångfald av träprodukter historiskt; bland annat i form av plywoodbåtar till armén. Idag används snickeriet för tillverkning av fönster, i företaget Vinäs Fönsterindustri AB:s regi.
Fabriksbyggnaderna speglar snickerifabrikens äldre historia och framväxt under den högindustriella moderna epoken och de olika byggnadsstilar som användes vid uppförandet av industrianläggningar under 1930- och 1940-talen. Den putsade bygganden närmast Vinäs byväg i söder speglar på ett särskilt tydligt vis hur funktionalismen började spridas på landsbygden i Mora under denna tid.
Vill du veta mer?
Du hittar fler bilder och detaljerade beskrivningar av kulturmiljöerna i den fullständiga rapporten för Vinäs.