Landsbygdsutveckling

Mora kommun har en levande landsbygd bestående av en mängd byar där många bor och arbetar. För att förbättra villkoren i våra byar arbetar vi med landsbygdsutveckling.

Bruna timmerhus en sommardag

Landsbygdsprogram

Mora kommun har tagit fram ett landsbygdsprogram som ska bidra till målbilden "Hållbara Mora". Våra byar bidrar till att göra Mora till ett attraktivt beondealternativ som fler kan välja.

Byalag och hembygdsföreningar

Det finns ett stort antal hembygdsföreningar, byalag och samfällighetsföreningar i byarna runt om Mora kommun.

Landsbygdsutveckling

Resurserna som finns på landsbygden är avgörande för att bygga en hållbar utveckling och stärka hela kommunens attraktionskraft. Vi arbetar därför med att utveckla landsbygden för att göra det möjligt att kunna bo, verka och försörja sig där. Det handlar både om att skapa en trivsam miljö för de som redan bor på landsbygden, men även att locka fler människor till att flytta dit.

Detta sker bland annat genom utvecklingen av infrastruktur, fiber, paketdistribution och annan service på landsbygden. Det handlar också om att skapa ett gott näringslivsklimat för att kunna erbjuda arbeten, samt att arbeta med jämställdhetsfrågor för att attrahera fler kvinnor att flytta till, flytta tillbaka eller stanna kvar och verka på landsbygden.

Hur arbetar vi med landsbygdsutveckling i Mora kommun?

  • Regelbunden dialog med byinvånare, byalag och föreningar för att inspirera och stimulera det lokala engagemanget.
  • Vi arbetar för att stärka servicen på landsbygden genom utpekade serviceorter.
  • Utvecklingsprojekt – organisationer och föreningar som har en idé för att berika och utveckla landsbygden kan starta ett utvecklingsprojekt.
  • Årlig handlingsplan kopplad till landsbygdprogrammet.
  • Regelbunden dialog med byinvånare efter en modell vi kallar "landsbygdsutvecklingforum". Metoden testas under våren 2022 i ett forum på Sollerön och kommer sedan att utvärderas och om den varit framgångsrik kunna användas i hela kommunen.

Mora kommun har tagit fram ett landsbygdsprogram samt ett lokalt serviceprogram där serviceorter utsetts som gäller till och med 2023. Vi har efter framtagandet av landsbygdsprogrammet identifierat att vi har ett behov av att på ett effektivt sätt ha en dialog och samverka med de olika aktörer som finns på landsbygden. Byarna har kommit olika långt och vi har olika mycket kontakt med dem.

Samverkan mellan kommunen, byalag/utvecklingsgrupper samt kommersiella aktörer behöver utvecklas. Projektet ska syfta till att stärka kommunens kapacitet att möta och samarbeta med lokala aktörer. Erfarenheter från genomförandet ska ge ökad förmåga hos kommuner att stötta lokal serviceutveckling, genom ny kunskap och arbetssätt samt ändamålsenliga rutiner med kontinuerlig intern förankring för långsiktighet.

När projektet avslutas ska kommunen uppleva en ökad förmåga att stötta lokal serviceutveckling. Etablerade samarbeten har lagt grunden för och möjliggjort ett gemensamt framtagande av relevanta planer och utveckling av nödvändiga och önskvärda servicelösningar.

Kontaktperson för projektet:
Carina Sisell, projektledare, tel 0250-261 56, carina.sisell@mora.se

Delrapporter för projektet

EU-logo jordbruksfonden
Jordbruksverket
Tillväxtverket blå

Inom ramen för projektet: ”Lokal samverkan i Mora för service på landsbygd” samt Landsbygdsprogrammet har ”Landsbygdsutveckling Ung” genomförts på de fem utpekade serviceorterna utifrån den kommunala serviceplanen. Serviceorterna är de gamla socknarna: Sollerön, Venjan och Våmhus samt två av de orter som ligger långt från tätorten i kommunen: Garsås och Oxberg. Projektet har även valt att lägga till Gesunda till dessa orter då den är viktig för besöksnäringen. Finansieringen för projektet kommer från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Tillväxtverket och Jordbruksverket.

Under hösten har Mora kommun genom projektledare Carina Sisell och ungdomsstrateg Lina Pettersson arrangerat ”Landsbygdsutvecklingsforum Ung”; workshops där unga i åldrarna 13 till 25 år har bjudits in för att berätta hur de vill att sin ort ska utvecklas för att få fler unga att bo kvar, flytta tillbaka till, eller flytta dit. Syftet med mötena har varit att ta med de ungas perspektiv och behov vid utvecklingen av serviceorterna i kommunen.

Läs mer om Landsbygdsutveckling Ung: Sammanställning Landsbygdsutveckling Ung 2023 , 433.3 kB.

Bidrag och stöd

Du som vill starta ett projekt för att utveckla och berika din bygd har möjlighet att ansöka om stöd.

Länsstyrelsen erbjuder ekonomiskt stöd för:

  • Samarbeten för nya jobb på landsbygden
  • Investeringar i infrastruktur
  • Investeringar i kommersiell och offentlig service
  • Investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar
  • Investeringar i rekreation och turism
  • Utveckling av natur- och kulturmiljöer
  • Utveckling av hembygdsgårdar
  • Samarbeten för kortare livsmedelskedja och lokal marknad
  • Utveckling med bygdemedel
  • Utveckling av grundläggande betaltjänster
  • Utbyggnad av bredband

Har din bygd påverkats av utbyggnaden av vattenkraft? Då kan du söka bygdemedel för att reparera skador eller investera i något som är till nytta för allmänheten.

Bygdemedel är pengar som kan sökas i bygder som påverkats av utbyggnaden av vattenkraft. Pengarna ska i första hand gå till reparationer av skador som uppkommit på grund av vattenregleringen. Utöver detta går det även att söka bygdemedel för investeringar som är till allmän nytta i bygden.

Har du en idé till ett projekt som bidrar till att utveckla landsbygden? Då kan du ansöka om bidrag till ett leader-projekt.

Leader är en metod för att utveckla din bygd utifrån lokala förutsättningar. Metoden bygger på samarbete mellan olika sektorer och aktörer i ett område utifrån lokala initiativ och förutsättningar. Det innebär att du som bor och verkar i området kan vara med och driva och påverka utvecklingen.

I Dalälvarnas utvecklingsområde har privat, ideell och offentlig sektor gemensamt tagit fram en lokal utvecklingsstrategi där man kommit överens om vilka insatser som ska prioriteras under programperioden 2014 - 2020. Programperioden har förlängts och kommer att förlängas ytterligare. Insatserna rör områden som service, näringsliv, besöksnäring, infrastruktur och energi.

Ett leader-projekt kan startas av organisationer, föreningar, företag och myndigheter. Projektet måste bidra till att främja utvecklingen på landsbygden enligt den utvecklingsstrategi som tagits fram av Dalälvarnas Utvecklingsområde.

Ansökningskriterier och intresseanmälan Länk till annan webbplats.

Mora kommun möjliggör för företag och organisationer i byar att bli servicepunkter. I de flesta fall får kommuner inte ge stöd till kommersiell verksamhet men “Förordningen om stöd till kommersiell service” gör det möjligt utifrån vissa förutsättningar.

Motiven kan variera. Det kan handla om byar som redan i dag utför uppdrag och service på landsbygden som kommer både boende och besökare /turister till del. Kommunen skriver avtal med servicegivaren/servicepunkten och erbjuder 15 000 kr för varje insats, i ett serviceavtal, som uppfylls. Servicepunkten kan vara placerad vid samlingslokaler på orter som saknar lanthandel eller bemannad bensinmack och utgöra ett bidrag till kommersiell service på orten.

Servicepunkten ska inrymma minst tre insatser:

  • Mötesplats – exempelvis en caféhörna eller en ombonad (bänk och plantering) mötesplats utomhus som ger möjlighet till samvaro.
  • Turistinformation, broschyrer med mera
  • Anordna minst tre aktiviteter per år
  • Erbjuda hemsändning av livsmedel
  • Erbjuda kontanthanteringstjänster (ska samordnas med länsstyrelsen stöd för kontanthantering)
  • Fritt wifi
  • Erhåller ombudtjänster
  • Annan innovativ åtgärd / aktivitet som bidrar till kommersiell service på orten.

För att få räkna denna åtgärd krävs att den som söker stödet i förväg samrått i förväg med kommunen. För var och en av de åtta insatserna föreslås kommunen bidra med ett belopp på 15 000 kr/år/insats, maximalt
75 000 kr. Avtal ska förnyas en gång per mandatperiod.

Kommunala stödpengar till servicepunkter med koppling till regionalt serviceprogram (RSP) hanteras av kommunstyrelseförvaltningen genom Näringslivs- och samhällsplaneringsenheten och ansökan om utbetalning sker i efterhand en gång per år i januari. Ansökan ska innehålla kort redogörelse om serviceinsatsen, utfall därav samt åtgärdens bidrag till kommersiell service vid servicepunkten. Vidare ska kontouppgifter och kontaktperson med mejl och telefonnummer vara angivet.

Föreningar har möjligheten att söka föreningsbidrag från enbart kultur- och fritidsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen har möjlighet att ge ett förstärkt stöd för att ge likvärdiga möjligheter och kompensera de förhållanden som är försvårande på landsbygden som avstånd eller brist på lokaler.

Senast uppdaterad: 23 augusti 2024