Vad händer nu?

Den 9 juni 2024 hålls en kommunal folkomröstning om projektet. Mer information om folkomröstningen hittar du på våra valsidor. Öppnas i nytt fönster.

Tills vidare fortsätter arbetet med projektet enligt plan Öppnas i nytt fönster. utifrån de beslut som fattats av kommunfullmäktige och kommunstyrelsen.

Under hösten 2023 genomfördes samråd för förslaget till ny detaljplan. Nu justeras detaljplanen för att skickas ut på granskning under våren 2024. På våra samhällsplaneringssidor kan du läsa mer om hur planprocessen fungerar Öppnas i nytt fönster..

Frågor & svar om Strandenprojektet

Här har vi sammanställt de vanligaste frågorna inom olika kategorier, med svar och underlag från kommunens tjänsteorganisation:

Organisering och placering

Övergripande frågor och kring valet av plats.

Den lokala folkomröstningen hålls den 9 juni 2024, i samband med valet till Europaparlamentet. Mer information om den lokala folkomröstningen och hur den genomförs hittar du på våra valsidor.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

För tillfället påverkar det inte arbetet. Kommunfullmäktige har beslutat att genomföra folkomröstningen och kommer även behandla resultatet av den. Beslutet att genomföra folkomröstningen påverkar inte tidigare fattade beslut som rör projektet.

Kommunens tjänsteorganisation har i uppdrag att genomföra politiskt fattade beslut. Det innebär att fortsätta arbetet med skolområdet enligt den beslutade tidsplanen, för att skolområdet ska vara redo för inflyttning till höstterminen 2027.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunens förvaltningar har till uppdrag informera om sina verksamheter, särskilt de delar som kan vara av stort allmänintresse. Ur ett demokratiskt perspektiv är det viktigt att information om Strandenprojektet når så många kommuninvånare som möjligt. Därför arbetar vi med att tillgängliggöra information på den här projektsidan. För att nå så många som möjligt arbetar vi med text, foto och video i våra kanaler.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Mora kommun har som mål att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet, då behövs en ny högstadieskola. Arbetsmiljön för elever och personal behöver bli betydligt bättre än vad den är idag.

  • Skolan behöver moderna lokaler som är flexibla och trygga och kan användas på ett effektivt sätt.
  • Lokalerna i Moras två befintliga högstadieskolor har brister som inte kan lösas med renovering.
  • Med en samlad skola skapas också tätare samarbete mellan skola, kulturskola, ungdomsgård och elevhälsan. Det ger alla elever likvärdiga förutsättningar att ta del av skolans resurser.

Vill du veta mer?

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Nej, och det finns såväl ekonomiska, som pedagogiska och kvalitetsskäl till varför det inte är önskvärt.

Utjämningssystemet är statens sätt att utjämna skillnader och skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan landets kommuner. En del av systemet utgörs av kostnadsutjämningen. Den styrs av demografi, invånarnas behov och produktionsvillkor som löner och geografi.

Enligt kostnadsutjämningssystemet borde Mora ha åtta F-6-skolor, mot de tolv vi har idag. Enligt samma system borde vi ha en 7-9-skola men vi har i dagsläget två. Det innebär att vi inte har ekonomisk täckning för de skolor vi har.

Med de två befintliga skolorna vi har idag kan inte personalbemanningen ske helt effektivt. Det innebär till exempel att vi tvingas ha heltidstjänster i vissa ämnen även om vi kanske endast behöver 80 procent. Med två skolor måste vi dessutom ha fler kostnadskrävande specialsalar, som för bland annat slöjd och hemkunskap.

Med en skola kan vi samla de resurser som idag fördelas på två skolor, till exempel specialpedagoger och skolskjuts. Skolan kan också samarbeta tätare och dela lokaler med kulturskola och ungdomsgård. Det blir mer effektivt helt enkelt.

Det frigör resurser för skolan som i stället kan lägga ännu mer kraft på det som verkligen är viktigt: Att Moras ungdomar når kunskapsmålen med goda studieresultat, samtidigt som vi rustar dem för ett framtida yrkesliv med många valmöjligheter.

På Sveriges kommuner och regioners webbplats hittar du mer information om utjämningssystemet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Kommunens bedömning är att det inte är möjligt. Det finns begränsningar både på Noretskolan och Morkarlbyhöjden i hur de är byggda. Morkarlbyhöjden saknar yta för en skolgård och lokalerna är i grunden inte byggda för skolverksamhet. Noretskolan har långa korridorer, salar utan fönster, brister i specialsalar och matsalar.

Skolutredningen , 11 MB, öppnas i nytt fönster. som gjordes 2018 slår fast att dagens skolor inte är ändamålsenliga, de är ineffektiva och har låg flexibilitet. Även om det görs en omfattande renovering kvarstår många av lokalernas problem.

Behovet av ändamålsenliga och flexibla lokaler är extra stort för elever med särskilda behov och de finns representerade i alla klasser.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Kommunen har tittat på olika möjliga platser och kommit fram till Stranden är det bästa alternativet för en ny högstadieskola i Mora. Det finns utmaningar, men möjligheterna är större. Från skolans perspektiv har Stranden flera fördelar, bland annat:

  1. Det finns goda kommunikationer och det är nära till Resecentrum.
  2. Det ligger nära många kultur- och idrottsaktiviteter.
  3. Det blir möjligt att samarbeta tätare med Mora gymnasium.

Det är viktigt att bygga en trygg skolmiljö. Byggnader och skolgård kommer anpassas efter platsens förutsättningar. Det styrs av den nya detaljplanen som kommunen nu tar fram.

Vill du veta mer?

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Ja. I juni 2022 beslutade kommunfullmäktige om ett uppdragsavtal med Morastrand för utveckling av nytt skolområde vid Stranden. Men innan bygget kan börja måste det finnas en detaljplan. Detaljplanprocessen pågår nu.

Nej, under flera års tid gjordes utredningar som undersökte olika alternativ för Moras högstadieskolor. Här är en kort sammanfattning:

  • 2016 presenterades en lokalrevision för alla Moras skolor, för att skapa en mer effektiv användning av skolans lokaler. Där föreslogs en sammanslagning av högstadieskolorna.
  • 2017 inleddes arbetet med en förutsättningslös skolutredning för högstadiet. I förarbetet tittade kommunen och externa utredare brett på olika alternativ i Mora för placering av en ny högstadieskola. Fyra alternativ valdes ut och jämfördes grundligt i utredningen: Rusta upp befintliga skolor, samlokalisering med gymnasiet, Tingsnäs, samt Strandenområdet. I utredningen gjordes intervjuer och workshops med elever och skolpersonal. Skolutredningen presenterades 2018.
  • Senare under 2018 gjordes en särskild utredning av vad som är lämpligt att bygga på Strandenområdet.
  • 2019 beslutade kommunstyrelsen att inleda en innovationsupphandling för bland annat skolverksamhet på Stranden.
  • 2022 beslutade kommunfullmäktige om ett uppdragsavtal med Morastrand för utveckling av nytt skolområde vid Stranden.

Vill du veta mer?

Källa: Peter Karlsson, kommundirektör samt för- och grundskoleförvaltningen.

Med en högstadieskola centralt i Mora får ungdomarna nära till många fritidsaktiviteter. På skolområdet samlas både ungdomsgård, kulturskola och idrottsaktiviteter. Det finns goda kommunikationer till centrala Mora, vilket gör det enklare att resa kollektivt till och från skolan även för elever och personal som bor utanför tätorten.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Svar: Det finns flera fördelar för för- och grundskoleförvaltningen med en större skola. Skolan kan samordna resurser, lärare och lokaler. De kommer att kunna erbjuda bättre stödinsatser och bättre tillgång till elevhälsa på en gemensam skola där personal finns på plats alla dagar i veckan.

Det har genomförts en stor skolutredning , 11 MB. för att ta reda på hur Mora kommuns skollokaler ska organiseras och utvecklas för att bli effektiva, ändamålsenliga och flexibla. På sidan 33 i utredningen finns en forskningssammanfattning som beskriver fördelar och nackdelar med större och mindre skolor.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Forskningen pekar på både fördelar och nackdelar med större skolor. Det som spelar störst roll för undervisningens kvalitet är hur väl lokalerna är anpassade för den verksamhet som ska bedrivas på skolan. Lokalernas kvalitet höjs väldigt mycket med en ny skola.

Sett till antal elever blir den nya högstadieskolan ungefär lika stor som Noretskolan är idag, F-6 inräknad. Den nya skolan kommer delas in i hemvister som fungerar som små skolor i skolan och öka elevernas trygghet och bidrar till en förbättrad studiemiljö.

Läs mer om forskningsläget i frågan på Boverkets webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Verksamheten är svår att bedriva på ett effektivt sätt i de befintliga högstadieskolorna. Det finns flera områden där kommunen kan spara resurser och höja kvaliteten på verksamheten med en högstadieskola.

  • Lokalerna kan användas mer effektivt. Högstadiet får färre kostnadskrävande specialsalar som för slöjd och hemkunskap. Lokaler kan också delas med kulturskola och ungdomsgård.
  • Kostnaderna för skolskjuts minskar, det blir enklare att resa kollektivt till skolan och därmed enklare att lägga ett effektivt schema för både elever och personal.
  • Bemanningen blir mer effektiv med fler heltidstjänster. Idag finns halvtidstjänster på två skolor som kan bli en. På en skola blir även färre lärare ensamma inom sitt ämne. Även rektorer, administratörer och elevhälsopersonal kan arbeta i team och slipper delade tjänster. Det gör det också mer attraktivt att söka sig till Mora, inte minst för behöriga lärare.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Delar av Noretskolan planeras att byggas om till förskola och anpassad grundskola. Verksamheterna får då större lokaler, vilket de är i behov av. Där Morkarlbyhöjdens skola ligger är planen att det ska byggas bostäder.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen, teknik- och serviceförvaltningen samt kommunstyrelseförvaltningen.

Inför granskningen av detaljplanen har illustrationer av Strandenområdets tänkta byggnader tagits fram av Tengbom arkitektkontor. Skisserna syftar till att ge en uppfattning om byggnadernas volym i förhållande till omgivningen. Många detaljer har därför utelämnats.

Skolmiljön

Här samlas frågor om skolans verksamhet och frågor som rör elever och personal.

Både elever och personal har varit involverade i processen och kommer att fortsätta vara delaktiga i utformningen av skolområdet.

Skolans personal och fackliga representanter har varit delaktiga under processen. Elevråden har bland annat fått tycka till kring lokalernas och utemiljöernas utformning. Läs mer:

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Morkarlbyhöjdens skola har aldrig haft någon skolgård och det finns ingen yta som är möjlig att bygga en skolgård på. Det är en av flera stora brister med de fysiska förutsättningarna på Morkarlbyhöjdens skola.

På Noretskolan finns en stor skolgård som erbjuder flera olika aktiviteter. Men högstadieeleverna delar den med F-6-elever, vilket gör att utomhusmiljön inte är optimal för högstadieelvernas behov.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Eleverna på framför allt Morkarlbyhöjden pekar ut detta som ett stort problem idag, eftersom de saknar skolgård. I arbetet med Strandenskolan utformas skolgården tillsammans med eleverna och efter elevernas behov. Det skapar möjligheter till många olika rastaktiviteter, trots att skolgårdens yta är begränsad. Utbudet av aktiviteter också av kulturskolan och ungdomsgårdens verksamheter, liksom omkringliggande grönområden vid till exempel Tingsnäs och Kajen.

En annan viktig aspekt är att det tack vare förbättrad skolskjuts finns möjlighet att lägga mer effektiva skolscheman där håltimmar kan undvikas.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Genom att skapa en modern skola, med lokaler som är utformad efter elevernas och lärares behov. 65 procent av våra högstadielärare idag är behöriga, det är en relativt låg siffra nationellt sett. Och behörigheten väntas sjunka kommande år i takt med pensionsavgångar.

För att Mora ska bli mer attraktivt för behöriga högstadielärare behövs:

  • Förbättrade fysiska lärmiljöer.
  • Fler kollegor att kunna samarbeta och kunna utvecklas tillsammans.
  • Ett samlat stöd från elevhälsa, skolledning och administration. Stödfunktionerna är idag uppdelade på halvtidstjänster.
  • Att lärare får förutsättningar att göra ett bra jobb - för eleverna.

Med en ny centralt belägen högstadieskola blir det möjligt. Dessutom blir det enklare att arbetspendla tack vare närheten till Resecentrum.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Kommunens insatser fokuserar på att förebygga psykisk ohälsa genom att skapa ett tätare samarbete mellan skolan, socialförvaltning och den regionala vården. Till exempel startades Mora Ungdomshälsa under hösten, där både ungdomsmottagningen och elevhälsan samarbetar med primärvården för att erbjuda ett samlat stöd till unga.

Unga tillbringar en stor del av sin tid i skolan och där görs fler olika förebyggande insatser som samordnas genom elevhälsan. Insatser görs i alla årskurser från F-9, men anpassat efter elevernas behov.

elevhälsans webbsidor Öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om hur arbetet fungerar.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen samt socialförvaltningen.

I klasser med elever med särskilda behov, som NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) får personalen stöd av specialpedagoger för att hitta en helhetslösning för eleven i gruppen, i skolmiljön och i skolans organisation.

Flexibla lokaler förbättrar möjligheterna att hitta lösningar för elever med NPF, men även för elever med andra särskilda behov, som till exempel syn- och hörselnedsättning.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Nej, tyvärr finns det mycket mer att önska av högstadieskolornas lokaler. I princip i alla klasser finns det flera elever som har olika former av särskilda behov, som NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). För att dessa elever ska kunna ta till sig undervisningen behövs ofta anpassningar i den fysiska lärmiljön, till exempel med fler grupprum.

Dessutom är utformningen av gemensamma utrymmen på bägge högstadieskolorna problematisk för elever med särskilda behov, med långa korridorer och skrymslen som skapar otrygghet. Till exempel har många toaletter dörr direkt ut i korridoren.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Mora kommun har tydliga riktlinjer för alla som arbetar i kommunens skolor kring hur mobbing, diskriminering och kränkande behandling ska hanteras. När anmälan görs startar skolan omgående en utredning. Skolans rektor är ansvarig för att se till att kränkningen upphör.

Skolan lägger stort fokus på att förebygga att mobbing uppstår, i det arbetet har elevhälsan en central roll. En viktig del är närvaron av vuxna i gemensamma utrymmen, och att det är lätt att hålla uppsikt i dessa utrymmen. Förbättrade lokaler för högstadiet skulle öka tryggheten.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Grundskolorna arbetar aktivt med en skolnärvarorutin för att i tidigt skede fånga upp elever som riskerar att hamna i hög och problematisk skolfrånvaro. Ofta är insatserna på skolan tillräckliga för att vända trenden och bromsa frånvaron men i de fall detta inte uppnås kan rektor ansöka om hjälp från kommunens närvaroteam. Där görs särskilda insatser, till exempel har robotar använts framgångsrikt för att underlätta för elever att återvända till skolmiljön.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Mora kommun har en skolnärvarorutin som innebär att vi agerar direkt på frånvaro, rapporterar till vårdnadshavare, följer närvarostatistik, letar mönster och kopplar på hela elevhälsoteamet för att erbjuda stöd till eleven.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen

Alla skolor har säkerhetsrutiner som personal övar kontinuerligt på. Vid några tillfällen har det funnits hot som gjort att skolor vidtagit olika säkerhetsåtgärder, i samråd med polis. Inrymning är en av dessa, det betyder att man låser skolan och att inga elever får lämna skolan och inga utomstående får komma in. Strandenskolan utformas med säkerhetsaspekten i åtanke, där en del är att vid behov kunna inrymma olika delar av skolans lokaler.

Källa: För- och grundskoleförvaltningen.

Ekonomi

Frågor om faktorer som påverkar projektets kostnader.

En första ekonomisk kalkyl har tagits fram, där lokalkostnaden för en ny 7-9-skola, två idrottshallar, lokaler för ungdomsgård och kulturskola beräkas till 43 miljoner kronor per år. Här kan du läsa mer om beräkningen. Öppnas i nytt fönster.

Samtliga lokaler byggs av Morastrands dotterbolag Mora kommunfastigheter, som hyr ut lokalerna till kommunen.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Bedömningen är att Strandenområdet inte är en svår eller dyr plats att bygga på. Det är en plan yta som tidigare varit bebyggd. Här finns inte markföroreningar som behöver saneras, arkeologiska lämningar eller hotade växt- och djurarter. Det är faktorer som ofta leder till ökade kostnader.

Men det finns flera faktorer som byggnaderna behöver anpassas efter, till exempel omgivande trafik. Men den sortens anpassningar sker i de flesta större byggprojekt.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Det finns inga faktorer som pekar mot att skolområdet skulle bli avsevärt dyrare än motsvarande projekt på andra platser.

På Strandenområdet byggs inte bara en högstadieskola, utan även två idrottshallar, lokaler för ungdomsgård och kulturskola.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Trafik och infrastruktur

Här samlas frågor som rör bland annat kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och parkeringar.

Svar: Ja, det är kommunens samlade bedömning. Det finns utmaningar, men Strandenprojektets organisation har jobbat med att utforma en trygg skolmiljö från start. Bland annat byggs gång- och cykeltunnlar till området, som gör att det blir säkert för eleverna att ta sig till och från skolan.

Innan man kan bygga på en plats måste det finnas en detaljplan. När den tas fram tittar man bland annat på vilka risker som kan finnas på platsen. Detaljplanen anger sedan hur marken får användas för att följa de lagar och regler som finns. I förslaget till ny detaljplan för Strandenområdet har bland annat trafikfrågor utretts.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen, teknik- och serviceförvaltningen samt miljö- och byggnadsförvaltningen.

Kommunen arbetar efter strategi Hållbara Mora och jobbar metodiskt för att nå målen som sätts upp i strategin. Ett av målen är att minska utsläpp från transporter, där en av insatserna är att förbättra möjligheterna att färdas kollektivt eller gå eller cykla i Mora.

  • Resecentrum byggdes för att göra det enklare att byta mellan buss och tåg.
  • Genomfart Mora byggs för att göra det säkrare och enklare att gå, cykla eller åka kollektivt i centrala Mora.
  • Långsiktigt byggs ett sammanhängande och trafiksäkert nät av gång- och cykelvägar i Moras tätort för att göra det enklare att gå eller cykla.

Med en högstadieskola på Strandenområdet kan personal och elever i lättare resa med ordinarie kollektivtrafik från Resecentrum. Möjligheterna att cykla säkert till skolan ökar också med bra cykelvägar till skolan. Kommunen tagit in en särskild utredning om hur en högstadieskola påverkar trafiken i centrala Mora och resultatet visar att skolans påverkan blir väldigt liten.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunen vill förbättra möjligheterna att cykla eller gå i Moras tätort. På prioriterade platser där många går eller cyklar kan det behövas gång- och cykeltunnlar för att öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter, till exempel vid Strandenområdet.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Med en central högstadieskola minskas behovet för elever och personal att välja bilen som transportmedel till och från skolan. Det ökar också möjligheten att resa kollektivt. Kommunen försöker skapa förutsättningar för att minska bilåkandet i Mora.

Ja, det finns det. De kan behöva fördelas annorlunda i framtiden beroende på var behovet finns. I området kring Strandenområdet planerar kommunen att öka kapaciteten för parkeringar.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen.

Nej. 2022 fanns det cirka 360 A-traktorer registrerade i Mora kommun. Ungdomar kan ta körkort för A-traktor från 15 års ålder, och många av A-traktorförarna går på gymnasiet.

Källa: Transportstyrelsen

Nej, det är inte troligt. EU har beslutat att förbjuda försäljning av fossildrivna bilar år 2035 och antalet laddbara personbilar ökar stadigt i Sverige.

Men oavsett vilket drivmedel personbilar har tar de fortfarande lika mycket plats i trafiken. Vi behöver hjälpas åt att ställa om vårt sätt att transportera oss. Kommunens ambition är att skapa förutsättningar för omställning genom samhällsplanering.

Detaljplan, riskutredningar och krisberedskap

Här samlas olika frågor som rör arbetet med detaljplanen och de frågor som utreds i den.

Samrådet avslutades den 10 november 2023 och det är inte längre möjligt att lämna synpunkter.

Under våren 2024 väntas beslut tas om att sända ut detaljplanen på granskning. Under granskningsperioden kommer det finnas möjlighet att lämna synpunkter.

Källa: Miljö- och byggnadsförvaltningen

Mora kommun har tagit fram en fördjupad översiktsplan för Moras tätort, som beskriver stadsbilden. Stora delar av centrala Mora bebyggdes från 1860-talet och till nutid. Innan dess fanns bara kyrkan och ett fåtal andra byggnader. Bebyggelsen i centrala Mora är varierad, från småskaliga till större byggnader, upp till sex våningar.

I den fördjupade översiktsplanen finns en stadsbyggnadsvision som pekar ut hur kommunen vill utveckla centrala Mora. Där lyfts bland annat att:

  • Äldre bebyggelsemiljöer ska värnas, och samtidigt ge utrymme för ny och högkvalitativ arkitektur.
  • Offentliga platser ska utföras med hög kvalitet och form.
  • Kommunen vill förtäta bebyggelsen i centrala Mora och på sikt bygga fler bostäder.
  • Det ska vara enkelt att gå och cykla i tätorten. Det ska också vara enkelt att byta mellan olika färdsätt, till exempel tåg och buss.

Källa: Fördjupad översiktsplan för Moras tätort , 21.7 MB, öppnas i nytt fönster., framtagen av miljö- och byggnadsförvaltningen.

Genom att utreda eventuella risker och därefter göra anpassa utformning av till exempel fastigheter, byggnader och vägar, så att de följer svenska lagar och bestämmelser. I den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort beskrivs störningar och risker som påverkar Moras tätort. De ligger till grund för vad som utreds när stadsutveckling sker genom detaljplanering av specifika områden. Där beskrivs även vilka gränsnivåer som detaljplaner behöver förhålla sig till.

Men kommunen arbetar också aktivt med att förebygga olika typer av risker. Ett exempel är samarbetet mellan kommunen och Trafikverket för att minska riskerna i trafikmiljön i centrala Mora och göra det säkrare och lättare att gå, cykla eller åka kollektivt i arbetet med genomfart Mora. I projektet höjs även kapaciteten i dagvattensystemet, vilket ökar motståndskraften vid skyfall.

Källa: Fördjupad översiktsplan för Moras tätort , 21.7 MB, öppnas i nytt fönster., framtagen av miljö- och byggnadsförvaltningen.

Frågan utforskas i den fördjupade översiktsplanen för Moras tätort. Där beskrivs behovet och samspelet mellan bostadsområden, grönområden, kommunikationer, arbetsplatser med mera. Där finns också en vision om hur alla dessa olika typer av områden kan utvecklas i centrala Mora.

Fler bostäder i centrala Mora är ett mål, men det pekas också ut att alla boende ska ha max 300 meter till en mindre grönyta och max 1,5 kilometer till strövområde, samt att det ska finnas sammanhängande grönstråk längs stränderna i centrala Mora.

Källa: Fördjupad översiktsplan för Moras tätort , 21.7 MB, öppnas i nytt fönster., framtagen av miljö- och byggnadsförvaltningen.

Hur stora byggnaderna på området kan vara regleras i detaljplanen som nu tas fram. Förslaget till ny detaljplan har varit ute på samråd och synpunkter har inkommit. Nu behandlas synpunkter och vid behov görs ändringar och kompletteringar i detaljplanen innan den sänds ut för granskning.

Byggnaders volymer är en aspekt som prövas i detaljplanprocessen, då frågan vad som är lämpligt att bygga på en plats ska hanteras. Kommunens uppdrag är att i planeringen ta hänsyn till och göra de avvägningar som behövs mellan olika aspekter och intressen, såväl allmänna som enskilda.

Det är först när den nya detaljplanen vunnit laga kraft som det är bestämt hur stora byggnader som är möjligt att bygga på Strandenområdet.

Läs mer på Boverkets webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källa: Miljö- och byggnadsförvaltningen

Länsstyrelsens uppdrag i detaljplaneringen handlar till stor del om att samordna och försvara statens intressen, och se till att planer följer miljöbalkens och plan- och bygglagens bestämmelser.

Läs mer på Länsstyrelsens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källa: Länsstyrelsen

Det är inte aktuellt att bygga skyddsrumsplatser någonstans i Mora i dagsläget. Enligt Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har det inte byggts några nya skyddsrumsplatser i Sverige sedan 2002.

Nyligen genomfördes en utredning av Justitiedepartementet av hur ett stärkt skydd för civilbefolkning vid höjd beredskap kan ske nationellt. Inga beslut har ännu tagits av regeringen i frågan.

Mora har relativt gott om skyddsrum och inom en kilometer från den aktuella fastigheten på Strandenområdet finns det 62 skyddsrum och 5144 platser. Om förslagen som lagts fram i Justitiedepartementets utredning genomförs så kommer Mora kommun att behöva prioritera modernisering av befintliga skyddsrum framför nybyggnation. Därför är rekommendationen från kommunens säkerhetsamordnare att inte projektera skyddsrum på Strandenområdet.

MSB:s webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. kan du läsa mer om hur myndigheten ser på svenska skyddsrum och ger bland annat svar på frågan: ”Hur ser planeringen för skyddsrum i Sverige ut framöver?”

Källa: MSB, Regeringen samt kommunstyrelseförvaltningen i Mora kommun.

Polisens bild är att centrala Mora inklusive Resecentrum är en förhållandevis trygg plats. Det sker det inte fler brott per invånare i Mora jämfört med andra dalakommuner i liknande storlek.

Av de brott som sker i centrala Mora inträffar flest kring Kyrkogatan. Polisen bedömer inte att Stranden eller Resecentrum särskilt brottsutsatta områden. Polisens samlade bild är att det inte sker droghandel i någon större utsträckning vid Resecentrum.

Det har under 2023 förkommit klotter och skadegörelse på Resecentrum. Under oktober var problemet som störst och under november har det minskat. Kommunen har bildat en grupp som arbetar med detta tillsammans med polisen och gjort en analys av problembilden och genomfört en del åtgärder.

Den senaste medborgarundersökningen Öppnas i nytt fönster. visar att Morabor i högre grad upplever att de bor på en trygg plats än riket i sin helhet.

Källa: Polisen, Mora kommun, Statistiska centralbyrån.

Nej, den samlade bilden är att Mora inte har stora sociala problem, baserat på statistik och tillgänglig information (se nedan). På riksnivå har frågeställningar kring bland annat social utsatthet och gängbrottslighet tagit stor plats i samhällsdebatten och medier de senaste åren. Det är naturligt att dessa frågor även får fokus lokalt.

Skola, socialtjänst och polis i Mora samlas regelbundet för att göra lägesbilder av trygghetsfrågor och brottslighet. Att förebygga social utsatthet i olika former är en prioriterad fråga för Mora kommun och arbetet görs tillsammans med andra samhällsaktörer.

Här är några av de punkter som bedömningen ovan grundas på:

  • Inflationen gjort att fler svenska hushåll fått det svårare ekonomiskt, det gäller även i Mora. Under de senaste åren har fler barnfamiljer behövt stöd av socialtjänst i hela landet, och antalet ärenden ökar även i Mora.
  • Andelen barn som lever i familjer som har behov av långvarigt ekonomiskt bistånd är 0,8 procent, mot 2 procent i riket i sin helhet.
  • Arbetslösheten i Mora är lägre än rikssnittet.
  • Mora har relativt låg hemlöshet och kommunen arbetar fokuserat för att minska antalet hemlösa ytterligare.
  • Polisen har tidigare gjorts mätningar av förekomst av narkotika i avloppsvattnet i Mora. Då låg Mora inte högre än andra jämförbara kommuner.
  • Antalet anmälda brott i Mora är betydligt lägre än rikssnittet.
  • Polisen ser i dagsläget inte några tecken på att det förekommer gängkriminalitet i kommunen.

Källa: Socialstyrelsen, Polisen och Mora kommuns socialförvaltning, för- och grundskoleförvaltning, samt kommunstyrelseförvaltning.

Översvämning till följd av höga flöden är något återkommande inträffar i Dalarna och det finns en hög beredskap för i alla Dalarnas kommuner, men särskilt i Mora eftersom många bor nära vattendrag. Kommunen arbetar hela tiden för att förebygga och minska effekterna av höga flöden. Ett exempel är uppgraderingen av dagvattensystemet i centrala Mora som Nodava gör i samband med arbetet med genomfart Mora.

Hur risken för översvämningar påverkar centrala Mora beskrivs utförligt i den fördjupade översiktsplanen , 21.7 MB. för Moras tätort. Där beskrivs också vilka avvägningar som behöver göras på specifika platser när en ny detaljplan tas fram, till exempel på Strandenområdet.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

I Dalälven finns ett 15-tal större dammar. Risken för att en damm ska brista och orsaka översvämning är mycket liten, men om en större damm skulle gå sönder kan stora områden längs älven svämma över. Därför övar Dalakommunerna återkommande på krisberedskap vid ett dammbrott och i Mora kommun finns en särskild handlingsplan.

Hur risken för dammbrott påverkar centrala Mora beskrivs utförligt i den fördjupade översiktsplanen , 21.7 MB. för Moras tätort. Där beskrivs också vilka avvägningar som behöver göras på specifika platser när en ny detaljplan tas fram, till exempel på Strandenområdet.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Kommunen har en central roll vid hanteringen av kriser, men krisberedskapsarbetet är inget som kommunen sköter ensamt. Det är ett samarbete mellan stat och kommuner och regioner. Mora kommun samarbetar i krisberedskapsfrågor med en rad olika aktörer, bland annat Länsstyrelsen, MSB, Region Dalarna, räddningstjänst och andra kommuner.

Risker och störningar som påverkar centrala Mora beskrivs utförligt i den fördjupade översiktsplanen , 21.7 MB. för Moras tätort. Det är en del av kommunens krisberedskap. I den fördjupade översiktsplanen beskrivs också vilka avvägningar som behöver göras på specifika platser när en ny detaljplan tas fram, till exempel på Strandenområdet.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Övriga frågor

Vasaloppet använder idag Strandenområdet vid sina evenemang. Kommunstyrelsen har beslutat att Vasaloppets behov ska beaktas, så att de kan använda området och hyra lokaler även efter att skolan byggts. Vasaloppets organisation har därför varit delaktiga i delar av arbetet.

Källa: Kommunstyrelseförvaltningen

Detta har hänt

Grusplan med rosa byggnad, sommartid.

På Strandenområdet står idag Rosa huset.

Om Strandenområdet

Strandenområdet ligger i centrala Mora, där den tidigare Strandens skola låg. På platsen finns Rosa huset där Mora kommun bedriver ungdomsgård och kulturskola.

Vad ska byggas på området?

Den 21 juni 2021 fattade kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut för utvecklingen av Strandenområdet. Det som föreslås byggas på området är en ny 7-9-skola, två idrottshallar, lokaler för ungdomsgård och kulturskola samt en skolgård.

Morastrand har upphandlat Tengbom arkitektkontor för att utforma byggnader och utemiljöer på skolområdet, i tätt samarbete med verksamheterna som ska finnas på skolområdet.

Tidsplan

Enligt projektets tidsplan planeras bygglov att lämnas in 2024, med byggstart 2025 där skolområdet förväntas kunna tas i bruk till höstterminen 2027. Tidsplanen har godkänts av kommunstyrelsen.

Bakgrund och fördjupning

Filmer om Strandenprojektet hittar du på: morakommun.se/webbtv Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Övrig historik hittar du i nyhetsarkivet nedan.

Senast uppdaterad: 21 februari 2024